Ska blod flyta i natt?
.
Det finns skrämmande tecken på att den thailändska armén och polisen kommer att slå till mot de rödas basläger i natt.
När utländska ambassader manar sina landsmän att fly ett område brukar det vara allvar. Följande meddelande finns att läsa på den belgiska ambassadens hemsida.
-En sista uppdatering.
De manifestationer som pågått i Bangkoks centrum de senaste två månaderna riskerar att förvärras inom kort. Regeringen har uppmanat folk som bor i de kvarter där manifestationen pågår att omedelbart lämna området. Risken för våldsamma sammandrabbningar är stor från och med i kväll den 12 maj.
Vi uppmanar å det allvarligaste personer(belgiska) som bor eller arbetar i närheten av Ratchaprasong att hitta en tillfällig bostad i ett annat kvarter. Vi råder belgare i Bangkok att vara extremt försiktiga från och med i kväll och att inte gå ut under kvällen.
Är det belgiska diplomater som hetsar upp sig i onödan? Jag tror inte det för det finns andra tecken på ett nära förstående blodbad på de cirka 8 000 rödskjortor som nu är instängda i affärskvarteret Ratchaprasong. Regeringen har meddelat att den stänger av el och vatten i kvarteret och armén ska hindra nya demonstranter från att ansluta sig till baslägret.
.
Det har också sagts av en talesman för regeringen att alla förhandlingar med de röda avbrutits och att det utlovade nyvalet den 14 november skjutits på obestämd framtid.
I natt kan Bangkok explodera. De fattiga böndernas och arbetarnas kamp riskerar att krossas under den thailändska arméns stövlar och pansarfordon. Om det sker måste vi visa vår avsky för den thailändska elit som gång på gång i historien visat sitt förakt för befolkningens krav på demokratiska rättigheter.
.
Media: DN1,DN2,SVD1,GP1,DN3,SVD2,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Thailand, Bangkok, Blodbad, Rödskjortor
För det första så har man bara sagt att datum för upplösning av parlamentet kommer att skutas upp om inte de röda sätter ett slutdatum (snart) för demonstrationen/ockupationen av affärsdistriktet samt ett par sjukhus (stora), och detta måste ske x antal dagar inann nyval kan utlysas.
För det andra är det väl lite väl blåögt/naivt/urbota dumt att påstå att 8.000 rödskjortor är ”instängda” ? De har blivit uppmanade i veckor på att stoppa
detta kaos i Bkk, men inget händer. De får ett nyval, de fick vice premiär -ministern till att anmäla sig till myndigheten, som blivit tillsatt för att utreda eventuellt ansvar – från båda sidorna. Lik förbannat är de kvar, till och med direktjälp att komma hem har avböjts, så det där med att de är ”inst’ängda, låter lite underligt.
De vill bli exkluderade av den sittande regeringen från ev. ansvar för de våldsamheter som skett under denna oroliga tid. Med andra ord de vill ha ngt som definitivt inte ingår i demokrati – politikerstyre av enskilda myndigheter alltså, Detta är en soppa utan guds like !
”Instangda” ar helt felaktigt och antyder nagot hemskt som inte finns. De Roda kan lamna omradet narhelst de vill. Min gode van Prasit ( f.d. rodskjorta ) var inne och vandrade dar idag. Man kan komma in, och man kan komma ut. Regering blockerar ingen. Det ar de Roda som har satt upp blockader, inte regeringen.
Bakgrundsfakta:
I mandags deklarerade de Rodas ledare att de accepterat fredsplanen och nyvalet. De sade att de skulle under alla omstandigheter lamna omradet SENAST onsdag. Sedan satte de upp ett nytt villkor: Att Vice PM Suthep skulle anmala sig till polisen da han av de Roda anses vara ansvarig for massakern den 10:e. Suthep infann sig hos DSI ( Department of Special Investigation ) pa Tisdagsmorgonen for att tillmotesga de Rodas krav, och sade att han inte hade nagot att dolja. Han meddelade att han var tillganglig for forhor mm. alltsom polisen onskade.
Vad som sedan hande var att vissa – inte alla – Roda ledare andrade sitt krav och nu sade att Suthep skulle anmala sig till kriminalpolisen istallet, lamna fingeravtryck och ansoka om borgen. Detta helt oavsett det faktum att 1) DSI ar den del av polisen som utreder dodskjutningarna, och kriminalpolisen inte har nagot med detta att gora – och 2) det de facto inte finns nagon arresteringsorder eller utredning om Suthep alls – det finns alltsa inget ’case’. Han har blivit stamd av privatpersoner, men det handhas av DSI. Det ar saledes helt omojligt for Suthep att gora nagot hos kriminalpolisen, och de kan varken ta fingeravtryck eller krava borgen av nagon som inte ar anklagad for nagot ( an ),
Saledes deklarerade ungefar halften av de Roda ledarna saken utagerad och sade att villkoren fullfoljts. Dock framhardade ett antal av de hardaste ( valdspropagandisterna ) ledarna + Thaksin ( fran fjarr ) att de INTE skulle lamna platsen, oavsett avtal, loften eller uppgorelser.
De Roda ar saledes helt splitttrade och for tillfallet oformogna att avsluta sin egen demonstration. De har ocksa kravt att regeringen (!) skall beordra domstolen att ge garantier om att de Roda ledare som stormat sjukhus + riksdag m.m. ( allts inte alla utan de som klart brutit mot lagen ) skall friges mot borgen.
Regeringen svarar att de INTE kan beordra domstolar varken det ena eller det andra, vilket ar helt demokratiskt korrekt.
Sa, det ser mycket illa ut pa den Roda ledarfronten. Thaksin har beordrat att demonstrationen skall fortsatta, och inget avtal eller lofte verkar betyda mer an luft. De Roda ledare som verkar seriosa ar overkorda och har inget inflytande langre.
Mot bakgrund av de Rodas uppenbart brutna lofte om att acceptera fredsplanien och nyvalet hotar nu PM att avskriva hela nyvalsplanen. Det ar en ganska rimlig reaktion efter omstandigheterna skulle jag vilja saga.
Det ar sorgligt att bondernas kamp for rattvisa har kidnappats av ett gang ickedemokratiska, mogulstyrda busar som blatant vagrar att folja minsta lilla regel om trovardighet. Vart tog ”exclusively non-violence” vagen ??
Det ar i nulaget riktigt larvigt nar man laser UDD’s ”6 regler” dar regel no. 6 ar ” to reach our goals using exclusively non-violent means” och samtidigt hora Jatuporn och Arisamun och Seh Daeng snacka om att ”slass till doden” och avvisa just den upplosning av parlamentet och det nycal de har sagt sig kampa for.
Men det ar klart.. fredsplanen inneholl inte grundlagsvidrig amnesti for Thaksin.. och det ar formodligen dar skon klammer..
Man vill bara grata over elandet. Stackars grundlurade Isaan bonder. 🙁
For ovrigt kan tillaggas att Regering meddelat att de INTE kommer att stanga av varken el ellr vatten eller ’mat’ da de kringboende skulle lida skada. Det var saledes ett forlag/en ide som avskrevs.
Skriv garna sanningen i Er blogg. Det blir battre sa.
Kanske kan det till sist bli sa att Isaans bonder kan fa riktiga, demokratiska foretradare ? Om herrar Kilden och Asman vill hjalpa till med detta far Ni nog sluta att stodja den grupp Thaksinstyrda valdspropagandister som for tillfallet har ’kidnappat’ UDD och dess sympatisorer. Jatuporn/Arisuman och Seh Daeng hjalper knappast den sak ni sager er kampa for.
