.
Sent i går kväll var grannskapets paddor ute på sitt stora årliga äventyr. Vårens nattvandring från fuktiga vintergömslen djupt under mossa och löv ner till ån en liten bit från vårt hus. Många, många hundra kärlekslystna krabater var på marsch över vägen, för att sedan ta sig över åkern – med hopp om stundande lekar i vattnet.
.
Vår ”huspadda på vift”
.
Tack vare det metertjocka snötäcket tycks de ha klarat den bistra vintern bra. Rommen ser vi sedan i upp till en meter långa geléklumpar nere vid de diken som löper ut i åbrinken. Det lär vara så att paddorna kan ta sig upp till två kilometer under dessa parningsäventyr. Tidigt i morse såg jag att de stackars eftersläntrare, som inte än hunnit fram, blev till läcker frukost för kärrhökarna som häckar i gamla mossen bredvid ån.
Läste i en tidning att ett norskt vägbygge hade fått problem med en paddvandring. Grävmaskinerna fick först stanna när tiotusentals paddor skulle fram. Det hela löstes genom att en grupp vägarbetare fick en helt ny arbetsuppgift. I ett par dagar fick de bära paddor i hinkar över vägbygget. Framtida nattvandringar planeras till flera tunnlar under den nya vägen…
.
Under dagen var jag ute med vår Labradortik, Freja. Hon älskar vatten.
Gärna kallt vatten och inspekterar varje dag hur det ser ut
med snösmältning och flöden i de bäckar som rinner ner till ån.
.
Vattnet är fortfarande iskallt. Det finns kvar snö inne i skogens skuggiga norrsidor. Men är man labrador så är man. De har en tjock dubbel utterpäls och har svansen som styråra när de simmar. Uppe i Nord-Amerika hjälpte de förr till att med sina starka käftar dra in fiskarnas laxgarn. Vår Freja får nöjer sig med att dra upp väldiga rötter.
.
Med språng upp från bäcken.
.
Annars är himlavalvet stilla. Flygstoppet gör att vi slipper planens vita ränder högt upp i skyn. Vår ”skyline” fem, sex mil söderut, brukar fylkas med plan under inflygning till Landvetter flygfält. Nu är där fridfullt som om oljeeran med sitt massflyg aldrig hade funnits. Tidigt sjuttiotal var det bara ett enda flygplan om dagen, ett litet ”feeder-plan” på väg till Oslo, som passerade här. Nu ritas himlen full med avgassvansar åt alla håll. I Svenska Dagbladet skriver tidningens miljöreporter Susanna Baltscheffsky, med uppgifter från klimatmagasinet Effekt, att det tack vare flygstoppet, bara under fredagen gick åt 2.5 miljoner ton koldioxid mindre än normalt. Med en snabb grovräkning betyder detta kusligt nog att Europas 450 miljoner människor, framförallt de bäst bemedlade, bränner av lika mycket koldioxid på bara flygturer, som Indiens totala befolkning ( tre gånger så många ) gör av med överhuvudtaget! I radion hör jag också att tio procent av Sveriges in – och utrikeshandel sker som flygfrakt!
I en tidigare blogg finns mer om flygstoppet som en generalrepetition inför oljeerans slut.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, paddor, labrador, flygstopp, Eyjafjallajökull, vulkanaska, klimat,
Pingback: Vilket flygbolag kastar in handduken först? | Svensson
Pingback: Tysk roulette med flygplan?
Pingback: Ur askan in i elden?