Nu dör New Labour

Papegojan

är död…

“ Mr. Praline: ‘E’s not pinin’! ‘E’s passed on! This parrot is no more! He has ceased to be! ‘E’s expired and gone to meet ‘is maker! ‘E’s a stiff! Bereft of life, ‘e rests in peace! If you hadn’t nailed ‘im to the perch ‘e’d be pushing up the daisies! ‘Is metabolic processes are now ‘istory! ‘E’s off the twig! ‘E’s kicked the bucket, ‘e’s shuffled off ‘is mortal coil, run down the curtain and joined the bleedin’ choir invisibile!! This is an ex-parrot!”

Ja. New Labour finns inte mer. Likt papegojan i Monty Pythons berömda sketch har Tony Blairs skapelse upphört att existera. Partiets så omhuldade nyliberala ideologi är stendöd. Skälet är inte den korruption som likt syra har frätt sönder all anständighet och trovärdighet hos det brittiska parlamentet i Westminster. Läs mer i min tidigare blogg brittiska nazister fiskar i grumligt vatten”. Skälet är inte heller för lite glöd eller bristande karismatiskt ledarskap från Blairs gamle kompanjon ( och rival ) George Brown, som tog över för bara arton månader sedan. Allra minst handlar sönderfallet om de sju ”ministeravhopp” som berättats om denna vecka.

Nej, skälet till att New Labour ”has passed away” är att Blairs triumfartade segrar i valen 1997 och 2001 med sitt program ”A new life for Britain”, som 95 procent av partimedlemmarna ställde sig bakom, i praktiken innebar en politik där man fortsatte att svinga järnladyn Thatchers tunga svärd med svåra hugg mot den egna fackföreningsrörelsen. Thatchers drakoniska antifackliga lagar fick vara kvar och landet avindustrialiserades med samma argument som Maud Olofsson i dag använder för den svenska fordonsindustrin ( går det inte att sälja med vinst kan produkterna tillverkas i Kina…). New Labours modeord blev avregleringar och privatiseringar. London City skulle bli ett världsnav för det finanskapital som snurrade allt fortare och skatteintäkterna från detta skulle sedan räcka till för en del traditionella socialdemokratiska inslag i politiken.

Men allt floppade ur. Flera finanskriser i rad med det senaste globala sammanbrottet som kulmen innebar att ritningarna inte höll.

Bara 14 procent av Storbritanniens förvärvsarbetande jobbar i dag inom industrin. 2 procent finns i jordbruket.

Samtidigt sysselsätter bank., finans- och försäkringsvärlden så mycket som 15 procent av befolkningen. Vilket är det guldägg som enligt New Labour via konsumtion och skatteintäkter ska dra med sig den övriga ekonomin:

Först byggnadssektorn där 9 procent jobbar. Sedan de 21 procent som finns inom distribution, hotell- och restaurangnäringarna. Men framförallt ska den försörja offentliga sektorn, och dess privatiserade delar inom sjukvården, där i dag 27 procent av alla arbetande finns.

Efter alla korruptionsskandaler svämmar kloakvattnet över Westminster och Big Ben…

När nu guldägget knäckts i bitar och visat sig vara genomruttet finns det givetvis inga skattemedel från ”The City” som kan försörja resten av befolkningen. I stället har Browns regering ”räddat City” genom att med smått astronomiska belopp belåna den brittiska staten. Skulder som det kommer att ta decennier att betala av. New Labours idé om att ”släppa fram privata initiativ och entreprenörskap inom den offentliga sektorn” har dessutom inneburit att svärmar av mellanhänder, konsulter av alla de slag, likt flugor på sockerbitar, själva sugit åt sig så mycket sötma som möjligt.

Storbritanniens avindustrialisering ( samma sker just nu i Sverige ) har inneburit en social katastrof i många samhällen och för hela regioner. Levnadsstandarden har sjunkit drastiskt för de arbetslösa och ”medelklassfamiljerna” har bara kunnat klara sig och sina drömmar om hus och ett bra liv med hårt dubbelarbete och en extrem privat belåning. Nu ökar arbetslösheten explosionsartat och allt större grupper från ”medelklassen” proletariseras.

Det är i det här politiska landskapet som det inte längre finns någon plats för New Labours ”A new life for Britain”. Livet har flytt. Men som för Wanja Lundby-Wedin finns det ingen klar dynamisk efterträdare till George Brown och de sju avhopp som varit är endera ledamöter som avslöjats som korrupta eller lämnat in för att föregå avsked. Någon eller några positionerar sig för framtiden. Så George Brown kan nog sitta kvar om det egna psyket håller. Även efter resultaten från EU-valet som lär bli ännu sämre än de 23 procent partiet bärgade i det partiella lokalvalet. George Brown sitter kvar. Men New Labour has passed away och den politiska brunrötan i form av de nazianstrukna British National Party har stora framgångar.

Undrar jag vad Göran Persson eller Mona Sahlin tänker i dag. ”Tony” och New Labour har varit deras förebilder. Vem minns inte Göran Persson i TV-rutan där han allt som oftast brukade markera att han ”just hade pratat med Tony”…

För övrigt. Sist och framförallt. I morgon röstar vi på ArbetarinItiativet! En röst för en ny, kämpande och demokratisk arbetarrörelse i Europa!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

I pressen: AB1,SVD1,SD1,SD2,DN1,DN2,

Bloggare:

4 reaktion på “Nu dör New Labour

  1. Sörjd och saknad … haha, nej, jag är inte närmast sörjande utan närmast glad.

    Jag tänkte på Lenin och ”Imperialsmen som kapitalismens högsta stadium” när jag läste det här, och vad Lenin skrev om rentiärstater. Här ser det ut som vi får svaret på vad som händer när rentiärstaten börjar knaka i fogarna och halkar ner i ett lägre stadium igen. Förfall och elände nämligen. Frågan är var det hamnar, men BNP kom ju in i några landsting nu för första gången.

  2. Ja, det lär vara tre. Men med det engelska valsystemet betyder det att man blev största parti i dessa distrikt. Siffror på mellan 4-20 procent är inte ovanliga. De partiella val som hållits har skett i ”Torybälten”. Vi får se slutresultatet av EU.valet, som redvisas i morgon. Där kan bli en del obehagliga överraskningar.


  3. Så George Brown kan nog sitta kvar om det egna psyket håller.

    Haha, det finns numer piller som gör att man tappar allt omdöme och klarar av att visa sig offentligt fast man har gjort bort sig bortom all sans.

  4. Ja, då blir det kanske hjärtat som inte hänger med. Fast bland dessa politiska högdjur kanske det finns en speciell politisk pacemaker att ta till…

Kommentera