Bättre att gå av cykeln – än att trilla omkull…

.

Går man av cykeln i en uppförsbacke är det lätt att sitta upp igen när man väl kommit uppför stigningen.
Det är vad Mona Sahlin gjort när hon nu, med bägge händerna, markerat att inte bara hon själv, utan också alla andra ledamöter i partistyrelsen och verkställande utskottet, ställer sina platser till förfogande inför våren extra partikongress. Ibland pratar man om ”ministerstyre”. Här ser vi ett historiskt ”ordförandestyre” där Mona Sahlin på egen hand bestämmer att de 33 ledamöter som den ordinarie kongressen valt,  ska hoppa av sina cyklar bara därför att hon själv tappat styret i motlutet.

.

.

Susanne Ljungskog klarade att bli dubbel världsmästarinna.
Kan Mona Sahlin dubblera i ett nytt ordförandeval?

.

Nu kan hon göra ett till synes eget val inför kongressen. Märker hon att en bredare skara av partiets beslutsfattare vill ha bort henne och att det finns en eller flera motkandidater till ledarskapet, med stor uppslutning bakom sig, då avstår hon ”frivilligt” från att hoppa upp i sadeln  igen när man väl nått backkrönet. När historien ska skrivas behöver det inte stå att hon tvingades omkull, att hon tvingades att avgå, i stället valde hon själv att gå av, att lämna sitt ordförandeuppdrag i en tid av omprövning.
Är hon först upp i backen, bland alla dem som hon tvingat att leda sina cyklar, är att det bara att sätta på sig den ”gula ledartröjan”, hoppa upp igen och trampa i gång pedalerna. Men nu som en ”renad”, nyvald Mona som själv vågat att ställa sin plats till förfogande. Med en nyvunnen auktoritet i partiet.
Lyckas hon med detta blir det också ett gyllene tillfälle att se om det egna ”tävlingsstallet” som det heter bland de professionella cyklisterna. Uppstickare och solokörare dumpas utan att hon själv uppfattas som ansvarig. Ett nytt ”Stall Mona” kan ge sig i väg. Publikleden slutas och kampen om  den åtråvärda statsministerposten 2014 komma i gång.
Ja, hur går det. Ingen vet. Men jag tippar för skojs skull Sven-Erik Österberg. Om han nu i tid vågar sig på en ”utbrytning” i den branta backen. En av de få i Arbetarepartiet som en gång i tiden har haft ett vanligt jobb. Innan han blev ombudsman i Skogsarbetarförbundet slet han som skogsarbetare hos Domänverket i Skinnskatteberg. En partiordförande med bredare livserfarenhet, med lite ”valkar i nävarna”, är kanske det partiet känner sig behöva i sin historiska kris.

.

https://i1.wp.com/static.beta.pixgallery.com/images/detail/J/M/N/PIX-JMNYLG.jpg?w=584

.

När det gäller politiken väntar en verklig bergsklättring

.

Aftonbladet har gjort en löjlig SIFO-undersökning som sägs visa att det ”svenska folket” har störst förtroende för Thomas Bodström som ny partiordförande. Det må så vara. Det ”svenska folket” känner igen kändisar.
En helt annan sak är vad socialdemokratins medlemmar tycker. Vid Per Albin Hanssons död 1946 tippade alla att den välkände socialministern Gustav Möller skulle axla hans mantel. Knappt några svenskar visste vem Tage Erlander var. Ändå blev det han som tog över ordförandeklubban och sedan blev den person i Sverige som suttit längst på statsministerposten…
Detta om den rafflande klungstrid som nu väntar. En strid som ytterst handlar om framtida poster, löner och möjligheter att klättra några pinnar på karriärstegarna. Jag får återkomma om den politik eller den verkliga ”bergsklättring” som väntar…

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,SVD6,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,AB1,AB2,AB3,AB4,GP1,GP2,GP3,GP4,Expr1,Expr2,Expr3,

AB5,SVD7,Expr4.AB6,SVD8,DN6,Expr5,GP5,GP6,SVD9,DN7,DN8,GP7,

Bloggare: Jinge,Svensson,Teckentydaren,Motvallsbloggen,

10 reaktion på “Bättre att gå av cykeln – än att trilla omkull…

  1. I en mer idealiserad bild av stora demokratiska föreningar ser jag det som att medlemmarna skickar sina representanter uppåt i hierarkin, representanternas bas är alltid de medlemmar som skickat dem uppåt i hierarkin. Sen ska ledningen formulera och driva de gemensamma intressen och värderingar som gjort att folk gått med i samma förening. Alltså i denna idealiserade bild sitter partistyrelse där på medlemmarnas mandat och inte partiledarens.

