Upproret i Tunisien.

-Avgå Ben Ali.

.

Protesterna i Tunisien sprider sig och når nu en ny nivå. Hela upproret fokuseras nu på president Ben Alis vara eller inte vara. Vad som började som krav på arbete för unga utan arbete handlar nu om att diktatorn ska avgå och lämna plats åt tunisierna att själva bestämma sin framtid.
Den 17 december brände sig en ung arbetslös akademiker till döds i protest mot myndigheternas trakasserier. Protesterna spred sig snabbt till många städer. Men de stannade huvudsakligen i landets fattiga inland i städer som Sidi Bouzid, Kasserine och Sfax.
I tisdags bröts det relativa lugn som rått i huvudstaden Tunis och därmed gick upproret in i en ny fas där diktatorns politiska överlevnad blivit den centrala frågan. Efter att minst femtio personer dödats av polisen utan att de protesterande skrämts bort från gatorna stod det klart att ännu mer våld efter våldet inte är en lösning för Ben Ali.

.

https://i2.wp.com/lh5.ggpht.com/_hFyIVHLPW40/TS1QqqqtH3I/AAAAAAAAF1w/5G3oTZVM15M/20101229131010360472_20.jpg?resize=533%2C351

Ben Ali besökte den unge mannen som brände sig till döds i protest. Hans ”omtanke” blidkade inte någon. Den unge mannen dog strax efter att bilden ovan togs.

.

Det nya i situationen består av tre element. För det första har centrum för protesterna flyttats till huvudstaden Tunis. I tisdag och onsdag deltog tusentals människor i protesterna som inte upphörde trots att även militär sattes in. Det ligger viktig symbolik i att även i stadsdelen Ettadhamen (Solidaritet) reser sig innevånarna och kräver diktatorns avgång. Ettadhamen har av regimen alltid hållits upp som praktexemplet på sociala framsteg och välfärd i landet och besöktes till och med av Hillary Clinton när hon var First Lady i Vita Huset.
I och med att advokater, tjänstemän, artister och andra grupper ansluter sig till protesterna betyder det att rörelsen nu sprider sig utöver de unga arbetslösas krets. Till och med UGTT, den nationella fackliga federationen som stött regimen, deltar nu aktivt i protesterna. I Sfax manade exempelvis  UGTT i onsdags till generalstrejk.

.

Ungdomen är inte längre ensam i sin protest. Hela befolkningen reser sig.

.

Till sist är det också av stor betydelse att armens soldater satts in i huvudstaden för att bevaka strategiska platser som presidentens palats Karthago och franska ambassaden. Det innebär att regimens sista försvarsverk tas i bruk. Natten till torsdag rådde det för första gången utegångsförbud i huvudstaden.
Det kan visa sig bli ett ödesdigert drag. För till skillnad från polisstyrkorna har det redan rapporterats om slitningar i arméns led och till och med om bråk mellan polisen och armén i Sfax, Tunisiens näst största stad.
Enligt uppgifter från oppositionen har chefen för arméns landstyrkor, general Rachid Ammar, avskedats sedan han vägrat ge soldaterna order att skjuta skarpt.
Rörelsens utbredning och allt radikalare karaktär har tvingat Ben Ali att släppa lite på greppet om piskan och dra fram en stor morot ur hatten. Efter att ha anklagat demonstranterna för att vara ”terrorister” styrda från utlandet gjorde han i onsdags lappkast och annonserade tre åtgärder för att försöka blidka den folkliga ilskan.
Inrikesministern som leder polisen avskedades på stående fot. Han sa också att alla som fängslats sedan protesterna startade ska släppas och han ska tillsätta en kommission för att utreda klagomålen om korruption.

.

Protesterna blir allt tuffare i huvudstaden Tunis.

.

-För lite och för sent, kan befolkningens svar sammanfattas till. Det handlar inte längre om att vänta på utlovade arbeten i utbyte mot fortsatt styre för Ben Ali. Han ska avgå ! Det är det enda som nu rörelsen fokuserar på.
I Ben Alis familjkrets har vissa redan fått det för hett under fötterna. Har råttorna redan börjat ta det säkra före det osäkra? I alla fall rapporteras det att Ben Alis svärson som äger en av de få tillåtna ”oppositionella” tidningarna redan lämnat landet. Hela den korrupta familjen har säkerligen redan fyllt sina bankkonton i London och Zurich. Hos Sarkosy kan de säkert räkna med stor gästfrihet om ödet går fram för hårt med diktaturen.
I Frankrike sitter den politiska eliten i en minst sagt svår sits. Å ena sidan har Frankrikes ledare alltid hållit regimen i Tunis under armarna och tänker fortsätta med det. Å andra sidan kan alla band brista om det pågående upproret leder till diktaturens fall.  Då kan Frankrikes good-will vara förbrukad på grund av det tysta samförstånd som rått mellan Paris och Tunis sedan protesterna startade.

.

-Ta det lugnt min vän, Frankrike står på din sida.

.

