Så tuktas en nation

SÅ TUKTAS

EN NATION

Gårdagen var ruggig. I norr orkan över fjällen. Så illa att den tuktade och skadade sju svenska jägarsoldater. Enligt ett befäl var de ”för klena”, Snöslask och stormvindar över norra Värmland och Dalarna. Trafikbegränsningar på Öresundsbron.Här hos oss jagade en hård kuling . I natt, i skenet av fullmånen har svarta regnmoln rivit sönder varandra. Men Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt var belåtna. ”Det är en bra dag för Europa”, sa Reinfeldt på en presskonferens i Rosenbad. Även Mona Sahlin är glad och lättad. ”Det är jätteviktigt för EU att få ett modernt fördrag”, lät hon meddela. Arbetsgivarväldet i Europa och dess politiska elit är i färd med att lyckas. I går demonstrerade de hur man tuktar en uppnosig nation. Irländarna som röstade nej till Lissabonnfördraget för bara drygt ett år sedan sattes rejält på plats. Med kappsäckar fulla, om inte med guldpengar, så med gyllene euros har EU-kommissionen dragit fram över den gröna ön. Det mest obscena inslaget i Ja-sidans kampanj var när EU:s kommissionär för transporter, Antonio Tanjani reste runt i en valkampanj med Michael O`Leary, Ryanairs miljardär till chef som inte tål några fackligt anslutna på sina lågprisplan. EU:s ”opartiska information” blev en parodi.

Tillsammans gjorde de allt för att skrämma bort tidigare anhängare till Nej-sidan. De och ledare för andra storföretag, som IBM, hotade med att Irland ekonomiskt skulle isoleras från övriga Europa om de fortsatte att spjärna emot EU:s fortsatta centralisering och militarisering. Den arbetslöshet på nära 15 procent, som redan nu slagits sönder många människors vardag, skulle med ett fortsatt Nej fortsätta att raka i höjden, var det budskap som näringslivet oavbrutet dunkade fram. Till sitt förfogande hade Ja-sidan tio gånger mer euros i sina kappsäckar än Nej-sidan. Det blev en stor omsvängning i opinionen. Men det var inget entusiastiskt Ja. Irländarna gav upp efter en orkan av desinformation. Deras Ja  mumlades fram, när de tvingats ner på knä i EU:s politiska stupstock. ”En aldrig tidigare skådad koalition mellan den politiska eliten, big business, media och EU”, levererade ett Ja, underströk Joe Higgins, i juni invald som EU-parlamentariker för irländska Socialist Party. ”Hot och skrämsel tillsammans med extravaganta löften om nya jobb och ekonomisk framgång”, låg bakom segern. Nej- rörelsen på Irland har dessutom fått släpa på en stor barlast av konservativa och reaktionära borgerliga politiska krafter. Även brittiska konservativa och högerextrema krafter har lagt sig i den irländska valrörelsen. Brittiska Independent United Kingdom delade ut en och en halv miljon flygblad ( tre miljoner röstberättigade ) med sitt stöd för ett Nej. Brittiska Tories med Londons karismatiske borgmästare Boris Johnson i spetsen driver hårt frågan om en folkomröstning och ett Nej också i Storbritannien. På Toris kongress, som nu drar i gång, är det en krutdurk som rullar in på podiet. Det smutsbruna British National Party har naturligtvis också viftat med Union Jack till förmån för Nej-sidan. Smolk i bägaren för dessa brittiska högerkrafter blev paradoxalt nog att en del irländare då kanske föredrog Bryssel framför London.

”The Cairo gang” var ”Nom de guerre” på en en grupp brittiska angivare och spioner.Denna ljusskygga grupp fick troligtvis sitt namn efter det café i Dublin där de brukade hänga. I kriget dödades 1920 tolv av gängets medlemmar av IRA. ”Brysselgänget” eller EU-kommissionen har inte använt så våldsamma medel som de forna brittiska säkerhetsmännen för att kuva den irländska nationen. Pengar, skrämsel och hot var i stället var dess mer eleganta vapenarsenal.

Den irländska nationen var förtryckt av britterna under sjuhundra hänsynslösa och grymma sekler. Det irländska kriget för oavhängighet från det brittiska kungadömet tog sin början i det blodiga påskupproret i Dublin 1916. Femhundra brittiska poliser dödades. Med samma urskiljningslösa vettlöshet som gäller för NATO:s ockupationssoldater i dagens Afghanistan hade dessa poliser dödat över 1 000 civila Dublinbor. Eftersom de ”inte visste” vilka som var rebeller eller inte sköt de på allt som rörde sig. När Dublins arbetare gick ut i strejk svarade man med att döda två ledare. Arbetarnas svar blev att bilda en egen milis, Irish Citizen Army. Påskupproret slutade i ett militärt nederlag. Ledarna avrättades. Men samtidigt blev detta gnistan som helt svängde opinionen och i och med 1919 års val och förkrossande seger för republikanerna blev det ett nationellt uppror. Efter ett blodigt krig mellan 1919 och 1922 blev det nuvarande Irland självständigt. I december 1922 skeppades de sista brittiska soldaterna hem från Dublins hamn. Det första irländska parlamentet 1919 röstade med stor majoritet fram ett program där man slog fast de ekonomiska och sociala principer som man skulle arbeta efter: Clár Oibre Poblacánaighe. Det var mycket radikalt. Här skissades ett socialistiskt program, med ett gemensamt ägande av nationens resurser och produktionstillgångar, ett gemensamt ansvar för skolutbildning och äldreomsorg mm. Programmet stannade inte vid den nationella frågan utan insåg nödvändigheten att också revolutionera landets ekonomiska ochstrukturer.

