Har pensionären en framtid?
.
I tre artiklar har vi behandlat våra pensioner och pensionärer. Vi har fått en del kommentarer som underlättat att visa hur den stora pensionsbluffen lurades på den svenska befolkningen.
.
-De äldre blir för många och vi kan inte försörja dem. De måste acceptera sämre levnadsstandard eller arbeta till 67 eller varför inte 70 år, brukar det låta.
.
Hur många år ska de äldre arbeta?
.
I artikeln ”Kryckor för pensionärer” visade vi att den totala försörjningsbördan för de aktiva i samhället inte ökat. sedan 1960. Alarmrapporterna i media och borgerliga politikers (sossarna inräknade) nödrop om den annalkande katastrofen för pensionerna la grunden till det nya systemet som inbillade folk att framtiden kunde säkras genom att spela på börsen med pensionspengarna. Vi har redan sett vart det kan leda.
.
Men hur är det med framtiden? Blir inte de äldre inom 20- 30 år så många att de aktiva som ska finansiera pensionerna kommer att krossas under bördan?
.
I förra artikeln visade vi hur befolkningens sammansättning ändrats sedan 1960. Siffrorna var hämtade från Statistiska Centralbyrån. Samma källa ger oss också den officiella prognosen över samma gruppers utveckling fram till 2050.
.
Befolkningen efter åldersgrupper 2020-2050
År |
< 20 år |
20-65 år |
+ 65 år |
2020 |
22,7% |
56,1 % |
21,3 % |
2030 |
22,8 % |
54,3 % |
22,9 % |
2040 |
22,3 % |
53,7 % |
24,0 % |
2050 |
22,2 % |
54,2 % |
23,6 % |
Källa: SCB
.
Av det här kan vi se att antalet äldre per 100 aktiva ökar från 37.9 äldre till 43.5 äldre per 100 aktiva från 2020 fram till 2050. Siffrorna ska naturligtvis tas med en nypa salt eftersom de är extrapoleringar av äldre trender. Om barnafödandet ökar ändras prognosen. I Frankrike ändrade man exempelvis helt nyligt den prognos som gjordes 2002 eftersom barnafödandet starkt stigit sedan dess.
.
Mer barn mindre problem för försörjningen
.
Det är dock SCBs prognos ovan som låg till grund för pensions”reformen” och därför kan vi arbeta vidare med den. För media utan skrupler bevisar SCBs statistik att snart är vi knappt två aktiva som ska försörja en pensionär. Utan skrupler därför att än en gång bygger ramaskriket på en bluff.
.
De stackars två aktiva som ska försörja en pensionär ”växer” nämligen under tiden, det vill säga att de aktivas produktivitet ökar. I pensionsreformens utredningsmaterial använder man en hypotes om 1,6 procents produktivitetsökning per år fram till 2050 utan att sedan ta hänsyn till den. För hade de gjort det hade det inte funnits några argument för ett pensionssystem som ska lita till börsens nycker.
.
Tar man med i beräkningarna att produktiviteten ökar med 1,6 procent per år fram till 2050 blir resultatet helt annorlunda, de aktiva liksom ”växer” och kan ta hand om de äldre med mindre ”uppoffringar”.
.
De aktiva kommer då att producera 88,7 % mer än de gör i dag. Det ger en helt annan bild av hur ”försörjningsbördan” förändras. Använder vi pensionsutredningens tes om 1,6 procents tillväxt i produktiviteten och justerar om de aktivas ”storlek” minskar försörjningsbördan år 2020 från 37,9 äldre per 100 aktiva till 29,8 äldre per 100 aktiva. Fortsätter vi fram till 2050 blir försörjningsbördan, efter justering med 1,6% per år, 21,3 äldre per 100 i stället för 43,5 som nämnt ovan.
.
Som synes ligger verkligheten långt ifrån den katastrof som media och välbetalda politiker målat upp.
.
Finns det plats för alla?
.
De yngre ska också försörjas.
.
Nu består ju de aktivas försörjningsbörda inte bara av de gamla. De yngre under 20 år är säkerligen en mycket större börda i de aktivas budget. Barnen har oftast inga egna besparingar, till skillnad från de äldre, och är inga småförbrukare av mat, kläder, prylar, resor plus utbildning.
.
Enligt SCB gick det 70 yngre plus äldre per 100 aktiva år 2005. Med den aktuella prognosen för befolkningsutvecklingen kommer den siffran att vara 84,4 per 100 aktiva år 2050. Som synes inte långt ifrån en äldre plus yngre per en person i aktiv ålder. Katastrof ? Nej, här måste vi göra samma justering för produktiviteten som tidigare. Vid 1,6 procents tillväxt i produktiviteten får vi följande utveckling för den totala försörjningsbördan(äldre plus yngre) för de aktiva.
