Den nya aristokratin

Stora feta humlor.

.

Inte sedan det första årtiondet av 1900-talet har skillnaden mellan rika och fattiga varit så skriande. Under och mellan de två världskrigen och under efterkrigsperioden syntes de rika till mindre. Det var inte så rekommendabelt att vältra sig i alltför vräkig lyx.

.

Den viktorianska aristokratin tråkade ut sig till döds.

.

Det är slut med det. Nyliberal politik gav finansen fria händer och den lät sig inte trugas. I trettio år har kapitalets frihet att likt en fet humla flyga från en källa med nektar till nästa varit total. Resultatet har inte låtit vänta på sig.
Vi har sett en ny aristokrati födas. I förra seklets början var den europeiska aristokratin van vid att flytta runt i Europa mellan sina residens och slott. Ett par månader i Paris följdes av några veckor i Marienbad och Karlsbad och så vidare via lyxjakter och specialbyggda tågkupéer.
Jetsetet av finansgurus, oljemagnater, globala sportstjärnor, stenrika artister och filmidoler är den nya aristokratin. Likt gräshoppor svärmar de över planeten. Lyxlägenheter, vräkiga villor och moderna lyxjakter väntar dem i världsstäder och vår tids ”kurorter”.
Det räcker med att titta i den press som specialiserat sig på att följa jetsetet i hälarna för att inse hur den nya aristokratin lever. Ett mer handfast sätt att se hur miljardärerna i dollar lever är att titta på bostadsmarknaderna i de stora huvudstäderna. I Paris, London, New York och andra finanscentra räcker det inte längre med att vara mycket rik för att äga en lägenhet i de mest fashionabla kvarteren. Man måste vara extremt rik.

.

Bakom fasaderna på Champs-Elyssées gömmer sig ofta obebodda gemak.

.

Ta Paris som exempel. Den som inte kan få loss 10 miljoner kronor göre sig icke besvär. För det är vad en liten lägenhet i de chicka kvarteren kring Champs-Elyssées kostar. På avenyn själv är det ingen idé att dyka upp som spekulant om ens bankkonto inte rymmer många euromiljoner. Enligt en mäklarfirma ägs där 26 procent av alla lägenheter av krösusar från oljeshejkdömena och andra galjonsfigurer i jetsetet. Under större delen av året står de tomma.
Haussen på bostadsmarknaden får effekter rakt genom hela samhället. Enligt en rapport i fjol hade en tredjedel av Paris bostadslösa ett fast jobb men med så dålig lön att de måste välja mellan att äta och ett tak över huvudet. Enligt notariernas förening är det bara 1,1 procent av alla sålda lägenheter i Paris som köps av vanliga yrkesarbetare och 7,7 procent av tjänstemän. Ser man till de genomsnittliga priserna i Paris förstår man omedelbart hur omöjligt det är för en familj med ”normala” inkomster att äga eget. Just nu ligger priserna i Paris på ett snitt av 7 000 euro per kvadratmeter med ett snitt på 10 000 euro i de mer snobbiga kvarteren. En familjelägenhet på hundra kvadrat kostar alltså runt 10 miljoner kronor.
.

Den här lägenheten med sju sovrum kostar 95 miljoner kronor. Queensberry Place i SW Kensington är adressen.

.

Nyfiken som jag är kollade jag in mäklarfirmors erbjudanden i New York och London. Som väntat bleknar utbudet i Paris jämfört med de lika tomma takvåningarna på 5th Avenue. Vill du köpa dig ett krypin i de kvarteren kostar det 25-30 000 dollar per kvadratmeter. Det innebär att det är knappt en procent av amerikanska hushåll som kan unna sig ett tak över huvudet kring Central Park.
I London ser det likadant ut. En titt på mäklarfirmors utbud visar att i Londons lite finare kvarter, inte de lyxigaste, ligger kvadratmeterpriset kring 150 000 kronor. För oljemagnater och andra miljardärer i jetsetet finns det lyxhus på Edwardes Square och Earls Terrace  i Kensington för 100 miljoner kronor.