Min van Prasit ( fran Isaan, boendes i Bangkok ) ar nog ganska representativ for manga rodskjortor idag:
Han stodde dem helhjartat och deltog i demonstrationerna anda tills den dag da de stormade Chulalongkornsjukhuset. Da ringde han mig och nastan grat i telefon. Han var sa oerhort arg och besviken att en liten grupp valdshetsare kunde skamma ut ’hans rorelse’ sa. Ja, det var precis sa han sade. Han sade ocksa att i stort sett alla hans vanner kande samma sak, och att skar och ting nu hade andrats. det som borjat som en kamp for rattvisa hade overgatt till att bli ett huliganparty.
Han ar ocksa – liksom de allra flesta nagorlunda politiskt medvetna Rodskjortor – helt klar over att dodsskjutningarna den 10:e var under starkt inflytande av en tredje part – formodligen Seh Daeng – och att regeringen inte alls hade allt ansvar for att det gick sa illa som det gjorde. Det betyder ju inte att han gillar regeringen eller militaren forstas, men han forstar att det finns flera krafter i detta spel, vilket sorgligt nog de flesta Svenska rodskjortesympatisorer verkar helt missa.
Sa har sitter vi, mitt i Isaan och ingen vet vad som skall handa. Alla ar oroliga och alla ar rejalt trotta pa situationen. Besvikelsen over att de Roda har avvisat fredsplanen ar enorm. Manga jag talar med ar fly fornabbade och talar om en ’kupp’ inom det Roda ledarskapet. Jag har hittills inte talet med en enda rodskjorta som anser att regeringen bar ansvaret for vad som hant de senaste dagarna.
Det faktum att PAD sa tydligt tagit avstand fran Abbhisit har verkligen hjalpt honom att na fram till de roda. De flesta vill ha fred och nyval.
Snalla skriv om detta istallet for att formattera allt i ’klassisk’ militaren-mot-det-ratttrogna-folket stil. Det ar ju inte sa det ser ut i Thailand just nu.
Det kan inte vara så lätt att förstå Thailand när man sitter i Sverige och bara läser tidningar. Då kan man till och med få för sig att polisen och militären, vilka i egenskap av statens representanter faktiskt har monopol på våld, skulle skjuta sig själva för att skylla på rödskjortorna. I vilket annat land skulle en regering förväntas tolerera det som hänt i Bangkok utan att agera kraftfullt?
Det finns redan många som önskar sig en militärdiktatur på riktigt för att få slut på tramset. Det är vad de röda åstadkommit.
Jag instämmer för övrigt med båda Johan ovan. De röda hittar ständigt på nya krav, det ena mer fantasifullt och orealistiskt än det andra. Kläm fram med det dom verkligen vill i stället! Kräv öppet amnesti för Takki så folk kan se det verkliga skälet till allt detta. Hela grejen startade ju genast som Thaksins stulna pengar beslagtogs – de pengar han inte hann skicka ur landet med flyg innan han förlorade makten. Man anföll till och med banken som tvingades lämna över pengarna till staten, som om banken hade något val.
Innan Thaksin får amnesti, så att en klar och tydlig ledare finns (han med mest pengar) kommer det inte att bli ordning i de rödas maktkamp internt. Dom leker herre på täppan. Alla vill vara högst upp, men ingen klarar att ta sig dit, än mindre stanna kvar. Det är Thaksin det handlar, tro inget annat!
Kan han inte köpa resten av Montenegro också och bli diktator där i stället?
Johan2 , Celsius,
Bara ett par rader ur dagens Bangkok Post visar att er tolkning av händesleförloppan i Bangkok inte stämmer.
”Residents, workers, embassies and businesses in the Ratchaprasong area remain angry and sceptical of the government despite the plan to cut water and power to protesters being postponed.
In a bid to pressure the red shirts to end their protest and go home, the Centre for the Resolution of the Emergency Situation (CRES) planned to shut off water and power supplies to the protest site, as well as telephone signals, at midnight yesterday.
The plan drew such a fierce reaction from residents and workers that the centre had no choice but to postpone it.”
Och vari ligger feltolkningen ? (citat Johan2 ”For ovrigt kan tillaggas att Regering meddelat att de INTE kommer att stanga av varken el ellr vatten eller ‘mat’ da de kringboende skulle lida skada. Det var saledes ett forlag/en ide som avskrevs.”) Se sanningen som den är !
Johan, felet ligger naturligtvis i att du framställer det som att regeringen i sin godhet och omtanke om stadsdelsborna ändrade sig och drog tillbaka beslutat. Av Bangkok Post framgår det tydligt att den tvingades till reträtt.
Johan2,
Kanske du kan ha ett utbyte av texten här under
Thailand’s unstoppable red shirts
Thitinan PONGSUDHIRAK
13 May 2010
The red shirt uprising in Bangkok has brought Thailand’s topsy-turvy politics to a critical juncture as brinksmanship and confrontation intensify. Since early 2009, many tens of thousands of red shirts, nominally under the United Front for Democracy Against Dictatorship (UDD) and supportive of former Prime Minister Thaksin Shinawatra, have agitated and mobilised against the coalition government of Prime Minister Abhisit Vejjajiva. After rioting in the streets and retreating in disgrace in April 2009, they regrouped and reclaimed their agenda with street protests in Bangkok in March and April 2010, calling for a dissolution of the lower house and new polls to reboot Thailand’s democratic game.
As the reds ramped up their rhetoric and street demonstrations, their demands for a dissolution of the lower house were set against the defiance and resolve of Prime Minister Abhisit and his patrons and allies. Negotiations were brokered but nothing is likely to come of them unless Abhisit relents. The pro-Abhisit royalist-conservative coalition of army officers, palace insiders, ruling coalition parties, the ‘yellow’ People’s Alliance for Democracy (PAD), and Bangkok’s co-opted civil society and home- and car-owning middle classes, have closed ranks and hunkered down for a long battle of attrition. That coalition seems aware that new polls in 2010 will only lead to red shirt victory and a return of their government as seen in 2008, even though their Puea Thai party is a third-rate successor to the original Thai Rak Thai party. And this time the reds would be unlikely to allow the PAD yellows to hijack their mandate, as in 2008. Clinging to power under the status quo is the pro-Abhisit coalition’s muddling way forward.
The odds have now stacked against the reds. They can protest until they are hoarse but are unlikely to get their way as long as the pro-Abhisit and anti-Thaksin coalition stands its ground. But Abhisit and his backers are mistaken in their belief that the reds can be whittled down into pacification and submission. That they have re-emerged for more mass red sympathies in the rural north and northeast, where traditional passivity was shaken by former Prime Minister Thaksin’s brand of populism and sense of upward mobility for the neglected masses.
This time the reds have enjoyed limited but unprecedented traction in the capital. The rural downtrodden have been joined by Bangkok’s underclass, the sympathetic menial workers and service providers who hail from upcountry. Some Bangkokians with a conscience of what is not right in Thailand have also shown significant support. The reds have increasingly transcended Thaksin, and even eclipsed the UDD organisers in their commitment to political change and for the opportunities they glimpsed during the Thaksin years in 2001-2006.
To be sure, Thaksin’s corruption and abuse of power are now naked, proven in legal convictions and assets confiscation. The reds acknowledge his errors but tend to dismiss them as par for the course in Thai politics.
Abhisit’s patrons and allies are deliberately fixated on Thaksin’s corruption because they do not want to confront the implications of the reds’ demands and grievances. These disenchantments point to a nascent order in Thailand that can only be detrimental to establishment status and vested interests. Their resistance to change stands in the way of future reconciliation where Thailand’s constitutional monarchy will have to own up to a democratic reality in which victorious voters will not let their voices be denied. The hard truth and trial by experience in Thailand have shown that a strong monarchy is ultimately not compatible with a strong democracy. Navigating ways to reconcile the two and settle in a new consensual equilibrium underlines the protracted confrontation between reds and yellows.