Britterna slog ner Påskupproret med full kraft. Här en bild från förödelsen sedan motståndet tillintetgjorts.

EU-Kommissionens och den irländska Ja-sidans framgång i går kan bli en verklig pyrrusseger om inte de löften infrias som de irländska löntagarna fick där huvudstupa i kapitalisternas stupstock. I ett TV- program under veckan var vår EU-minister, Folkpartiets Cecilia Malmström, ovanligt ärlig när hon sa att folkomröstningen i själva verket inte hade ett dyft att göra med ekonomin. Det mesta talar för att den irländska ekonomin fortsätter att vara i brygga och då kan förväntan, bli till bitterhet och vrede. Då kan de sanningar som de irländska socialisterna sådde under valkampanjen börja gro hos många. Förväntan vändas till vrede och politiska scenförändringar. Irlands ofullbordade revolution från 1919 kan få en fortsättning i en gemensam europeisk socialistisk revolution, där vi kan överskrida inte bara nationella begränsningar, utan också göra slut på kapitalismen med dess kriser, arbetslöshet, miljöförstörelse och kulturella förfall. Det var en ruggig dag i går. Men molnen jagar vidare och under det kommande decenniet väntar säkert dramatiska sociala omvälvningar. I de politiska konfrontationer som kommer måste vi göra allt för att återskapa en demokratisk och kömpande socialistisk arbetarrörelse.

1916proc.jpg

Proklamationen av den första republiken 1916.

Skissen till ett socialistiskt program. antaget av det första irländska parlamentet 1919.

We declare in the words of the Irish Republican Proclamation the right of the people of Ireland to the ownership of Ireland, and to the unfettered control of Irish destinies to be indefeasible, and in the language of our first President. Pádraíg Mac Phiarais, we declare that the Nation’s sovereignty extends not only to all men and women of the Nation, but to all its material possessions, the Nation’s soil and all its resources, all the wealth and all the wealth-producing processes within the Nation, and with him we reaffirm that all right to private property must be subordinated to the public right and welfare. We declare that we desire our country to be ruled in accordance with the principles of Liberty, Equality, and Justice for all, which alone can secure permanence of Government in the willing adhesion of the people. We affirm the duty of every man and woman to give allegiance and service to the Commonwealth, and declare it is the duty of the Nation to assure that every citizen shall have opportunity to spend his or her strength and faculties in the service of the people. In return for willing service, we, in the name of the Republic, declare the right of every citizen to an adequate share of the produce of the Nation’s labour. It shall be the first duty of the Government of the Republic to make provision for the physical, mental and spiritual well-being of the children, to secure that no child shall suffer hunger or cold from lack of food, clothing, or shelter, but that all shall be provided with the means and facilities requisite for their proper education and training as Citizens of a Free and Gaelic Ireland. The Irish Republic fully realises the necessity of abolishing the present odious, degrading and foreign Poor Law System, substituting therefor a sympathetic native scheme for the care of the Nation’s aged and infirm, who shall not be regarded as a burden, but rather entitled to the Nation’s gratitude and consideration. Likewise it shall be the duty of the Republic to take such measures as will safeguard the health of the people and ensure the physical as well as the moral well-being of the Nation. It shall be our duty to promote the development of the Nation’s resources, to increase the productivity of its soil, to exploit its mineral deposits, peat bogs, and fisheries, its waterways and harbours, in the interests and for the benefit of the Irish people. It shall be the duty of the Republic to adopt all measures necessary for the recreation and invigoration of our Industries, and to ensure their being developed on the most beneficial and progressive co-operative and industrial lines. With the adoption of an extensive Irish Consular Service, trade with foreign Nations shall be revived on terms of mutual advantage and goodwill, and while undertaking the organisation of the Nation’s trade, import and export, it shall be the duty of the Republic to prevent the shipment from Ireland of food and other necessaries until the wants of the Irish people are fully satisfied and the future provided for. It shall also devolve upon the National Government to seek co-operation of the Governments of other countries in determining a standard of Social and Industrial Legislation with a view to a general and lasting improvement in the conditions under which the working classes live and labour.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , I pressen:SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,AB1,AB2,SDS1,SDS2,

Andra bloggare: Arbetarperspektiv,RödaMalmö,JonasSjöstedt,

En reaktion på “Så tuktas en nation

  1. Pingback: Hotet mot Iran | Jinges Web och Fotoblogg

Kommentera