Krisens Thailand

-Bangkok brinner.

.

.

.

Det var huvudrubriken i dagens Bangkok Post. Det pågår spridda sammanstötningar i flera stadsdelar av huvudstaden och de bilder som visas påminner om scener från många andra platser i världen där militär sätts in mot sin egen befolkning. Döda, skadade, brinnande bilvrak, förvirring, rykten och ovanför allt de härskandes försäkringar om att mobben snart ska vara kuvad.
Den styvnackade premiärministern Abhisit utfärdade i går ännu ett ultimatum.
–Lämna Ratchaprasong innan tre på eftermiddagen, var hans budskap. Underförstått, annars går det illa för er. Med det beskedet avfärdade han UDDs krav på stillestånd och nya förhandlingar under FNs medling.

.

Men liksom andra ultimatum från premiärministern föll också detta för döva öron. Det är redan tre på eftermiddagen i Thailand och media säger att det finns minst fem tusen röda kvar i det befästa området i köpcentrat Ratchaprasong. Det innebär att många äldre och kvinnor lämnat området för att sätta sina barn i säkerhet.
Ett par händelser under det senaste dygnet understryker den verkliga maktstrukturen i landet. Den thailändska demokratin är mycket ett spel för det internationella galleriet. Den verkliga makten ligger hos militären. Inte ens krisrådet CRES där vice premiärministern Suthep tillsammans med andra regeringsmedlemmar och militärer sköter ”säkerheten” har sista ordet. I går dekreterade CRES att utegångsförbud skulle införas i delar av Bangkok. Ett par timmar senare drogs dekretet tillbaka sedan ÖB sagt nej.

.

En liknande händelse i ett distrikt i norra Thailand visar också vilka som bestämmer i sista hand. I Chiang Mai beordrade guvernören armén att stänga två röda radiostationer som enligt guvernören uppmanade folk att ansluta sig till demonstranterna i Bangkok. 3e Arméns befälhavare vägrade ingripa under hänvisning till ”säkerhetsproblem”. Problemet generalen tänker på är säkerligen hur man ska hindra allt våldsammare mobiliseringar utanför Bangkok. Det kommer allt fler rapporter om solidaritetsmanifestationer i norra delen av landet.
De fem tusen som finns kvar i Ratchaprasong kommer inte att vika ner sig om regeringen håller fast vid sin linje att vägra förhandla. Abhisits problem är att han inte kan lita på militärledningens vilja att utföra order som den inte själv gillar. Regeringen måste också allt mer ta med i beräkningen vad som sker utanför Bangkok. Det är möjligt att ÖB kommer att sätta sig emot en blodig attack på Ratchaprasong om tecknen till all större oro i andra distrikt bekräftas.

.

Den enda lösning på situationen som kanske kan undvika att Thailand går mot ett nytt svart kapitel i sin historia är en omedelbar upplösning av parlamentet, ett nyval där alla partier kan presentera sina kandidater utan att domstolar beslutar detta. I Iran beslutar domstolar om vilka som får delta i val. Thailands härskare borde känna sig i dåligt sällskap. Till sist måste en gång för alla militärens roll i samhället spikas i en ny konstitution. Dess plats är i kasernerna. Inte på gatorna för att bekämpa den egna befolkningen.

.

Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,GP1,AB1,AB2,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Lämna ett svar