The reds have upped the ante with their growing calls for new elections but they cannot dislodge the government as long as Abhisit’s coalition remains intact. As the Abhisit government’s symbiotic relationship with the army is laid bare, underscored by the Prime Minister’s periodic refuge in the barracks, the pro-Abhisit coalition will not give up without a fight.
Nor will the reds disband without palpable concessions. Something will have to give. The culmination of this brinksmanship may well disadvantage the reds in the near term. But each time they are dispersed and return for more, Thailand moves closer to a less favourable outcome for its constitutional monarchy that plays into the hands of a growing republican fringe. The vast majority of Thais still want to preserve their constitutional monarchy but it must be reformed and refitted to meet the demands and expectations of a democratised society.
The establishment forces behind Prime Minister Abhisit are understandably insecure and fearful of change because it can be slippery. Concessions and reforms may know no bounds. But playing this democratic game in a winner-takes-all fashion may mean that they end up with little left at the end of the day.
From East Asia Forum http://www.eastasiaforum.org/2010/0…
Kolla fakta:
Ingen hindras att lämna området. Alla uppmuntras att lämna demonstrations området. ivf när jag var där
Situationen är inte så enkel som den beskrivs i denna bloggpost.
De rödas svarta väktare är beväpnade. Så mycket för ”non-violence”. Dessutom betalas många av dessa arma demonstranter av de som vill byta plats med nuvarande regeringen så de kan ta över och utnyttja systemet för egen vinning.
Röda eller gula. Business-män i Thailand har lärt sig att styra en demokrati för sina egna syften. Thailand behöver ledare som leder för demokratins bästa inte bara för sina affärers bästa.
Pingback: Jinges Web och Fotoblogg » Afghanistan och de Rödgröna
Benny, om du syftar pa mig och sager att jag framstaller saker som att regeringen gor eftergifter ’av godhet’ sa har du last mig illa. Jag har standigt papekat att den nuvarande regeringen ar korrupt och uppbunden av inre maktkamper och gamla maktstrukturer. Jag skriver ingenting om ’godhet’. Daremot skriver jag om 1) legalitet – och papekar att det ar en god ide att folja lagen om man vill adstadkomma forandringar pa ett fredligt satt, och 2) de Rodas inre problem – det faktum att det ar helt omojligt idag att stodja de Roda ’for bondernas och rattvisans skull’ s.a.s. utan att samtidigt stodja Thaksin och hans lakejer – Jatuporn Arisamun och Seh Daeng. Jag noterar att du helt och hallet undvikit att kommentera detta och istallet angriper mig for nagon slags abstrakt ’godhets standpunkt’ som jag inte har.
Det vore battre om du klart och koncist kunde forklara hur du ser losningen pa de Rodas problem – som tydligt beskrivs i den citerade texten ovan.
Citat 1:
”The reds have upped the ante with their growing calls for new elections but they cannot dislodge the government as long as Abhisit’s coalition remains intact.” Exakt! Sa, de Roda fick regeringen att ga med pa att upplosa parlamentet och utlysa nyval. Alltsa motsatsen till ’remaining intact’. Men de vill ju inte godta denna seger. Varfor? Darfor att Thaksin sager nej. Varfor kan du, Benny, inte se ett uppenbart problem i detta ?
Citat 2:
”Concessions and reforms may know no bounds. But playing this democratic game in a winner-takes-all fashion may mean that they end up with little left at the end of the day.” Och det ar just det regeringen har tvingats gora – ’playing the democratic card’ och saklart riskera grundlaggande forandringar av Thailands politiska och ekonomiska maktstruktur. Den som for tillfallet INTE vill ’play the democratic card’ ar Seh Daeng, Arisamun och Thaksin. Detta da demokratiska spelregler lamnar mycket lite hopp for Thaksin att fa sina domar reverserade.
Sa, aterigen ett totalt motsagelsefullt agerande fran de Roda – om man nu antar att de verkligen start for demokrati, rattvisa och ’non-violence’, vilket du, Benny, verkar anse.
Om man daremot antar att de Roda just nu spelar ett spel for att fa Thaksin frikand ( endast mojligt genom att politisera domstolsvasendet och infora ministersyre ) sa framstar deras handlingar som helt logiska.
Jag har vantat i flera ar pa att nagon skall sta upp emot elitstyret i Bangkok och soka genomfora politiska forandringar pa djupet i Thailand. Jag ar inte regeringsanhangare, utan har mina sympatier hos Isaans risfarmare och deras familjer.
Men jag ar inte blind eller dum. JAg kan helt enkelt inte stodja de Roda sa lange de anvander sig av semi-fascistiska, valdsamma och totalt odemokratiska medel.
Sa, att forsoka skjuta skulden for det som nu hander 100% pa regeringen ar totalt kontraproduktivt.
Jag vantar med forhoppning pa att fa lase en replik som diskuterar de Rodas problem, och inte bara upprepar samma mantra om attregeringen har all skuld. Visa garna lite politisk medvetenhet, tack.
Klockan 18:00 Thalandsk tid kommer omradet kring Rajprasong att sparras av.
Ingen ar dock ’instangd’ utan det ar INTRADE till omradet som forhindras, inte UTTRADE.
Har ar en detaljerad beskrivning av vad som annonserats:
”The movement of all traffic and transportation buses, Skytrain, the subway and boats inside the sealed areas would be totally prohibited. The protesters would still be allowed to leave the rally site but would not be allowed to reenter. Those who reside in the area would have to show documents to the security checkpoints proving that they reside or work in the areas, such as identity cards, household registration documents, staff identity cards.
The authorities had planned to start shutting off all infrastructure including electricity and water at 6pm, as well as banning movement of all traffic. However the cutting off of electricity and water are still on hold pending discussions with the relevant authorities.
The CRES will ask all business operations in the area to suspend the services until the situation returns to normal.”
Citat fran The Nations webbupplaga.
http://www.nationmultimedia.com
Benny, läs resten av vad Bangkok Post skriver om detta också! Jag har suttit i ett väntrum halva eftermiddagen, så jag har gjort det noga. Och förstått. Det har inte du för du har röda ögon…
Jag instämmer i vad Johan2 säger, skulle skrivit detsamma om jag hunnit före.
Det finns ingen politisk faktion i Thailand idag som verkligen står på böndernas och arbetarnas sida. Bönderna ger sin röst till den som betalar bäst för då får dom i alla fall 100 baht eller en flaska whisky för den. Nu betalar Thaksin dem för att demonstrera, så varför åka hem till risfälten så länge pengarna rullar in ändå? Allt man behöver göra är att sätta på en röd tröja och lyssna på en massa talare som varierar mellan skickliga demagoger och rena fascister som bara gapar och skriker samma mantra hela tiden. Idealister är det mycket tunnsått med.
Innan jag går vidare, så att du inte missförstår: jag älskar Thailand och jag trivs utmärkt. I plus och minus överväger plus. Men som boende här får man ett annat perspektiv än turister får.
Jag skall berätta en sak för dig som kanske kommer som en överraskning om du inte bott i Thailand ett tag. Thailändare är egoister i betydligt större utsträckning än svenskar. Man gör sällan något som inte gynnar en själv eller någon i den inre cirkeln. Dom utanför cirkeln bryr man sig inte ett skit om. Om du sett en ambulans försöka ta sig fram genom rusningstrafik kanske du skulle förstå – ingen rör en fena för att hjälpa till!
Militären, egentligen enbart armen, vill inte riskera sina liv för något dom inte har personlig vinning av. Plikt? Skoja inte med mig! det räckte att Seh Daengs killar sköt några för att dom skulle fatta läget. Sedan kunde rödskjortorna diktera resten.
