”Osseter är avfall
som vi ska förpassa
ut genom Roki” .
Så vidrigt föll orden från Georgiens president 1991, Zviad Gamsakhourdia, när han med brutalt militärt övervåld 1991 försökta göra Syd-Ossetien ”Ossetenfrei”. Roki är då den fyra kilometer långa tunnel som förbinder det sydliga Ossetien med sina landsmän i ryska Nord-Ossetien. Tack vare Rysslands militära stöd åt osseterna gick Gamsakhourdias försök till total etnisk rensning om intet. Ett vapenstillestånd blev möjligt 1992. Ett chauvinistiskt Georgien misslyckades med att svälja minoritetsfolken osseter och abchazer.
Zviad Gamsakhourdias milis under inbördeskriget 1991-92
Micheil Saakasjvili, Georgiens nuvarande president, föresatte sig natten till OS-invigningen i Peking, att fullfölja det som hans råbarkade föregångare inte klarade av. Sent om kvällen den 7 augusti, klockan 23 30, inledde hans militär sitt blixtkrieg mot osseternas lilla huvudstad Tskinvali. Med granater, raketbeskjutning och flygbombning banade man väg för kolonner med stridsvagnen T72. Alla osseter som kunde flydde det helvete som bröt ut. En stor majoritet av den lilla folkgruppen tog sig i panik, genom just Roki, över till den ryska sidan.
Självklart var det inte denna folkfördrivning som EU:s toppmöte handlade om i går. I stället stötte och blötte de 27 ländernas statsöverhuvud olika förslag för att straffa Ryssland. Varför krävde man inte i stället att Saakasjvili skulle gripas och lämnas över till Haag som misstänkt krigsförbrytare? Gick det bra att fängsla Jugoslaviens Milosovic för folkfördrivning av albaner. Då går det naturligtvis lika bra att fängsla Saakasjvili för hans folkfördrivning av osseter.
Därför diskuterades inte heller frågan. Att EU håller sig med olika måttstockar för folkrätten är så pinsamt att man väljer att helt enkelt låtsas som om erkännandet av Kosova aldrig ägt rum.
När det gäller själva krigsutbrottet finns det i DN en exklusiv intervju med just Saakasjvili. Innehållet är högexplosivt. Kanske mer sensationellt än vad tidningen själv insett. I Michael Winiarskis intervju heter det:
Men var det inte Georgien som genomförde ett planerat anfall?
– De som planerade var ryssarna, som byggde en stor illegal militärbas i Dzjava, utanför Tschinvali. De förstärkte trupperna där, de tog in 50 ryska journalister till Tschinvali, de evakuerade kvinnor och barn. Och de hade sin propagandakampanj färdig, med prefabricerade påståenden om georgiskt folkmord, som västliga medier villigt svalde.
Såväl era kritiker som vänner säger att Ryssland hade gillrat en fälla som ni klev rakt in i. Anfallet mot Tschinvali serverade Moskva en perfekt förevändning att slå till med en massiv intervention.
– De skulle ha angripit oss i vilket fall som helst. Inom några timmar fanns 18.000 ryska soldater och hundratals stridsvagnar i Sydossetien. Alla deras styrkor var mobiliserade en vecka före attacken. Så vad kunde ha stoppat dem? Passivitet från vår sida? Nej, bara bestämt agerande från väst. De som talar om en ”fälla” försöker bara rättfärdiga sin egen overksamhet.
Saakasjvili medger angrepp
Här medger faktiskt Georgiens president att det var hans trupper som utlöste urladdningen. Carl Bildt kan nog läsa hans svar på ett annat sätt. Eller pränta ner något i sin bleka blogg om att Saakaslvili egentligen inte förstått vad som skett. För Bildt är fortfarande en av de få personer som vägrar att ge Georgien skulden för de inledande anfallen. Vad Saakasjvili nu säger är kort och gott: Vi visste att de var på gång att angripa oss, så vi slog till först. Han medger att Georgien inledde kriget. De utbrända georgiska stridsvagnarna inne i Tskinvali har naturligtvis inte bogserats dit i efterhand.
