Finansens pyromaner satte eld på Grekland.
.
I den grekiska krisen har en bokstavskombination förvirrat och förvånat många.
.
CDS? Vad är nu det för bokstavssoppa som ställt till det för de grekiska statsfinanserna?
.
.
Credit Default Swaps är orden bakom de tre bokstäverna. Men vad det verkligen handlar om är det inte många som riktigt vet. Det är vad jag tänker försöka mig på att förklara här. Men med ord och liknelser som kanske ”finansgenierna” i Nordeas värdepappersavdelning skulle fnysa åt.
.
En CDS är en sorts försäkring. När de först introducerades av banken JP Morgan 1997 var de ämnade att hjälpa ägare av obligationer att skaffa en garanti utifall utgivaren av obligationen gick i konkurs och inte kunde betala tillbaka de pengar köparen av obligationen lagt ut.
.
Men mycket snabbt insåg de matematiska ”snillena” i bankernas och försäkringsbolagens toppar att CDS var ett mycket mäktigt spekulativt vapen. I tider utan finansiella kriser, som mellan 1995 till 2007, är risken liten att ett företag eller en kommun går i konkurs och inte klarar av att betala sina obligationer. Då fungerar en CDS som en försäkring. Köparen av en CDS betalar en försäkringsavgift och säljaren garanterar köparens kapital utifall obligationsutgivaren inte kan betala (default) tillbaka sin skuld.
.
.
Men när det blir kris och många företag och institutioner hamnar i stora finansiella svårigheter är det plötsligt många ägare av obligationer som riskerar att förlora allt. Har de då försäkrat sig med CDS är det säljaren av CDS som plötsligt hamnar i snålblåst eftersom säljaren har garanterat köparens kapital. Det var på det Lehman Brothers och AIG föll.
.
Men CDS har också en egenskap som vanliga försäkringar saknar. Du kan nämligen med en CDS försäkra något du inte äger. Den bästa liknelsen jag kan tänka mig är följande: Du köper en brandförsäkring på din grannes hus, utan att ens grannen vet om det. Brinner grannens hus ner får du ut det försäkrade beloppet. Liknelsen visar också tydligt det spekulativa elementet i CDS. Du har naturligtvis intresse av att grannens hus brinner ner. Kanske så mycket att du till och med sätter eld på det.
Att marknaden för CDS numera är helt spekulativ visas av den omfattning som CDS-handeln fått. År 2004 fanns det CDS-kontrakt till ett värde av cirka 7 000 miljarder dollar. Redan det en ansenlig summa. Fyra år senare omfattade CDS-marknaden 57 000 miljarder dollar. Vilket är nästan tre gånger värdet av alla aktier på den amerikanska börsen och flera gånger mer än värdet av de underliggande obligationerna som CDS försäkrar.
.
.
Det är samma logik som ligger bakom spekulationen mot den grekiska statsskulden, det vill säga de grekiska statsobligationerna som befinner sig i cirkulation. Krisen tar formen av en trestegsraket.
.
Först började storbanker som Goldman Sachs och Deutsche Bank att i slutet av december sälja ut grekiska statsobligationer på termin, det vill säga de sålde obligationer som de inte har i sin hand med som de lovar köparen att leverera inom exempelvis en månad eller tre månader. Under tiden hoppas de att priset på de grekiska obligationerna ska sjunka så att de vid leveransdatum kan köpa upp obligationer till ett lägre pris än de redan sålt dem till. Detta blir en sorts självuppfyllande profetia. Priset sjunker och den grekiska staten måste höja ränteavkastningen på sina obligationer för att kunna emittera nya.
.
Resultatet är att just nu tvingas Grekland ge 6% avkastning på sina statsobligationer jämfört med Tysklands 2%. Summan är att en redan stor statsskuld blir ännu svårare att reducera.
.
.
Sedan tar steg två vid. Spekulanter kan ta vid och försäkra sig mot en grekisk ”default”, inställning av utbetalningarna, genom att köpa CDS för den grekiska statsobligationen. Men varför försäkra något man inte äger? Svaret är att en CDS är inte vilken försäkring som helst. Den kan köpas och säljas som vilket annat värdepapper. Spekulanten behöver inte vara intresserad av statsobligationen. Han är intresserad av att priset på sin CDS går upp när risken för en grekisk ”default” ökar. En CDS kan på det viset byta ägare 10-15 gånger under sin existens och till slut vet ingen vilka som sitter i CDS-ens båda ändar, köpare och säljare.