Polisen får ett ovälkommet avbrott i sin normala mutverksamhet och drar benen efter sig. Sympatier med ena eller andra sidan väger lätt. Dom är muthoror som säljer sig till högstbjudande och har ett liknande anseende som ett gatuluder bland folk i gemen. Kanske lägre. Från polisen får ju ingen något alls i utbyte.
Det vi som bor här vet kan inte någon sitta i Sverige och läsa sig till på internet eller i tidningar. Inte heller en turistresa är särskilt upplysande. Man måste bo här för att förstå.
Så klipp och klistra ur Bangkok Post och annat om du vill, du förstår ändå inte och kommer inte att övertyga mig, eftersom du läser med förutfattade meningar och inte förstår mentaliteten här i Thailand.
Försök att uppskatta det vi som bor här har lärt oss är du snäll!
Celsius,
Argumentet att man måste bo och finnas på plats för att kunna prata om ett problem här i världen, i Thailand eller någon annanstans, är så gammalt att det dammar om det. Samma sak säger alla gamla rasistiska kolonialister här i Belgien då man diskuterar med dem om vad de ställde till med i Kongo. -Du kan inte förstå kongolesernas mentalitet. De är lata skitstövlar som bara vill supa och sova, brukar det låta. Jag bodde där i 30 år och vet vad jag pratar om, fortsätter de.
Att vara på plats och kunna landets språk är självfallet en fördel om man vill förstå ett politiskt skeende. Men det är ändå ens egna politiska referenser och ideologiska kompass som bestämmer hur man ser på den omvärld man försöker att förstå. Din syn på thailändarna som opålitliga själviska mutkolvar gränsar till de belgiska kolonialisternas syn på det ”svarta packet” som bara dög till att servera drinkar och vifta med svalkande palmblad.
Johan2,
De här två artiklarna stämmer ganska väl överens med hur jag själv ser på den folkliga mobilisering som råder och vilken dynamik som kan utlösas av protesterna. Stirrar man sig blind på den roll Thaksin hade förr och som han fortfarande säkerligen vill spela igen blir det svårt att undvika den slutsats du drar, nämligen att de röda helt går i Thaksins ledband.
Men nu har jag diskuterat nog. Det här är en blogg där jag vänder mig till flera tusen läsare i veckan och det tar mycket tid. Få läser kommentarerna till olika bloggar och jag har redan sagt i detalj hur jag ser på händelserna och jag kommer att fortsätta att följa utvecklingen eftersom det nu verkar helt klart att regeringen kommer att med våld krossa motståndet. Liksom det skett så många gånger redan i landets historia.Det har varit trevligt att diskutera med dig. Vi hörs säkert av igen. Fortsätt gärna att skicka kommentarer.
Anti-Gov’t Protesters Use Cultural Taboo as Weapon
MACAN-MARKAR Marwaan
18 April 2010
“I know the word; I understand it; I love it,” street artist Chuwit Kunasawat said, using his pencil-thin brush, dipped in deep red ink, to paint on the right cheek of an anti-government protester.
Eight protesters stand around the painter as he works close to the driveway of the posh InterContinental Hotel here in the Thai capital. They are among the nearly 60 people daily who have been asking the 48-year-old Chuwit to leave his mark on their cheeks.
They, too, are drawn to the word that has animated this painter of faces – ‘prai’, a three-character Thai word that refers to a class of people in this South-east Asian kingdom who are low, uncouth and exploited.
But Chuwit paints this deeply insulting Thai word on protesters’ cheeks with pride, as well as biting satire. “What is wrong in showing who we are – low-class, so what?” asked the native of the northern Thai province of Chiang Rai, who came to Bangkok to join the United Front for Democracy against Dictatorship (UDD), the protest movement that has occupied commercial Rajprasong district since early April.
The protesters’ open assertion of this word on shirts, headbands and posters affirms how Chuwit and those gathered around him are determined to expose class lines and mock a cultural taboo in this kingdom that is still replete with many feudal trappings.
The word is a dominant presence among the tens of thousands of red-shirt wearing UDD protesters here that have refused to budge from Rajprasong, Bangkok’s upscale shopping heartland.
Boonsong Panrag, a 53-year-old gardener at a local council in a Thai town, said, “I come from the prai class and we are different from the amart (aristocracy).” His red shirt showed a male figure holding up a sign saying ‘Prai … historic day.’
Clothing with similar messages are in great demand among UDD supporters at the Rajprasong protest site, says Champa Kanpatchi, a vendor close to the main stage of the rally where speakers rail against the government late into the night. They attack the country’s unelected political aristocracy that ranges from the entrenched elite, the conservative bureaucracy, royalists to the military that props them up.
“This shirt is popular,” said Champa, pointing to a white T-shirt with bold red text that says ‘Prai ….We have no fear.’ The 55-year-old usually makes a living as a farmer in the rice-growing north-east, home to the country’s rural poor from where the UDD draws most of its support.
“They are breaking a cultural taboo by using this word so openly to describe themselves without feeling ashamed of being prai,” said Bunthawat Weemoktanondha, an anthropologist from the north-eastern city of Khon Kaen. “It is well known that this word indicates class discrimination.”
‘Prai’ is so sensitive that its use to describe a person could lead to “serious consequences, even physical attack,” Bunthawat explained in an interview. “This word is not used frequently because it means the speaker is calling a person low-class, ignorant, stupid.”
Little wonder why the government of Prime Minister Abhisit Vejjajiva has responded with alarm at the UDD’s attempt to frame its ongoing protests as one pitting the ‘amart’ against the ‘prai’. Government leaders have said this derogatory word has had no place in the Thai social fabric since the end of the absolute monarchy in 1932.
Besides, the government says, the fugitive former prime minister Thaksin Shinawatra, the UDD’s political patron, is himself more ‘amart’ than ‘prai’. After all, the Abhisit administration points out, Thaksin is a billionaire telecommunications tycoon.
The UDD, which launched its street protests in mid-March in a historic part of Bangkok before expanding to Rajprasong, began adding the word ‘prai’ to its armoury three months ago as it turned up the heat on the government to dissolve parliament and call for a fresh poll.
The ‘prai’, the UDD’s argument went, had been disenfranchised twice after governments they voted for were forced out of power through non-electoral means, including the second Thaksin administration turfed out in the 2006 military coup. The Abhisit administration, for its part, came to power through a backroom deal shaped by the military and not a popular vote.
“This word has been used to define who the majority of UDD supporters are and who we are not,” said Weng Tojirakan, a UDD leader. “We are a movement of exploited people and we wanted to remind the amart about it.”
“And why are the government and the amart worried?” he asked rhetorically during an interview. “Till we used prai, they and the media that support them called the red shirts stupid, uneducated, provincial people. We are human, not dogs.”
The use of this word has given the showdown between the street and the government — where 24 people were killed and over 800 injured during a botched military crackdown on Apr. 10 — a political and social identity distinct from previous clashes that had led to protesters’ deaths.
Unlike the student-led and middle-class led protests in 1973 and 1992, it marks the first real challenge to Thailand’s feudal hierarchy that was left intact after it became a constitutional monarchy in 1932, said David Streckfuss, a U.S. academic specialising in Thai cultural history. “The word meant ‘serf’ during the absolute monarchy but fell out of use after slavery was abolished.”
“Its reappearance and celebration so openly is a direct egalitarian challenge to the status quo that has never happened before,” Streckfuss told IPS. “It is weird, calling yourself low class and uncouth, yet politically and socially extraordinary
THAI POLITICS
UDD now a ’red tiger’ Thaksin can no longer ride
• Published: 7/05/2010 at 12:00 AM
A big question in Thailand, probably after the protesters finally depart from Ratchaprasong and a new general election is held, might well be what the relationship between the red-shirted United Front for Democracy against Dictatorship (UDD) and former prime minister-cum-fugitive Thaksin Shinawatra will be.