Uppenbart rullade inte de georgiska stridsvagnarna in i Tskinvali
på egen hand….
Samtidigt bekräftar detta vad vi skrivit tidigare i bloggen. Nämligen att Georgiens syfte uppenbart inte var att omedelbart ta över landsändan och Tskinvali. För då hade man inte bombat sönder allt vad sjukhus, ålderdomshem och administrativa byggnader heter. Syftet var heller inte att försöka stoppa de ryska trupperna. Då hade man enkelt kunnat försena hela den ryska hjälpinsatsen genom att bomba sönder just gräns- och bergstunneln Kori. I stället för att bomba tunneln var den georgiska strategin att förpassa osseterna ut genom tunneln.
Vad var då meningen? Ville inte Georgien ta över Syd-Ossetien? Jo, självklart. Men alltsedan presidentvalet i vintras, när Saakasjvili segrade med hjälp av ultranationalistiska löften om att ”återta” det man aldrig haft, nämligen Abchazien och Syd-Ossetien. Alltsedan dess har givetvis Ryssland förberett sig minutiöst för en snabb, kompakt och fullständigt ovillkorlig motoffensiv. Inledningsvis hade Moskva underrättelser och information som pekade ut Abchazien som Georgiens infallsport. Med sina hamnar i Svarta havet är området också av större vikt än det agrara Syd-Ossetien. Ganska sent förstod ryssarna att georgierna siktade på Tskinvali, men hann uppenbart förbereda sig väl för det senare scenariot. Vad menar Saakasjvili i DN-intervjun?
NATO förlösare
Självklart är karln inte så barnslig att han tror sig om att bara kunna rycka åt sig aldrig förr kontrollerade territorier ur labbarna från den ryske björnen. Inte heller att han ska få dem serverade på ett fat av tandemparet Medvedev/Putin. Nej, den strategiska planen var uppenbart att först driva ut osseterna med terror. Med hjälp av USA:s och Israels vapen och dess militära expertis, som i flera år försökt träna upp landets militära muskler, hoppades han sedan på att kunna klara ett mer utdraget ställningskrig, där Väst av humanitära skäl skulle tvingas att ingripa på hans och georgiernas sida. Med NATO:s hjälp skulle så ett Stor-Georgien bli verkligt. Någon form av vapenstillestånd och förhandlingar skulle komma till stånd, där osseterna på ett mycket passande sätt inte ens skulle vara kvar på ”spelplan”. Själva anfallet natten till invigningen av OS hoppades han att media och poltiker skulle tappa bort för att sedan hinna i kapp sig själva genom att blåsa upp georgiernas lidanden i desto större proportioner.
Nu gick det inte som spelaren Saakasjvili tänkt. Ryssarna var förberedda på attacken och svarade med full kraft, oerhört snabbt och med en sofistikerad logistik. Dessutom överraskade man fullständigt genom långa motstötar in mot georgiska militära baser, som snabbt utplånades. Mot sin vana gick dessutom den ryska armén ganska varligt fram. Georgiernas civila förluster blev därför inte så stora som Saakasjvili uppenbart hade räknat med. Fortfarande finns ingen annan siffra än 67 döda civila i det egentliga Georgien. Alltså inte fler än vad USA brukar släcka livet på var och varannan dag i någon av de länder som landet krigshärjar med granater, raketer och flygbomber.
Frågor? Kommentarer? Idéer?
Hör av dig. Inga mejl publiceras utan medgivande:
gotekilden@gmail.com
I pressen: DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,AB1,SVD1,Sydsvenskan,
Läs även andra bloggares åsikter om EU, EU-toppmöte, Bildt, Ryssland, Georgien, Politik, Bildt, Reinfeldt, Ukraina, Abchazien, Kosova, Kosovo, USA, Bush
mycket bra text, eu är jävla hycklare
Bra skrivet!
Pingback: Krigshetsarna och Ryssland | Svensson