RÄTTELSE OM K G BERGSTRÖM

Min blogg från den 15:e maj har kommenterats av Per T Ohlson. Han känner inte igen de ord jag valde att lägga i hans mun. Inte så konstigt. I hastigheten kastade jag om citaten från ”seniorerna” Barbro Hedvall och Per T Ohlson. Stor ursäkt. Så här skulle deras omdömen om Östbergs Palmebok ha återgetts:

Var Olof Palmes hemlighet hans unika förmåga att läsa sin tid? Ja, lyder professor Kjell Östbergs slutsats i den första imponerande delen av hans biografi: “I takt med tiden. Olof Palme 1927-1969″(Leopard).Här kan man verkligen tala om arkivdykning: i det stora Palmearkivet (bara breven är cirka 100 000!) och i andra in- och utländska arkiv. Så är också skildringen utförlig – släktbakgrund, studier, studentpolitiken, tjänsten på försvarsstaben, anställningen hos statsminister Tage Erlander, partiengagemangen, avancemanget i kanslihuset, statsrådsposterna – allt finns med.

Dagens Nyheters Barbro Hedvall

I takt med tiden förmedlar inga omvälvande nyheter, men Östberg har gjort en imponerande forskningsinsats som kompletterar och komplicerar bilden av en man som fortfarande, tjugotvå år efter sin våldsamma död, väcker starka känslor.

I takt med tiden följer det spåret, metodiskt och noggrant. Ibland bryter författarens eget vänsterperspektiv igenom; tonen är lätt förebrående i avsnitten om den unge Palmes proamerikanska attityder. Men tack vare Kjell Östberg träder Olof Palme äntligen fram i biografisk och politisk helfigur, befriad från fördomar och myter. Det är stort.

Per T Ohlsson från Sydsvenska Dagbladet

Dessbättre tog inte förväxlingen bort min poäng. När K G Bergström sablar ner Kjell Östbergs biografi om Palme gör han detta i strid med andra skarpare recensenter. Hans invändningar mot Östberg är ideologiskt motiverade och bottnar i Bergströms egna borgerliga föreställningar om livet och historien. En annan läsare av bloggen, med gott minne, har också hört av sig och påpekat att K G Bergström åren 1973-75 satt i Kalix kommunalfullmäktige för moderaterna! ”När författarens perspektiv inte är självklart utan att man måste börja fundera över var författaren står politiskt, då blir det galet” var alltså Bergströms åsikt om Östbergs Palmebok. Är det inte då en bumerang han kastar? En bumerang som med full kraft slår tillbaka mot hans egna omdömen. Bara tre år efter sina partipolitiska mödor för moderaterna rekryterades Bergström till Rapport. Borde han då – enligt sitt eget synsätt – verkligen få arbeta med politisk journalistik överhuvudtaget? För hur trovärdiga är då hans ”objektiva kommentarer”?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Lämna ett svar