An anti-government red shirt protester wears a mask of ousted premier Thaksin Shinawatra as he dances during a rally in Bangkok’s shopping district on Wednesday, following the UDD’s acceptance of the government’s road map to general elections.
To refresh one’s memory, the UDD came into being as a swift response to the military coup of Sept 19, 2006. Members of the UDD sharply criticised the Bangkok elite for alienating Thaksin, thus seemingly paving the way for the military to oust his elected government.
Today, many who support the movement still perceive Thaksin as some sort of a democratic icon and a saviour of the poor.
Some political observers argued that the latest wave of the red shirt demonstrations was instigated to retaliate against the Bangkok elite for confiscating Thaksin’s assets. From this viewpoint, the red shirt movement and Thaksin are two inseparable entities. While Thaksin launched his attack against the elite from his bases overseas, the reds took to the streets of Bangkok, putting intense pressure on the government of PM Abhisit Vejjajiva.
But like anything else in Thailand, domestic politics appears to be constantly shifting. Since the violent confrontations between the security forces and red-shirted demonstrators on April 10, the relationship between the UDD and Thaksin has appeared to move on beyond anyone’s expectations. On many occasions, the red shirt leaders seemed to go out of their way to emphasise their distancing the movement from Thaksin. Nattawut Saikua, for example, noted candidly that Thaksin was but one of the supporters of the red shirt movement. It is understood that this was done primarily to boost its credibility and legitimacy as a force for democracy and not the interests of one man.
Indeed, I would argue that there is some love lost between Thaksin and the red shirts. The distancing game is mutual. Thaksin, too, has tended to veer further away from the UDD, at least in public. As one scholar who writes under the pseudonym Chang Noi recently noted: ”Thaksin might not want to ride this ’tiger’ now he knows how big and fierce it is.”
Yes, there is no doubt the ”red tiger” has found the time and place to unleash its raw power. This could represent one of the main reasons behind the repositioning and rearranging of the relationship between the red shirts and Thaksin.
The deadly clashes in Bangkok and the fact that Thaksin was ”missing in action” during the whole critical period could signify that the former premier has completely lost control of the red shirts’ core leaders.
This line of argument may have served to vindicate Thaksin from the accusation made by the Bangkok elite of him being the chief operator behind the fatal unrest.
There are now many shades of ”red” within the UDD. While the UDD’s non-violent faction may still enshrine Thaksin as a unifying force, the hardliners have opted for more radical measures. There is no knowing if Thaksin remains in control of all these different factions, whether they acted out of some sort of a centralised plan or at their own will, with or without Thaksin’s blessing.
Thaksin could not stress enough his non-involvement in the operation of the so-called ”men in black” whom the government has accused of spraying bullets on both soldiers and demonstrators. He continued to deny being associated with the ”terrorists” claimed to be embedding themselves within the UDD.
Meanwhile, it was too convenient for the Bangkok elite to reconstruct Thaksin as a part of the extreme elements of the UDD. Thaksin probably realised their trick. That is why he has sought to keep a low profile in the aftermath of the violence, including after the red shirts’ raid of Chulalongkorn Hospital, which received much denunciation from the Thai people as well as foreign governments.
There are other reasons too that elucidate why relations between Thaksin and the UDD have gradually turned frigid, at least as seen in the public arena. Increasingly, the differences in the objective of Thaksin and the UDD are becoming clear. They can be seen as being contradictory with each other, even. Evidently through his many tweets and phone-ins, Thaksin has been infuriated by the fact that his assets were taken away at the order of the Supreme Court which, he claimed, was highly politicised. It is then logical that Thaksin’s battle against the Bangkok elite is perhaps about getting his money back.
Thaksin probably realises that he is now damaged goods. The chances of him returning to power are slim. It is thus money, not political power, that ranks high in the mind of the billionaire.
Meanwhile, the red shirts have put forward their own agenda of championing democracy. They have claimed to work on behalf of the poor in far-flung villages. They have pledged to eliminate social injustice and double standards. These objectives are impressive.
Beneath this impression, however, lies a seemingly darker side of the UDD. Despite its repeated denials, the UDD has allowed some anti-monarchist elements within its ranks to emerge. Publications on the lom chao (overthrowing the monarchy) movement are now available in bookstores. Everyone recognises the danger in politicising the revered institution, so does Thaksin.
In his latest interviews with foreign reporters, Thaksin, once again, reproached his enemies for playing this dangerous card. He said that all these years he has remained loyal to His Majesty the King. He also claimed that he had nothing to do with any attempt toward establishing a ”Thai republic”. Declaring war with the Bangkok elite has already proven to be an uphill task for Thaksin. A step further toward challenging the epitome of the Thai political structure, the monarchy, would have been an unimaginable exercise.
Another reason that can explain why Thaksin seems to be detaching himself from the UDD is possibly the serious responses to the Thai crisis from the international community. While some Western governments may have blamed Mr Abhisit for failing to control the situation and to provide security to Bangkok residents and for foot-dragging in regard to the dissolution of the House of Representatives, they saw the red-shirted warriors as the real culprits in the current turmoil. The US government, in particular, released a statement denouncing the ”unacceptable violence (on April 10) by the red-shirted protesters”.
Since the coup, Thaksin has been ferociously competing with the elite in Bangkok for sympathy from Thailand’s allies overseas.
Now that Thaksin is a fugitive from Thai law, he has found himself having fewer friends on the international stage. The UAE could kick him out any time. Cambodian Prime Minister Hun Sen has recently changed from his earlier friendly position. To be seen as overtly supporting the violent acts of the red shirts could further shrink Thaksin’s already limited global sanctuaries.
The red-shirted UDD has come so far, probably very far, from what Thaksin originally had in mind. If the UDD leaders truly campaign for social equality and the ridding of the patronage system, then Thaksin might not be the man they want to look up to. After all, Thaksin should be partly held responsible for the widening economic and societal gap in Thailand. He showed the Thais how to exploit such a gap while enriching himself. The red tiger is now let loose and from what can be seen, Thaksin is no longer on its back.
• Pavin Chachavalpongpun is a Fellow at Singapore’s Institute of Southeast Asian Studies.
Nu är du dum Benny. Egoismen och mentaliteten med en inre cirkel av folk som räknas och de utanför som inte räknas har jag ganska stort belägg för och de thailändare jag känner instämmer. Du vill att Thailand skall stämma med din höger/vänster kompass, men den bara snurrar, för det finns inte här. Ideologier? I Thailand? Skämtare där! Finns inte! Nepotism, möjligen, om du vill kalla det en ideologi.
Jag skrev ”egoister i mycket större utsträckning”. Om du ser på hur landet fungerar så finns väldigt lite som motsäger det. Opportunister kan jag tillägga.
Var skrev jag ”opålitliga”`? Var skrev jag att alla är mutkolvar? Vanligt folk föraktar mutkolvarna i polisen, det trodde jag framgick av det jag skrev.
Kallade du mig rasist, eller missförstod jag den delen? Du använder väldigt billig debatteknik i allmänhet för att avfärda mig och låta bli att svara eller kommentera vissa saker, men det tror jag de flesta kan genomskåda.
De röda är en Thaksinstyrd mobb med ledare som väntar på sin tur vid rodret och allt smaskens som kan komma med det. Amnestin för Takki uteblev fast alla andra krav tillgodosågs, förutom krav på ministerstyre i fallet Suthep. Då var det inte så viktigt med nyval längre. Thaksin sa ifrån. ”Ideologisk kompass”, va!