.

Vackert belägen etta för Paris mindre bemedlade.

.

I Paris finns det cirka 20 000 tomma lägenheter. Det finns mer än 100 000 hemlösa i Frankrike varav över hälften ”bor” i Paris. I London var det 55 000 som 2006 saknade bostad uppger hjälporganisationer. Efter krisåren 2007-2009 finns ingen uppdatering men vi vågar gissa i vilken riktning det gått.
Så här går det att fortsätta i många spalter till. Samhället exploderar i båda ändarna. De riktigt rika blir stenrika och bildar en ny uppnäst aristokrati. De fattigaste i samhället kommer allt närmare randen till avgrunden där de inte längre har råd med mat och logi.

.

Gaskungen Abramovich bor inte här. Yachten är bara en nödvändig del i hans image.
Ett litet tips. Expropriera alla tomma lägenheter som jetsetet äger men nästan aldrig bor i. Det skulle ge husrum åt tiotusentals bostadslösa. Varför inte? Det ”omöjliga” är till för att överkomma.

.

Media;DN1,DN2,SVD1,

Bloggare: JInge,Svensson,Ekonomikommentarer,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

6 reaktion på “Den nya aristokratin

  1. Pingback: Om den nya aristokratin | Röda Lidköping

  2. Visst är det hemskt att studier, hårt arbete och risktagande skall löna sig såpass att man kan skaffa sig ett bra boende. Självklart skall den som går på bidrag och lever på andra bo lika bra som den som genom hårt slit och risktagande har skapat ett företag som genererar arbete åt människor.

    Avundsjukan vet inga gränser emellanåt, eller hur?!

  3. Jag vill bemöta Christer Karlsson kommentar för att den faktiskt sårar. Den är föraktfull och helt verklighetsfrämmande. Vilken bubbla bor du i?
    Jag växte upp i en familj med svåra psykiska problem där våld och övergrepp förekom från min tidiga ålder. Jag har utbildat mig, arbetat hårt, inte minst psykiskt för att välja liv och inte död, och jag har tagit känslomässiga risker vilket innebär att jag ofta fått klara mig helt själv då min familj varit destruktiv för mig. Jag har försökt att bearbeta mina inre problem själv men också långa perioder gått i terapi.
    Jag tagit hand om en dotter själv och jag har överlevt för att finnas där ev. också som mormor.
    Det har varit oerhört tufft.
    Att göra det lätt för sig och kalla krav på rättvisa för avundsjuka borde väl egentligen inte alls bemötas men det gör mig urförbannad. Vad vet du om andras liv??? Vad vet du om vad som behövs i livet av klokhet, psykologisk insikt och social gemenskap.
    Vi människor är inte maskiner, vi är levande och finns till mer än för arbete. Vi finns här i relation till andra och oavsett om jag inte orkar längre det som ett arbete kräver så har min närvaro här ett värde. Och jag kan inte leva på luft.
    Att sparka på de som gör så gott de kan men inte tillräckligt i dina ögon, det är värre än den avundsjuka som vi människor kan känna när vi upplever en alltför stor brist i våra liv och ser att det finns de som lever högt på andras arbete och att de som arbetar får väldigt lite skörda frukten av sitt arbete.
    Se filmen ”INSIDE JOB”! Det finns de som stjäl från oss och lever högt på andras hårda arbete. Är det inte rätt att kräva rättvisa då? Vilken värld får vi annars? Ska barn behöva dö av svält för att vissa ska kunna ha 5 exklusiva hem i olika länder och färdas däremellan med flygplan. Herregud, se problemen där de är!

  4. Barbro,
    Tack för ett urfint svar till ett vidrigt inlägg som egentligen inte är värt ett kommatecken till svar.
    Ha en bra helg.
    mvh
    Benny

  5. Christer,
    Vart sitter ditt sociala patos? I dina kreditkort?

Kommentera