”Vår tids

shamaner”

Chefsekonomer är de finaste av de fina i ett märkligt skrå. De vill gärna se sig som Mästare i hantverket och därför får de vanliga gesällerna lite tråkigt bara kallas för bankekonomer. Men ändå misslyckas de och deras staber av folk gång på gång att bedöma de marknader som de är satta att analysera för bankernas och deras kunders räkning.

När nu bankerna har blivit vår stora krisbransch – med utlovade 1.5 biljoner kronor i garanterade skattepengar – kommer naturligtvis varslen först och främst att drabba denna misslyckade yrkeskår. Men kanske inte. Med fog ville en annan ekonom, Johan Lönnroth, en gång kalla dem för vår tids shamaner och därför hittar de säkert på någon ny besvärjelse – insvept i tordönsrök – som förklarar varför allt inte gick som tänkt.

Chefsekonom på bank? Eller modern shaman?

I veckan berättade Patric Andersson, docent i finansiell psykologi på Handelsshögskolan, i västsvenska GP att han inte var det minsta förvånad över att dessa analytiker inte lyckades pricka in finanskrisen:

”Det skulle förvåna mig mer om någon av dem haft rätt. Ekonomer är dåliga på att bedöma hur börsen eller finansmarknaden ska utvecklas, det finns det flera undersökningar som visar”

GP har med en del ”pratbubblor” från dessa ekonomins Mästare. ”Det kommer att vara fortsatt stökigt, men vi väntar oss inga större, ytterligare nedgångar” sa Johanna Möllerström, aktiestrateg på Kaupthing 31 mars i år till Dagens Industri. Sedan dess har börsen i Stockholm rasat med 30 procent. Hon fick medhåll av bland andra DK Fonders förvaltare Björn Danegårdh som tyckte att: ”Jag tror att vi under eller efter sommaren får se tecken på att den amerikanska ekonomin är mer robust än vad många väntat sig”. Djärvast i den här kretsen var ändå den famöse riskkapitalisten Christer Gardell (själv föredrar han att kallas för aktieaktivist) som i början på året rekommenderade köpläge för aktier:

”Mitt grundscenario är att den överdrivna oron för kreditkrisen kommer att lägga sig. Den globala tillväxten 2008 kommer att bli omkring 5 procent. Jag tror att vi kommer att se en uppställning på 20 procent.”

Nog tog Gardell en risk alltid. I stället för 20 procent upp är det 40 procent ner. Undrar om ens han själv och hans Cevian Capital kommer att vara kvar på marknaden. De anställda på AB Volvo där han köpt på sig en viktig post, skulle nog inte precis gråta om han själv kursar.

Klas Eklund river ur sig

på en meter

Värst ute är Skandinaviska Enskilda Bankens gamle talrör Klas Eklund. Numer upphöjd till ”Capo dei Capo” eller den civile Bossarnas boss, med titeln SEB:s senioranalytiker. Efter en studieresa till USA för ungefär ett år sedan kunde han med alla ”fakta” tillhands definitivt lugna sin egen bank och alla dess aktieplacerare:

”Problemen på subprimemarknaden består ytterligare något år, men spridningseffekterna till primemarknaden blir relativt små. Kreditoron bedarrar efter hand.”

Hade Eklund tävlat i någon annan gren än aktieanalyser , som höjdhopp , vore det som om han hade rivit ur sig på 1 meter…

Som liten tränade Stefan holm på 1 meter.

Senioren Eklund river ur sig på samma höjd…

Nu var detta inte seniorens första grova rivning. Några veckor innan IT-bubblan sprack för drygt åtta år sedan skrev han i Svenska Dagbladet om sin kyliga analytiska konst och spådde en fortsatt framgång för Den nya ekonomin. Hans mer kritiske kollega Carl Hamilton skrev roat om missen:

”På marknaden lär det faktiskt finnas de som använder Klas Eklund som ”reverse indicator”. Det vill säga, när Eklund säger köp så säljer de. När Eklund skriver halleluja-artiklar om den nya ekonomin så säljer de Framfab och köper verkstadsaktier. Man kan bli rik på det sättet.”

Ja, så kanske det är. Bankernas shamaner och ”aktieaktivister” där ute på de stormiga finansiella marknaderna kanske använder sig själva som sådana här ”omvända indikationer”. De säljer när de rekommenderar köpläge. På det sättet kan de ju bli rika. Hur skulle det exempelvis sett ut om SEB:s seniortalrör Eklund i stället skrivit om det som han måste ha sett: att en finansiell härdsmälta var oundviklig?

Eklund med ett föl från hustruns avelssstuteri. Kallad ”Klas junior”.

Får den samma bana som senioren lär den springa hem bra med pengar.

Skälighetsgraden för denna misstanke är stor. Som junior i Socialistiska Partiet var nämligen Klas Eklund en rasande god samhällsanalytiker. Dessutom en lysande pedagog. Jag har svårt att tro att det redan skymmer så mycket i synen för vår gamle Klas. Dessvärre övergav Eklund ”sin ungdoms håg för snöd vinning”, som man sa förr. Han lämnade Socialistiska Partiet när han misslyckats med att vinna dess medlemmar för tanken att Meidners löntagarfonder skulle bli partiets nya programmatiska grundval. Med en sväng förbi SIDA kom han sedan till regeringen Palme. Efter någon tids samvaro med den dåvarande finansministern Kjell Olof Feldt, sällade han sig till dennes ”Kanslihushöger” för att bekämpa ”fondsocialismen”. När den politiska sagan tog slut blev han till sist talrör för SEB och tycks nu avsluta sin karriär med att vara dess senioranalytiker.

Som Carl Hamilton sa: ”Man kan bli rik på det sättet”.

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, ekonomi, finanskris, bankkris, Regeringens stabiliseringplan, Bankuter, regeringen, Anders Borg, Mats Odell

I pressen: DN1,DN2,SVD1,AB1,SDS1,SDS2,AB2,

Andra bloggare: RödaMalmö,Svensson,Jinge,Proletärbella,Trotten,Esbati,Loke,