    Om Sahlin kan sätta på sig den gula ledartröjan när man närmar sig krönet skulle det förstås vara en ”prestation”. Hon blev aktivt petad när Ingvar Carlsson försökte utse henne till partiledare. Hon stod, som det såg ut, sist i kön när ny partiledare skulle utses förra gången men alla som såg ut att stå före vek undan och när det bara var en stol kvar satt Mona på den.

    Redan samma dag som hon ”sparkar” hela partistyrelsen (inkl sig själv) pratar hon om ”– Vi som blir omvalda får sedan sätta igång med förnyelsearbetet”.

    Man frågar sig ibland hur det står till med demokratikänslan i det stora partiet.

  2. Sven-Erik Österberg är den bästa de har, men jag tvivlar på att (s) har så mycket mental närvaro och fötterna på jorden att de ens vet det. Jytte Gutenland talar just den gallimatias som broilerpolitikerna tror är realism, hon är hans motpol. Får hon in sina favoriter kan de bli av med 5% till nästa val.

    Något som skulle göra (s) betydligt intressantare ur de saknade medelklassväljarnas synpunkt är en manlig kandidat, minst 50 är gammal, rötter i industriarbetarna och tydlig kärnkraftsförespråkare. Såna är det ont om i ”rörelsen”, däremot är det gott om elprishöjande kollektivtrafikvurmande tanter, just den modellen som förlorade valet.

    Man undrar ju om Bodströms USA-manöver har som delmål att tvätta bort hans Sahlin-stämpel, så att han kan kandidera på egna ”meriter”. Jag tror att Östros är lite körd, Morgan är lite ung, Nalin Pekgul en ren gåva till moderaterna. Min gamla favorit, Jan Nygren, var alldeles för smart för jobbet, han jobbar åt SAAB. Han var den ende jag upplevt att han sa som det var, bra tycker jag.

    (s) är i sig en allians mellan industriarbetare, kommunanställda, bidragstagare m.fl. Demokratin i rörelsen är liktydig med att jämka deras oförenliga ståndpunkter. Medan (s) var i majoritet kunde partiet ha en nyttomoral som sade alla att sitta still i båten för gemensam överlevnad. Som oppositionellt minoritetsparti är det lite mera osäkert vad som gäller, några fraktioner är ju helt orealistiska, får de övertaget marscherar kanske de andra ut för gott. Å andra sidan lämnar väl ingen kassakistan åt de andra. Bättre att skattebetalarna står för fiolerna, som vanligt. Min inte alltför vågade gissning blir således att de privat kommer överens om att inte vara överens, inte lägger om politiken, lägger ut en dimridå av ord som innehåller ”integration” och ”klimatvänlig”, och föreslår att någon annan ska betala. En grundplåt till att förlora även nästa val. Problemen i (s) är enorma.

  3. en manlig kandidat, minst 50 är gammal, rötter i industriarbetarna och tydlig kärnkraftsförespråkare.

    En kärnkraftskramande industriarbetare och kanske inte ens feminist och gillar att hångla med folk av samma kön på pridefestivaler, rörelseintelligentian på Arena etc skulle få kollektiv hjärnblödning (innan de hämtat sig och insett att flexibilitet är nyckeln till att vara välbetald medelklass).

  4. Jag vill bara understryka att jag själv, just här, inte värderar någon, bara tippar en stark utmanare.

  5. Pingback: Motvallsbloggen » “Huk’ er göbber och kärringer för nu laddar hu’ öm”. Ännu ett huvudlöst utspel av Mona Sahlin

  6. Och jag håller både med dig och inte. Han borde vara starkaste utmanaren för ett parti av och för industriarbetare. Men det var länge sen. Helt andra krafter gör sig gällande. Jag tror de dras med enorma problem, partiapparaten lever sitt eget liv av politisk inställsamhet, vassa armbågar, och ett nyspråk med kodord som uppfattas helt olika av inre vänner, fiender och väljare. De konkreta problemen, t.ex. energiförsörjningen och invandringen, lämnas åt andra att lösa, de behandlas bara semantiskt. De har ingen politik, utan tomma ord.

  7. Pingback: Vald arbetslöshet eller löna sig att arbeta | Claeskrantz.se - En personlig politisk blogg om Sverige och omvärlden

  8. Pingback: Jinge.se » Bonniertidningar mot Sahlin

  9. Pingback: Vänstern efter valet – vilken väg? | Internationalens ledarblogg

Kommentera