Historiskt val i Japan
En förödande tsunami krossade det japanska politiska landskapet i helgen. I femtiofyra år har det Liberaldemokratiska partiet härskat över det politiska livet i den uppstigande solens land. LDP har mer än något annat parti i den industrialiserade världen varit synonym för absolut makt. Inte ens den svenska socialdemokratin kan konkurrera med LDP om maktinnehav. Ändå är utgången av valet inget som speciellt rubbar den härskande klassens ritningar. För det Demokratiska partiet som vann över 320 av 480 platser i Diet, det japanska parlamentet, hotar på inget vis maktstrukturen i samhället. Allt och inget har förändrats.
Så här kan propagandan se ut i en japansk valrörelse. Här lanseras en bh som uppmanar folk att rösta…
Liberaldemokraterna var så insuttna i maktens fåtöljer att de inte orkade resa sig och försvara sina platser i Diet. De var så vana vid att oppositionen saknade punch att de inte orkade höja rösten och försvara partiets politik. De var så vana vid att en son, sonson eller svåger tar över en ledig fåtölj att väljarnas stöd togs givet för evigt. Det vinnande Demokratiska partiets politiska kultur skiljer sig inte mycket från de dinosauriers kultur som nu lämnar makten bakom sig. Korruption och svågerpolitik är inget främmande för det vinnande partiets ledare. Skillnaden är omfattningen. Ändå är det stora förväntningar i samhället som ligger bakom maktskiftet i Japan. I fyrtio år styrde LDP ett land som under USAs kärnvapenparaply förvandlades från en ruin till världens näst mäktiga ekonomi. Made in Japan som först var liktydigt med dåliga kopior av västerländska konsumtionsvaror blev under åttiotalet och senare synonym för extra god kvalitet. Men efter börskraschen 1990 har den japanska ekonomin inte återhämtat sig. LDP drev under slutet av 90-talet och det nya seklets början en nyliberal politik i hopp att sätta fart på hjulen. Men inget hjälpte. Gånga tiders dynamik och snabba tillväxt var som bortblåsta. Kräftgång är bästa beskrivningen av de senaste tio åren i Japan. Effekterna av den nyliberala politiken har varit drastiska. Det relativt stabila och jämlika samhället undergrävdes av allt högre arbetslöshet, växande klyftor i samhället och nya generationer som inte längre går i invanda scheman med mörkgrå kostym och slips. LDP`s legitimitet har undergrävts av de senaste 15 årens ekonomiska stagnation och politiska förfall och lagt grunden till det Demokratiska partiets jordskredsseger.
För Japans kapitalistiska ekonomi är den åldrande befolkningen ett gigantiskt problem. I dag är snart nog en tredjedel av befolkningen över 60 år och många äldre över 75 år saknar helt pension. Om tjugo år pekar prognoserna på att landet kommer att ha en befolkningspyramid där hela fyrtio procent är sextio plus.
Demokraternas partiledare och Japans nya premiärminister heter Yukio Hatoyama har i valkampanjen använt sig av en kritisk ton mot USA och globaliseringens negativa effekter på lokala traditioner och traditionella ekonomiska aktiviteter. Han säger att USAs roll som världsledare närmar sig slutet och att en multipolär värld växer fram. Det betyder antagligen att Japans nya ledare kommer att hålla mera distans till Washington i syfte att kunna spela en större roll i ett Asien där Kina och Indien ses som nyblivna stormakter. Men mer självständighet innebär inte att Japan upphör att vara USAs främste allierade i Asien. Barack Obamas snabba gratulation till Hatoyama bekräftar det.
I Media:DN1,DN2,DN3,DN4,GP1,AB1,SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Japan, LPD, DPJ, Diet, Obama,