.
Priset för en CDS på den grekiska statsobligationen mer än fyrdubblades de senaste sex månaderna. I fjol höst kostade det 100 000 euro att försäkra 10 miljoner euro i grekiska obligationer. Nu kostar det 420 000 tusen euro. En vacker profit för den som köpte till det första priset, eller någon stans i mitten.
.
Raketens sista steg utlöses när finanspyromanerna fyller sina kassakistor. Försäljarna av CDS, främst försäkringsbolag och pensionsfonder, kan jubla över att priset på deras vara, CDS, har gått upp. Bankerna som förmedlar försäljningen av CDS kan kassera in större kommissioner, och spekulanterna, främst riskfonder, tar ut 20% i kommission av sina kunder på de alltmer värdefulla CDS.
.
.
Men vem förlorar? Att köpa en CDS är som att spela på tippset. Ägaren av CDS sitter på läktaren och hoppas att ”hans” lag ska vinna. Om Grekland ställer in sina betalningar kasserar ägaren in en fin vinst. Om Grekland inte inställer sina betalningar har sista ägaren av CDS-en förlorat sin insats, försäkringspremien. Bankerna mitt emellan vinner i båda fallen. En oavgjord match finns inte i det här tipset. Och de som förlorar oavsett matchresultatet är de som i dag demonstrerar på Greklands gator och torg.
Den grekiska ”socialistiska” regeringen tvingades av Merkel och Sarkozy att anta ett sparpaket som vanliga greker inte kommer att glömma i första taget.
-Momsen höjs från 19 till 21 procent.
-Skatten på bensin, sprit och tobak höjs
-Pensionerna fryses.
-De 700 000 statsanställdas bonusar till Jul, Påsk och semestern skärs ned med 30 procent. Det motsvarar en månadslön. Som ska läggas ovanpå de 4 procentiga lönesänkningar som redan genomförts.
Det är det pris det grekiska folket får betala för finanspyromanernas framfart.
.
Media:DN1,DN2,GP1,SVD1,SVD2,AB1,SSD1,
Bloggare: Jinge,Ekonomikommentarer,Svensson,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, CDS, Pyromaner, Obligationer, Spekulanter, JP Morgan, Goldman Sachs, Deutsche Bank
Tack, bra med klargöranden. Vad finansmatadorerna sysslar med är ju annars i stort sett obegripligt. Det är väl därför de kan hålla på, Skulle det offentliggöras i klartext vad de gör skulle de nog inte få hålla på med det. Är det spekulation på de här svindlande nivåerna som kommer att få kapitalismen att spåra ur och krascha definitivt?
Nja, inte helt rätt. De som givit ut CDSen tjänar inget på att priset på den gått upp på andrahandsmarknaden. Det är precis som att Ericsson inte tjänar något när jag säljer mina Ericsson-aktier till dig. Detta betyder att den som givit ut CDSen riskerar att betala hela försäkringsbeloppet och om man inte kan det så går man i konkurs. Sedan har vi här problemet att man har en tendens att på sant socialistiskt maner rädda banker och finansinstitut i problem som är olycklig, det medges.
Men om man inte alltid (oftast) gjorde detta så skulle utgivaren av CDSen endast ge ut sådana i en omfattning där risken svarade mot försäkringspremien, precis som en vanlig försäkring. Problemet ligger alltså i att man socialiserar förlusterna, inte i att det finns försäkringar och inte ens om de används för att försäkra andras värdesaker. Detta då föräkringsgivaren naturligtvis inser detsamma som du, att det finns en risk att man eldar upp grannens hus, och tar med den risken när man sätter pris på försäkringen, CDSen. Det finns alltså ingen vinst att göra på att elda upp grannens hus.
