Finansvalpars löner och krisen.
-Vi måste erbjuda marknadsvärdiga löner för att locka till oss de mest begåvade aktörerna.
Så brukar det låta när nyliberala ideologer och bankchefer ursäktar sanslösa löner och bonusar som betalas ut till finanssektorns golden boys, de slätkammade valparna i bankernas och mäklarnas avdelningar för värdepappershandel. Får de inte vad de vill går de till konkurrenterna, sägs det. Med sådana förklaringar ursäktas årslöner som en vanlig industriarbetare inte kan tjäna in under ett helt arbetsliv.
Verkligheten slår ofta Hollywood
Men hur ser egentligen förhållandet mellan lön och resultat ut? Om det verkligen vore så att de unga valparna med sina formler och riskmodeller skapade enorma rikedomar för samhället kanske det inte vore så mycket att prata om. Men när den djupa kris vi nu sitter fast i tog sin början i finanssektorn är det lätt att tro på ett samband mellan höga löner, fantasibonusar, extremt risktagande med andras pengar och utvecklingen av spekulationsbubblor och efterföljande krascher med ekonomisk djupdykning som då i första hand drabbar vanliga yrkesarbetande utan inkomst av kapital.
I december 2008 publicerade två unga amerikanska forskare en studie som inte fått den uppmärksamhet den är värd. Thomas Philippon och Ariell Reshef har jämfört lönerna i USAs finanssektor med lönerna i andra industrigrenar för likvärdiga personer, det vill säga liknande utbildning och erfarenhet och det under hela perioden 1909-2006.
Här kan man se ett direkt samband mellan överdrivna löner i finanssektorn jämfört med andra affärsgrenar och de två största ekonomiska kriserna i modern tid, den Stora Depressionen på 30-talet och dagens stora recession. I början av 20-talet var lönenivån i finansektorn lika med lönenivån i andra industrigrenar för likvärdiga kvalifikationer. Strax innan kraschen 1929 låg lönerna i finanssektorn däremot cirka 30 procent högre än i övrig industrigrenar.
På 50- och 60-talen då den ekonomiska utvecklingstakten var den högsta i kapitalismens historia låg lönerna i finansvärlden lika med, strax under eller strax över resten av ekonomin. I alla fall kan man se att det behövdes inga golden boys för att skapa den historiskt högsta ekonomiska tillväxten under en längre period.
Sedan blir de unga forskarnas studie ännu mer övertygande. Från 1992, då lönerna i finanssektorn var likvärdiga andra sektorers, ökade de till att 2006 ligga 40 procent över lönerna i andra industrier. Inte undra på att alla pappas pojkar (och flickor) slogs om platserna på Harvard och andra lärosäten där de som kan känna lukten av pengar flockas.
Men vad fick samhället ut av de skenande lönerna och bonusarna i finansvärlden. Jo, den djupaste krisen i mannaminne. Kan det vara ett recept för ekonomisk tillväxt att sätta finansvalparna på svältlöner? Det lär i alla fall inte få negativa inverkningar på samhällsekonomins utveckling.
I media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP1,SSD1,SSD2,AB1,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Finanslöner, Depression, Banker,
Det snuskigaste av alltihop är att det är med våra, och andra vanliga människors pensionsinbetalningar och besparingar de spekulerar sönder världsekonomin.
Dags alltså för sådana här avslöjanden som den du gör här, för ”uppsippringsteorin”, fast den kanske borde heta ”uppforsningsteorin”.