Likval sager de Roda ledarna att de ’maste vanta pa order fran Thaksin’ nar de tillfragas om de skall avsluta protesterna eller inte.
Sa, han ar absolut narvarande. Just nu. Vare sig man stirrar eller inte.
Tack Benny for din respektfulla ton. Jag forstar att kommentarer tar tid. Vi hors sakert senare 🙂
Och.. Celsis har kelt ratt betraffande kuturen har. Alla kulturer har egoistiska och altruistiska drag, men de kommer till uttryck pa olika satt. Thailandarna ar mycket egoistiska och aven materialistiska – mot folk de inte kanner. Det ar inte fordomar itan helt sant. De ar – a andra sidan – mycket mer osjalviska an vi Svenskar v.b. den egna familjen. Om man berattar att vi Svenskar lamnar mormor och morfar ’pa alderdomshem’ t.ex. sa betraktas man som helt ociviliserad, hjartlos vilde.
Sa, det ar inte fordomar. Det ar olika kulturella uttrycksatt.
Sådärja, Seh Daeng skjuten i bröstet, allvarligt sårad. Bra! Good riddance. Han kommer inte att sörjas speciellt mycket av thailändare i gemen om han dör. Kanske inte ens av de flesta rödskjortor. Smart drag att ta honom först. Nu får vi se om resten tar sitt förnuft tillfånga. Då kanske vi kan slippa allt för mycket dödande innan detta är färdigt.
Det är verkligen dags för de röda för att åka hem efter 2 månader av stora problem de skapat. Jag håller inte med någon form av våld, men jag tror verkligen att de måste gå nu. Regeringen har makt i sin hand och de får använda den om det behövs. Jag vet inte mycket om vad hände med Seh Daeng men han är en jxxxx enligt mina thailändska vänner på både sidor.
Celsius,
Sådärja, nu kommer helt plötsligt glädjen över våld och död fram. Hur var det med allt snack om att våld inte leder någonstans och att de röda är de enda som står för våld och att det är så beklagligt. Själv verkar du helt plötsligt njuta av en skarpskytts smutsiga hantverk.
Vad gäller dina förnedrande omdömen av thailändare står jag fast vid att det luktar rasism lång väg.
Nix, Benny, jag känner glädjen över att mer våld och död kanske kan undvikas. Att duperade rödskjortor kanske kan åka hem oskadda för att chefsvåldshetsaren är ute ur spelet.
Jag kan köpa att du stöder Thaksin (och nu kommer du att säga… jag vet) men det är ett faktum att rödskjortorna och Thaksin är ett och detsamma. Men att du kan försvara en skitstövel som Seh Daeng kan jag inte svälja. Han har varit den som drivit på våldet allra mest och som såg till att dödandet 10 April eskalerade.
Med honom ute ur bilden, permanent hoppas jag (den som googlar honom kommer nog att instämma) kanske det kan bli lugn och ro igen och landet kan börja läka sina sår.
Det varierar i rapporteringen om detta. Skjuten i bröstet eller huvudet, och vilket sjukhus han tagits till är oklart.
Vi får väl veta snart…
Förresten, angående att du så gärna vill kalla mig rasist. Sedan när har mentalitet med ras att göra? Om du anser det är du en 24 karats klockren rasist. Jag är det inte. Jag är gift och har barn med en thailändska och jag gillar det blandade resultatet skarpt. Gör dig inte löjlig med att kalla mig rasist, det är bara så lågt.
Läs Johan2 #18 och försök förstå. Det har inte med ras att göra, det är fråga om olika kulturer.
För att vara lite pedagogisk. Säger man ”negrer är korkade” är det rasistiskt. Säger man ”svarta afrikaner har i genomsnitt låg utbildning” är det inte rasistiskt. Got it?
Snart kanske vi kan få bekräftelse på Godwins lag också, vartefter din ståndpunkt blir mer och mer ohållbar.
Celsius,
Jag blir allt mer övertygad om att du inte kan läsa innantill. I mina texter har det funnits en enda anknytning till Seh Daeng som min vän Max i Bangkok skrev den 2 maj. Så här skrev han och jag håller helt med honom i bedömningne av Seh Daengs roll och karaktär. Men som sagt jag ger upp hoppet om att få dig att läsa innantill.
”De röda har stort stöd, men nyligen har män som Seh Daeng, som är en före detta jägarofficer som brukade anfalla kommunisterna i bergen och byarna, beslutat sig för att stöda de röda. En del röda, som sagt sig vara för fredliga protester har dock lockats med av Seh Daeng i äventyrliga aktioner.
Händelsen vid sjukhuset var ett olyckligt exempel på Daengs inflytande. Några rödskjortor invaderade det för att verifiera ett rykte om att soldater samlades i sjukhuset i smyg för att kunna attackera de rödas bas i närheten. De rödas ledare, bland annat en före detta kommunist med namnet Weng, beordrade de röda att dra sig tillbaka.
.
Seh Daeng låter sig villigt plåtas i de rödas läger.
Äventyraren och militären She Daeng som figurerat i pressen som de ”svarta männens” chef, hade tydligen gett order att blockaden av sjukhuset skulle fortsätta. Weng och andra röda vill bli av med She Daeng och säger till media att de inte har med mannen att göra. Det gör de rätt i för Daeng försöker utnyttja händelserna till sin egen fördel. Han är en våldsam och farlig man som inte är pålitlig. Han är dåligt sällskap för de röda och ger de röda en dålig image.
De röda har stort stöd, men nyligen har män som Seh Daeng, som är en före detta jägarofficer som brukade anfalla kommunisterna i bergen och byarna, beslutat sig för att stöda de röda. En del röda, som sagt sig vara för fredliga protester har dock lockats med av Seh Daeng i äventyrliga aktioner.
Händelsen vid sjukhuset var ett olyckligt exempel på Daengs inflytande. Några rödskjortor invaderade det för att verifiera ett rykte om att soldater samlades i sjukhuset i smyg för att kunna attackera de rödas bas i närheten. De rödas ledare, bland annat en före detta kommunist med namnet Weng, beordrade de röda att dra sig tillbaka.
.
Seh Daeng låter sig villigt plåtas i de rödas läger.
Äventyraren och militären She Daeng som figurerat i pressen som de ”svarta männens” chef, hade tydligen gett order att blockaden av sjukhuset skulle fortsätta. Weng och andra röda vill bli av med She Daeng och säger till media att de inte har med mannen att göra. Det gör de rätt i för Daeng försöker utnyttja händelserna till sin egen fördel. Han är en våldsam och farlig man som inte är pålitlig. Han är dåligt sällskap för de röda och ger de röda en dålig image.”
Benny,
Liksom Johan2 och Celsius bor jag i Thailand och jag kan garantera att deras kommentarer speglar mangas tankar och ideer om vad som fortgar harnere—speciellet betraffande Seh Deang! Inte ens rodskjortornas egna ledare vill veta av honom vid det har laget. Det var Seh Deang som stormade sjukhuset och i princip satte kappar i hjulet for resten av rorelsen.
Vad betraffar ”gladjen over vald och dod.” Tank dig sjalv att behova ta dig till jobbet varje morgon med risk att fa en granat i skallen—en granat som med storsta sannorlikhet skulle ha Seh Deangs signatur. Jag bor i Bangkok och stod sjalv pa Sala Daeng parrong 30 min innan det small dar senast. Tro %^$ att man inte grater nar man hor denna nyhet.
Du skrev ”skarpskytts smutsiga hantverk” och det tyckte jag lät som du sörjde den röde generalen. Själv tycker jag det var bra skjutet. Och det är som sagt inte fråga om ”glädjen över våld och död” utan en förhoppning om motsatsen.
Resten av dom röda välkomnade honom med öppna armar och han verkar god vän med Thaksin också att döma av leende bilder på nätet.