När äntligen regeringens utrikesminister Michèle Alliot-Marie tog bladet från munnen sa hon att Frankrike inte hade några ”lektioner” att ge Tunis. Till allas förvåning släppte hon sedan att ”Frankrike kan däremot erbjuda sin stora kunskap i upprätthållande av lag och ordning”. Efter den grodan finns det inte många franska supportrar kvar i Tunisien. Ungdomarna i Paris förorter, ofta med ursprung i Algeriet och Tunisien, vet hur den lag och ordningen ser ut.
Egentligen är det hela den politiska världen i Frankrike som förblindats av sina gamla koloniala band med Tunisien. Det franska socialistpartiet tog tre veckor på sig för att häromdagen publicera ett första krystat stöd till folkets kamp. Samma sak gäller de gröna som också behövde flera veckor på sig för att hitta de rätta orden. Endast den yttersta vänstern, som exempelvis mina fränder i NPA, ställde sig på upprorets sida från första dagen.
Det ska de ha stor heder av. För i länder med kolonial historia har det visat sig svårt för även ”vänstern” att ställa sig på de förtrycktas sida. Under det franska kolonialkriget i Algeriet stod exempelvis de franska socialisterna på den franska militärens sida. Än i dag syns effekterna av det förräderiet mot befolkningen i Nordafrika i Ségolène Royals och andra ”socialisters” ljumma stöd till kampen.

.

Media: GP1,DN1,SVD1,SVD2,DN2,SVD3,SVD4,DN3,SVD4,

Bloggare: Röda Malmö,Röda Lund,Flutetankar,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

2 reaktion på “Upproret i Tunisien.

  1. Pingback: Algeriet och Tunisien – så bekämpas fundamentalism och terrorism på riktigt! | Uppkäftiga Uppsala

  2. För kännedom:
    International Liaison Committee of Workers and Peoples Urgent Communiqué
    January 13, 2011
    The International Liaison Committee of Workers and Peoples (ILC) condemns the repression against the youth, workers and people of Tunisia, who have risen up against oppression, the high cost of living, and corruption.
    The ILC sends its support to the workers, youth and people of Tunisia and their organizations, particularly the General Union of Tunisian Workers (UGTT), which has spearheaded the mobilization.
    The ILC calls on the labor movement and workers’ organizations worldwide to express their solidarity with the workers, youth and people of Tunisia, and to demand an end to the brutal repression.
    The bloody and corrupt regime of dictator Ben Ali, supported by the European Union and the IMF, has faithfully applied their plans and dictates in the context of the Association with the European Union, to be completed in 2011, which aims to make Tunisia a ”free trade” zone.
    Immersed in misery, without any perspective, the youth and working class of Tunisia, reclaiming their unions for struggle, are rising up across the country to defend their very right to exist.
    During several days, union activists of the UGTT have been killed under the bullets of police repression. Men and women united, workers, youth, lawyers, artists, academics … hundreds have been injured, beaten, jailed.
    Spontaneously in dozens of cities, the population went to the local headquarters of the UGTT to express their opposition to Ben Ali. For the first time in 25 years, one can hear the chants in the Tunisian demonstrations of ”Down with Ben Ali!”
    The police repression has been systematic. At Kasserin and Thala dozens of people have been killed. Police snipers have sown panic in the demonstrations.
    In Tunis, trade unionists were reading to leave their union’s headquarters to take to the streets, but they were soon driven back by police tear gas.
    On Sunday, January 9, the UGTT local affiliate in Sfax issued a call for a regional general strike. With only a few exceptions (hospitals and many bakeries), the strike was followed 100%. In Sfax, 30,000 workers and youths demonstrated in the streets. A Jenduba on January 12, there were 12,000 people demonstrating in a city of 30,000 inhabitants.
    The mobilizations are sweeping every corner of the country, including the suburbs of Tunis itself. In several cities the police were forced to retreat or withdraw in the face of the relentless population. The curfew in the greater Tunis metropolitan area has been largely ignored as the protests continue to swell.
    In the south, particularly in Kasserin, hundreds demonstrated, appropriating the city buses to travel to Thala, where they violated the 22-out-of-24 hour curfew and forced the police to withdraw back to their stations.
    The government-run television channel, a mouthpiece for the propaganda of General Ben Ali, filmed scenes of looting, staged by the police in civilian clothing who infiltrated the demonstrations, to justify the repression.
    But in Thala, Kasserin and Sidi Bouzid, the youth set up Neighborhood Committees to organize their marches and expel the provocateurs from their mass protests.
    Last week, on several occasions members of the military brandished their weapons against the Public Order Brigades after the people took refuge behind these brigades. The movement is so deep it has caused the dismissal of the General Staff of the Army.
    At the time of this writing, very violent clashes are taking place between the police and the army, on one side, against tens of thousands of demonstrators in Nabeul, Tunis, and Sfax and other cities and towns.
    The International Liaison Committee of Workers and Peoples calls on workers’ organizations the world over to express their solidarity with the workers and people of Tunisia, and in particular with the UGTT trade union federation.
    – For an immediate halt to the repression against the workers, people and youth of Tunisia; – Respect democratic freedoms in Tunisia; – Meet the just social and political demands of the Tunisian workers and people; – For an immediate lifting of the siege of the UGTT headquarters in Tunis!
    Algiers – Paris, January 13, 2011, 4:10 p.m.
    signed/ – Louisa Hanoune, General Secretary of the Workers Party of Algeria
    – Daniel Gluckstein, National secretary of the Independent Workers’ Party (POI) Coordinators of the International Liaison Committee of Workers and Peoples

Kommentera