”Kollektivavtalen måste försvaras!”

Debatten om SAC:s registermetod för att få upp löner och arbetsvillkor för papperslösa arbetare fortsätter (se Internationalen nummer 45/2007).

Nu var det 1869 och vid Gruppens Gärde i Stockholm hade byggmästare Jansson fått order på ett nytt sockerbruk. För att kunna räkna hem mer riksdaler än vanligt bjöd han sina mureriarbetare en ackordsuppgörelse om 8 riksdaler och 50 öre per tusen satta tegel.

Det normala priset var 10 riksdaler och 50 öre, och Janssons skambud tände en gnista som ledde till att murare från andra byggen marscherade till Gärdet och organiserade ett strejkmöte, där man slog fast att inte en enda mureriarbetare skulle jobba för ett lägre pris än det normala. En del murare, med byggmästare som betalade enligt det gamla priset, var rädda om sina jobb och ville först inte gå med i aktionen. Men efter hårda påtryckningar från den starka grupp som ville stoppa Jansson blev uppslutningen total. En gemensam arbetsgrupp arbetade fram ett avtalsförslag för alla murare, där priset nu sattes till 11 riksdaler per tusen tegel. Den samfällda uppmarschen ledde till en snar seger. Efter bara några dagar hade nästan samtliga byggherrar i Stockholm skrivit under det nya avtalet.

Arbetarna i Stockholm hade vunnit Sveriges första kollektivavtal. Bokstavligen lade murarna här grunden till hela den svenska fackföreningsrörelsen. I strejkens spår bildades dessutom Stockholms Murarförening.

Nu är det år 2007 och 138 år har gått sedan denna historiska seger. Otaliga konflikter har rasat kring rätten att arbeta under kollektivavtal. I många fall har den nödvändiga enigheten kortsiktigt drabbat också många arbetare, som fått se sina egna olönsamma företag läggas ner, eftersom dessa inte kunde behålla sitt dåliga löneläge när den kollektiva kvarnstenen malt färdigt. Men principen från strejken 1869 har i dag så att säga blivit så grundmurad att, om än för stunden och bara för dessa regeringsår, även våra moderater har valt att acceptera tanken på rikstäckande nationella kollektivavtal. Strategerna inom borgerligheten ser naturligtvis detta bara som en nödvändig politisk andhämtning. Skulle alliansen få förnyat förtroende även i valet 2010 väntar förmodligen ett samlat stormangrepp mot just kollektivavtalen.

Vi som jobbar fackligt vet också att vi ständigt måste bekämpa dem som försöker slå upp sprickor i den fackliga grunden. Alla minns nog blockaderna mot Waxholms kommun eller salladsbaren Wild´n Fresh. Nu senast fick ägaren till Videomix Syd AB krypa till korset och skriva under ett avtal. SVT:s avslöjanden om hamburgerkedjornas svarta nattjobb, när de lät entreprenörer utnyttja ofta redan sårbara invandrargrupper, var förstasidesrubriker under flera dagar. Inom många avtalsområden finns ständigt ett otal svartjobb. Ibland kamouflerade som vita löner med hjälp av F-skattesedlar, dribbel med personallistor och så vidare. Framförallt gäller detta inom mindre och mer tillfälliga näringar med mindre insyn och ofta oklara ägarförhållanden: restaurangbranschen, städfirmor, målerifirmor, byggsidan, skiftande jobb inom jordbruket, frisörer, taxi och andra små servicenäringar som gatukök och grönsakshandlare. Att erkänna detta och bekämpa försöken att spräcka upp kollektivavtalen är en sak. Men det vore ett stort misstag att, som Kvinnopolitiskt forum, med yviga gester eller med hänvisning till hur arbetsgivarna drömmer om framtiden, hävda att striden för kollektivavtalen i stort sett redan är förlorad. Allt i kraft av att tro sig ha en bra analys av dagens arbetsmarknad. I Sverige är det en förkrossande majoritet av arbetarklassen som arbetar under kollektivavtal. Svartjobben finns fortfarande bara i arbetsmarknadens skrymslen. Allt annat är nonsens.

En facklig strid för att vinna ett lokalavtal kan gå till så här:
På Krongatan i Storstan finns två konkurrerande näringsställen. Det ena kallas restaurang ”Gott och Billigt”, det andra ”Gott och Extra-Billigt”. De anställda och även ägaren till vår första krog är oroliga över att det egna stället tappar kunder till konkurrenten som ständigt har rejäla extrapriser på sin Dagens Rätt. Dessutom har man extremt billiga shots på sina danskvällar. Nu känner en av de anställda på det första stället till baksidan på konkurrentens verksamhet. Ägarn där, han kör med svartjobb till disk och städning. Hotell- och Restauranganställda anmäler honom för möjligt skattebrott och det egna förbundet inleder en blockad. Under stridens gång visar det sig att ägarn utnyttjat några turkar utan papper till sina svarta jobb. De har jobbat svart för 75 kronor i timman. Dessutom har krögarn använt polsk smuggelvodka till sina billiga shots. Facket har förhoppningsfullt tipsat turkarna i förväg så att deras namn slipper komma fram. Krogen ”Gott och Extra-Billigt” kursar. Ägarn åker dit för skattebrott, olaga införsel och olaga utskänkning samt får med sig ett näringsförbud. Vore det en solskenshistoria rekonstrueras så krogen med nya ägare och ett kollektivavtal, kanske under namnet ”Maten smakar bättre när personalen har det bra”…

– Vi fastställer en nettolön, sedan är det upp till arbetsgivaren att bruttolönen är tillräckligt hög för att nå upp till det belopp vi fastställt, sade Ruben Tastas-Duque från Papperslösa gruppen/SAC till Internationalen i nr 45/07.

Underförstått accepterar man att arbetsgivaren ger fasen i att betala sociala avgifter. I sanningens namn går det inte heller att betala sociala avgifter för någon som är ”utan papper”. Visst, idén fungerar på ett litet, tillfälligt ställe där det inte finns någon insyn och där det inte finns fackmedlemmar med vit lön enligt kollektivavtal. Jag har inga moraliska eller fackliga problem med att leva med det. Men när någon från verkligheten öppnar dörren till denna arbetsplats. Ja, då är den fackliga striden över. Eller?

Den humanistiska tanken bakom den Papperslösa gruppens organisation överlever inte vår strid för att försvara kollektivavtalen. Att SAC, som den politiska organisation man ändå är, ändå förfäktar detta beror naturligtvis på att man har få eller inga egna medlemmar inom dessa aktuella avtalsområden.

Om registermetoden hos SAC, uttalande från Ung Vänster,

Intressant?
Vänstermedia: Arbetaren1, Flamman, ETC, Arbetaren2, Arbetaren3, Arbetaren4
Bloggat: Petter Partikulärt1, Spektrum, Horisont, Petter2, Autonoma Kärnan, Slutstadium
Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

4 svar på ””Kollektivavtalen måste försvaras!”

  1. Pingback: Svensson » Blog Archive » Kollektivavtalen och invandringen

  2. Pingback: Svensson » Blog Archive » Allvarligt bakslag för arbetarklassen

  3. Pingback: Arbetsmarknadslagarna gynnar arbetsgivaren | Svensson

  4. Pingback: Legal facklig åtgärd | Svensson

Lämna ett svar