Han hade nog tänkt sig att bli ÖB åt Thaksin i nästa regering. De flesta röda ledare har korn på regeringsposter under Thaksin, det verkar många vara överens om.
Du verkar hysa stor tilltro till din vän Max, trots att han bor här. Eller är han bara på besök 🙂
Undantagstillstand har just utfardats i 15 provinser. Det ar inte utan att man kanner sig lite nervos. Jag skall ta min styvdotter tvars over Isaan fran Nong Khai via Udon Thani till SiSaKret med buss i morgon kvall…
Det finns motstridiga uppgifter ( naturligtvis ) om varifran skottet kom, och jag vantar nu bara pa att alla kommentatorer ( sarskilt i DN ) skall borja skrika om diktatur hit eller dit.. ..utan att nagon faktiskt vet nagot. Man kan se goda skal for bagge sidor att arrangera Seh Daengs dod, faktiskt.
Personligen kan jag aldrig saga att det ar ’bra’ nar nagon blir skjuten, men det kan dock vara till fordel for de mer demokratiska rodskjortorna att bli av med en valdshetsare som Seh Daeng. Kanske, kanske kan de Roda nu samlas kring politiska fragor, godta den seger de faktiskt vunnit i.o.m. nyval/parlamentsupplosning och ga vidare. Men risken ar givetvis stor att detta bara leder till en upptrappning av valdet.
Har ar en lank till en artikel i NY Times skriven av just den journalist som intervjuade Seh Daeng nar han blev skjuten:
http://www.nytimes.com/2010/05/14/world/asia/14thai.html?hp
Benny #24:
Jag laser: ”en före detta kommunist med namnet Weng”..
Dr Weng uttalade sig i Thalandsk media sa sent som i forra manaden om att det narmaste exemplet pa ett perfekt samhalle han kunde tanka sig var Kina under Mao-Tse Tung…
Sa, det dar med ’fore detta’ ar nog inte helt sant…
Jisses Benny! Du verkar ha missförstått hela konflikten (liksom Kildén och Åsman). Liksom några av föregående talare bor jag också i Thailand till stor del och jag har thailändsk familj från Isaan. De flesta i familjen är rödskjortor som redan innan stormningen av sjukhuset tröttnat på osanningar, våld och annat från sina egna ledare.
Jag gissar att du Benny inte kommer att ändra åsikt vad vi än skriver, du än läser, du än hör, du har redan bestämt dig.
Angaende kulturella skillnader och ord som ’demokrati’ etc..:
Nar jag var 15 ar var jag medlem i svenska stodgruppen for FNL. Jag bar FNL badge och arbetarskor och vi spenderade timmar i langa moten dar vi diskuterade Marx, folkets frigorelse, imerialismens ideologi etc. Det var faktiskt valdigt romantiskt 😉
Poangen med att namna detta ar att papeka att den vansterrorelse som Kilden & Asman tillhort, och vars ideal nu ses i Thailands rodskjortor ar/var TOTALT vasensskiljd fran hur de Roda fungerar.
Isaan baonder sysslar INTE med politiska diskussioner och filosofi. De laser overlag INTE bocker. De anser absoult overvaldigande att diskussioner om ideologi etc. ar ’luang maak’ ( mycket innehall ) – vilket ar ett NEGATIVT uttryck har. De flesta vet inte skillnaden pa parlament, regering och t.ex. konstitutionsdomstol. For dem ar demokrati detsamma som att valja en ’poo jai’ ( storpappa/gudfader ) som kan ge dem vad de helst vill ha – vilket tyvarr sallan ar utbildning eller social trygghet utan mest pengar, storbilds-TV, mobiltelefon eller en ny Pick-Up.
Jag vet att detta later oerhort ’generaliserande’ i Svenska oron, men det ar likval sant. Snabba bekvamligheter foredras konsekvent framfor langsiktiga infrastrukturinvesteringar. En annan symbol for detta tankande ar trafiken har, dar man kor kors och tvars utan hjalm eller forsakring. Jag har nu i fem ar blivit hanad och skrattad at av manga Isaan bonder for att jag insisterar pa att min styvdotter skall ha hjalm nar hon kor motorcykel. Det ar ju jobbigt att satta pa sig, sager de. Sakerhet ar helt ovasentligt.
Det ar i den kulturen som korrupta demagoger som Thaksin och Jatuporn kan frodas. Och det ar mycket mycket langt ifran oss svenskars analyserande diskussionsgrupper. Individuellt tankande ar en bristvara har. Folk ar inte alls dumma eller sa, de ar bara uppfostrade pa det viset.
Forandring kommer langsamt. Det finns hopp. Men den kommer fran medelklassen, och fran det fatal farmarfamiljer som vagar bryta traditionerna. Nu kan man kopa en bokhylla pa Lotus i Nong Khai. 1998 fick jag specialbestalla en av en snickare – ingen hade ju nagra bocker.
Det ar mot bakgrund av sadana kulturskillnader som det faktiskt ar svart att forsta en Thailandsk demokratirorelses verkliga problem fran en svensk position. Vi anvander samma ord, men vi menar helt olika saker.
En gallup gjord 2008 visade att 76% av alla Thailandare tycker att det ar helt OK att politiker stoppar pengar i egen ficka och bryter mot lagar for egen vinning – sa lange de levererar en politik som gor folk nojda!
Tank pa det. De Roda har till sist vackt debatten. Hoppas nu att de Rodas ledare later bli att kidnappa den. Det ar inte utsatta for nagon kritisk granskning av sina grasrotter iallafall.
Seh Daeng har tydligt och klart uttalat offentligt i press och annan media att han lyder under Thaksins kommando.
Det ar fullkomligt omojligt att stodja de Roda utan att automatiskt stodja Thaksin och Puea Thai – partiet ( som ar Thaksins lydparti i parlamentet ).
De Roda ledarna uppmanade i forra veckan alla rodskjortor att rosta pa PT i nyvalet. De sager rent ut att de inte kan godta fredsplanen utan Thaksins uttryckliga tillatelse.
Puea Thai ledamoter har ocksa betalat borgen for arresterade roda valdsmakare – i Chiang Mai bl.a.
Hur kan man da ’koppla bort’ Thaksin ur situationen och ens dromma om ett UDD utan honom ??
Vakna upp, Benny. De Roda ar inte den folkliga rorelse du hoppas att de ar. Du stoder en stenrik korrupt fascist med varje ord du skriver om ’de Rodas kamp’.
Man onskar att du hade ratt, men det har du nu inte. Det ar bara att bita i det sura applet ( eller Mangon, kanske.. )
Och DN har givetvis vinklat det hela sa att de Roda ’alskar’ Seh Daeng och det ar nu bara att vanta pa att tusentals svenskar bildar sina uppfattningar om vad som hander utfran sadan desinformation. Citat:
”Seh Daeng, som är suspenderad från sin tjänst, har ansvarat för säkerheten i rödskjortornas läger. Han har kallats för terrorist av den thailändska regeringen men blivit en kultperson för proteströrelsen.
Tidigare under dagen blev han intervjuad av nyhetsbyrån AFP och sade då att det var viktigt att han befann sig på plats.
– Alla är här därför att Seh Daeng är här, sade han”
Man baxnar…
Johan,
Intressanta detaljer i ditt senaste mejl/
Lycka till med resan med din styvdotter. Situationen verkar snabbt urarta mot ett militärt angrepp på de röda.
Tack, Benny. 🙂
Jag kommer att rapportera har om vad jag ser och hor.
Det kan bli en intressant resa…
Fick just veta att USA och UK har stangt sina ambassader i Bangkok i protest. Det pressar ju bade regeringen att sluta sin militaroffensiv, men ocksa de Roda att acceptera nyval och ga vidare.