.
Antal äldre + yngre att försörja per 100 i aktiv ålder:
Försörjningsbörda |
2020 |
2030 |
2040 |
2050 |
Äldre+yngre |
67,4 |
65,6 |
60,8 |
53,9 |
.
Plötsligt försvinner problemet bort i fjärran. Kvar står bara den nakna sanningen. Det fanns andra intressen än omtanke för de äldre som låg bakom drevet för att låta pensionerna satsas på börsen.
.
PS: Om du vill se hela xls-filen med alla beräkningar skicka ett mejl till bennyasman@skynet.be
.
Media:DN1,SVD1,Dagens Arena,DN2,SVD2,AB1,DN3,
Bloggare: Jinge,Röda Göinge,Vänsterpartiet,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Pensioner, Pensionsbluffen, Aktiva, Barn, Äldre, Försörjningsbörda,
Pingback: Större fusk inom Piratpartiet | Jinges Web och Fotoblogg
Pingback: Försåtliga ord som mörkar | Mullvaden
Produktiviteten ökar, ja, men det gör även pensionerna, och pensionärernas förväntade levnadsstandard. Om vi fixerar pensionärernas levnadsstandard till vad den var 1960 håller jag med om att försörjningsbördan minskar, men det vill vi väl inte göra?
Produktivitetsökningen är alltså helt irrelevant i den här diskussionen. De ökande kostnaderna för sjukvård däremot, är mycket relevanta, likaså att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden allt senare, för att vi utbildar oss mer. Även detta oräknat visar SCBs statistik att försörjningsbördan räknat i antalet 20-65/andra ökar.
Det bör föranleda åtgärder, framförallt om vi inte så småningom vill tvingas höja skatterna betydligt.
Enligt min mening finns lösningen i två andra långvariga trender, nämligen att 65-åringarnas och de äldres hälsa (och sjukvården) blir allt bättre, samt att arbetsförhållandena i allmänhet också förbättras. Tungt och slitsamt arbete görs av maskiner, och vi får mer semester, m.m.
Därför är det rimligt att pensionsåldern höjs, men framförallt att den blir flexibel, och att var och en själv skall kunna välja när den vill gå i pension. Det förutsätter med tvingande nödvändighet att vi knyter pensionens storlek till detta personliga val.
Pensionen är ett fenomen från industrisamhället – då vi drog en skarp skiljelinje mellan arbete och fritid, till skillnad mot under bondesamhället. För allt fler är detta, i det post-industriella samhället, nu en anakronism. Jag själv är översättare. Jag tänker inte arbeta heltid tills jag fyller 65, och jag hoppas kunna arbeta så länge jag lever. Jag tror att de flesta skulle vilja det.
Pu,
Du har helt fel. Produktivitetens utveckling är den absolut viktigaste faktorn för att kunna klara av försörjningsbördan. Vill vi att pensionärernas levnadsstandard ska utvecklas i takt med de aktivas måste pensionärernas inkomstandel av BNP öka eftersom deras andel av befolkningen ökar. Allt annat slutar i idén att pensionärerns ska få det sämre än de aktiva. Om nu deras andel av befolkningen ökar med en halv procent per år och SCBs kalkyl baseras på 1,6% ökning av produktiviteten per år fram till 2050 finns det gott om utrymme för ökade löner och pensioner. Under förutsättning att de rika inte fortsätter att roffa åt sig alla frukter av producerade rikedomar.
Om pensionärernas inkomstandel av BNP ökar, måste de aktivas inkomstandel minska, eller hur? Hur du än vänder på det har du ändan där bak. De aktivas konsumtion måste öka långsammare än deras produktivitet, eftersom försörjningsbördan ökar.
Men det finns en lösning: låt villiga pensionärer bli aktiva, många önskar inget hellre.
Men du har rätt; om alla pensionärer ska segla jorden runt i lyxbåtar som Mårtensson och har 255 miljoner i pension blir det tungt för oss som jobbar.
Pu, Nej varför det? Om BNP växer med 1% då kan allas inkomster öka med 1%.
Om pensionärernas andel av befolkningen växer och det beslutas att deras levnadsstandard inte ska sänkas då stiger självfallet deras andel av BNP och andras andel minskar. Men en minskad andel av BNP för de aktiva innebär inte sänkt levnadsstandard så länge som BNP växer snabbare än pensionärernas andel av befolkningen växer.