Sedan blandar du ihop detta med Greklands statsfinansiella problem. Ingen utgivare av CDS i fallet Grekland har ännu blivit räddad av staten pga situationen i Grekland, och om så blev fallet så skulle de förmodligen bli skattebetalarna i det land där banken eller finansinstitutet finns som får stå kostnaden (jfr Island och Icesave). De åtgärder som nu föreslås i Grekland beror enbart på att Grekland har haft större statsutgifter än intäkter, man skulle alltså behövt antingen höja skatterna eller sänka sin offentliga utgifter. Den högre räntan i Grekland har alltså inget att göra med CDSer, utan med att man misstror den grekiska regeringen med att kunna genomföra antingen skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Det höga priset för att ha en CDS och kanske tvingas betala ut försäkringen speglar denna misstro.
Rudis,
Jag håller inte med om att spekulationen mot den grekiska statsobligationen saknar intresse. Den högre räntan beror på att Grekiska staten måste bjuda på mer ränta för att kunna sälja sina obligationer. Det behovet kommer ifrån att spekulationen säljer obligationer ”short” och driver ner priset.
Du har rätt i din anmärkning att utgivaren av CDS inte direkt tjänar på prisökningen. Det är ett skrivfel. Vad jag menar är att de som handlar med CDS på marknaden tjänar på prisökningen. Se exemplet Grekland med en fyrdubbling i priset. Förutom att utgivaren kräver större garantibelopp när priset på en CDS ökar och därmed indirekt tjänar på prisökningen. Det var så Goldman Sachs tjänade både på gungorna och karusellerna.
Naturligtvis har du intresse av att grannens hus brinner ner. Utgivaren av brandförsäkringen (CDS) vet inte om du äger huset eller ej.
Pingback: Jinges Web och Fotoblogg » Bloggpeng.se – Varning!
Men varför säljer innehavare sina obligationer och driver upp den grekiska räntan? Jo, för att man inte litar på att den som givit ut obligationen kommer att betala tillbaks, och för att kunna bli av med obligationerna måste man erbjuda eventuella köpare en tydlig riskpremie jämfört med t ex tyska statspapper.
Grundproblemet ligger alltså i Greklands budgetunderskott vilket skapat en oro att man inte kan betala tillbaks sina skulder (orsak), vilket i sin tur lett till att investerare säljer av sina obligationer när man tappar förtroende för att den grekiska regeringen kan hantera situationen (verkan). Sedan kan detta leda till en spiralverkan där räntan på statsskulden till sist blir en gökunge som tränger ut andra statsutgifter, men grundorsaken är fortfarande att Grekland vid någon tidpunkt tillåtit sig att leva på lånade pengar.
Rudis,
Du verkar veta vad du pratar om. Då är det väl ingen hemlighet för dig att spekulanter, mer än en gång i historien, drivit företag elller stater till ruinens brant därför att de ”shortat”. Det handlar inte om att lita eller inte. Spekulationen blir en självuppfyllande profetia. Till det kommer spekulationen med CDS som inte ens bryr sig om de underliggande obligationens nominella värde. En försäkring av något du inte äger blir ett spekulativt instrument som kan köpas och säljas i hur många led som helst. Jag minns hur vi i den japanska bank jag arbetade i fram till 2005 hade ett helvete att se vilka aktörer som fanns bakom de CDS och CDO som vi handlade med. Det var daglig analys för att kalkylera vilka kommissioner och vilka utgifter dessa ”magiska” papper medförde.
Att det grekiska underskottet skapar oro är bara en startpunkt. Men det måste till andra faktorer för att spekulationsvågen ska slå till. Annars vore det enklare att spekulera mot UKs underskott eller det irländska.
Tack Benny, för en bra beskrivning av CDS. Helt klart kan slipade aktörer med mycket stora resurser få ett land som är i obalans att komma i stor obalans. I synnerhet om man även har tillgång till ryktesspridning. Det är djävligt osmakligt och ett oerhört slöseri med humankapital att skärpta män och kvinnor, som skulle kunna göra Jorden mycket gott, ägnar dagarna åt destruktivt nollsummespel. Men hos dom verkliga vargarna, handlar nog allt om makt. Spelet har i slutänden bara en vinnare. Att bli denna, som inte bara styr utan dessutom äger hela Jorden och allt som är på den, torde vara den ensammaste och vanmäktigaste av drömmar. Vi har en plutokrati. Vi måste skapa demokrati där folken i världen helt kontrollerar skapandet av pengarna. Där bara nationer får låna ut till ränta. Och där olika spel över människors huvuden inte tolereras.
Dag Nilsson, Vallvik