Man haller tummarna for Thailandarna..
Thaksin gör ju saken bara värre.
Bör han inte fatta att han hjälper ju ingen längre och många börjar bli trötta på situationen (i alla fall i mitt område)
Varför anser han att det är så viktigt med att komma in i politiken, för folket eller för egen vinning…?
Jag bor också i Isan och min familj här sympatiserar också med de röda, däremot har de fattat att Thaksin bara ställer till med oreda för Thailand för sin egen vinnings skull.
De har också fattat att de rödas ledare inte ger sig förrän Thaksin får amnesti och kan återvända och därmed ge dem chansen att få atraktiva platser i parlamentet för att där liksom Thaksin sko åt sig så mycket de bara kan.
De har nu även totalt tröttnat på de rödas div. olika och nya krav och önskar nu bara att de ska bege sig iväg från Bangkok innan de för alltid förstört Thailands rykte som ett säkert och vänligt land för turister och affärsmän .
Det vet jag säker att ni vet vad det betyder, men har många förmåga att förstå? Vad som står i Thailändsk tidningar är samma sak. Vilka som äger? Är det inte släktingar till gamla eller nuvanrande politikerna? Blod är tjockare än vatten! Tänk själv!
Jag är emot alla slag våldsamheter och önska att alla regeringar änvänder en ren demokrati. Jag önskar att alla slutar vara egoistiska och kan acceptera att ALLA ÄR LIKA VÄRDE! Ej maktmissbruk i Thailand TACK!
Pingback: Våldsamt i Thailand | Svensson
En intressant rapport angaende vem som skot Seh Daeng:
( tagen fran The Nation’s blog ) citat:
– – –
”El Shaheen posted an interesting comment in Thomas Fuller’s report in the New York Times as follows:
”I was at Sala Deang area near the MRT station. A group of us reported about noise coming from the the Dusit Hotel. What looked like a long stick extended from the roof top. Within minutes, the general was speaking to his supporters, offering water to an elderly lady and giving her a hug. Moments later, a shot was heard from overhead. The object had been pulled back and a man with a black hood stood up and walked away. About 5 min. later. A man wearing the same outfit was escorted out of the hotel into a black police van. Quickly, it took off and proceeded to go up Rama 4 and turned left to go towards MBK.
Military officers where seen smiling and shaking each others hands from this killing of this man.
Our party was told by an army officer. You have seen nothing, go back to your hotel at once or you will be arrested and deported. He repeated again and again. You’ve seen nothing, nothing to see here. Go back to your hotels.
Staff at the Dusit hotel were seen outside, talking to a few of the officers.”
– – –
Sa, det ser ut som om det ar militaren som ligger bakom. Inte helt forvanande…
Jag bara undrar ”Varför” vi svenskar är så intresserad av detaljer om vad som pågår i Thailand? Är vi inte mer intresserad av våra egna problem? T.ex. jag tycker det är irriterade att vi inte vet vad vi bör/ska göra med Lars Vilks. Är vi (9 miljoner) för honom eller mot honom? Han har fått mycket skydd (pengar) från staten men är det vad vi förväntas betala för hans egen yttrandefrihet? Ska vi spendera mer skattepengar på honom och samtidigt förlora business opportunities i länder som inte tycker om honom?
Vi äger inte Thailand och det är bara thailändarna som kan lösa problemet (de skapat). Det är svårt att bedöma om de har rätt eller fel. Enligt mig (iaf) regeringen har gjort hel rätt att försöka få bort de röda för det går inte att tillåta demonstranterna ta över en stad de inte äger. Det är inte konstigt att det kan bli våldsamt ibland för både sidor har vapen. Ang. Seh daeng…jag har hört att regeringen har ingenting att göra med det … det var kanske de röda som ville få bort honom innan hon skulle ta över. Han är farlig även till de röda efter han har sagt till ledarna att de inte få lämna rörelsen annars…… you see.
Intressant läsning från er alla – tack.
Tur man inte tillhör någon speciell falang i denna fråga då det ju är uppenbart att man bara kan välja mellan pest eller kolera.
Tvingades jag välja sida så valde jag den sida som inte dödar (hmm… gör detta mig till rödskjorta då eller? röstade ju faktiskt borgeligt senast).
Som tur är sitter jag hemma i landet lagom där man inte tvings besluta sig för att stödja en korrumperad före detta ledare eller en regering som dödar sina motståndare.
Kalmar,
Valet behöver ju inte vara att stödja Thaksin eller regeringen. Det går att stödja de röda och önska en seger för demokratiska fri- och rättigheter utan att vara Thaksins lakej. Kan man exempelvis inte stödja det palestinska folkets kamp utan att ligga i samma säng som det korrupta ledarskapet i Fatah?
Benny 🙂
En riktigt bra liknelse dar faktiskt – med Palestina. Om jag far retas med dig lite sa vill jag saga att ’det tar sig faktiskt, till sist’…
Dr Weng, Veera och tre andra Rod-ledare – de som tidigare har fort gruppens talan och forhandlat med regeringen sags nu oppet ( av rodskjortor alltsa ) ha LAMNAT rorelsen i protest mot valdshetsarna. De som ar kvar ar Arisamun ( som ledde stormingen av ASEN forra aret och stormningen av Parlamentet i ar ) och ’Rambo’ som ar en uttalad revolutionar. De sager sig inte vilja ha nagon fredsplan utan kraver Thaksin tillbaks omedelbart och amnar ’slass till doden’ .. Seh Daeng var i samma gang. Suck.
Men det verkar ocksa som majoriteten av Rodskjortorna har borjat tvivla pa sina valdsledare. Kanske kommer rorelsen att kollapsa och de mer demokratiska delarna omformas till en mer resonabel, ny politisk kraft, medan extremisterna forvandlas till gerilla/terrorister och sakta tappar allt folkigt stod ?
Det verkar faktiskt vara en riktigt efterstravansvard losning i ljuset av det som hander.
I morgon ger jag mig ut pa busstur tvars genom rodskjorteland. Aterkommer med direktrapporter.
MVH
Johan
Kalmar:
”Tvingades jag välja sida så valde jag den sida som inte dödar (hmm… gör detta mig till rödskjorta då eller? röstade ju faktiskt borgeligt senast).”
– det finns tyvarr ingen sadan sida. Rodskjorte-milis har dodat flera soldater inkl. befalhavare och aven civila ( Silom ) och likaledes har regeringsstyrkor dodat ett antal rodskjortor. Tyvarr 🙁
”Som tur är sitter jag hemma i landet lagom där man inte tvings besluta sig för att stödja en korrumperad före detta ledare eller en regering som dödar sina motståndare.”
– ibland ( men bara ibland ) onskar jag att jag kunde saga detsamma. 😉
Benny,
Problemet är ju lite knepigare än att önskningar skulle fungera inte sant 😉
Oavsett sida man väljer så är det min erfarenhet att man inte kan välja bort vissa delar som följer med i en större sakfråga. Man blir istället omedelbart associerad med såväl gott som ont.
Johan2,
Du bekräftade mitt resonemang innan jag ens skrivit det 🙂 Det går alltså inte att stötta rödskjortorna heller.
Pest eller kolera som sagt 🙁
Kalmar,
Ditt problem existerar naturligtvis. Och enda sättet att indvika dilemmat är att isolera sig i samhället och aldrig delta i den minsta rörelse som växer fram. Jag har själv varit politiskt organiserad i 46 år och kan av erfarenhet säga att det alltid finns skitstövlar i det bästa av partier. Men det får man ta på köpet, annars bildar man ett enmansparti med garanterad renhet men också garanterad impotens.
Good
Thanks for
your sharing, it’s very useful