USAs budgetstrid

Republikanerna förbereder

social massaker.

.

I natt antog den amerikanska Kongressen en kompromiss om årets budget som går till historien för att den innebär den största nedskärningen någonsin, närmare bestämt 39 miljarder dollar.
Budgeten som det republikanskt dominerade Representanthuset antog är ett enda beställningsverk för de rika.  Det hindrade inte demokraterna och Obama att vika ner sig i sista stund för att undvika ett budgetlöst tillstånd med omedelbara effekter för hundratusentals statligt anställda.

.

I den amerikanska Kongressen kan inte de arbetande göra sin röst hörd.

Två borgerliga partier delar stolarna.

.

I media sades budgetstriden handla om många detaljer och nedskärningar hit och dit. Bland annat blockerades förhandlingarna in i sista stund av republikanska krav på att inga statliga pengar får delas ut till kliniker och program som gör eller organiserar aborter. Eftersom demokraterna inte kan acceptera detta verkar det som att republikanerna använde frågan till att tvinga fram stora eftergifter på andra sociala utgifter för att sedan släppa abortfrågan strax innan midnatt.
Det finns en grundläggande politisk motivering för republikanernas budgetslakt. Nämligen att det existerande skattetrycket under inga villkor får höjas för de rikaste i samhället, det vill säga den tiondel av landets hushåll som har årsinkomster över 250 000 dollar.
Ända sedan Reagans dagar driver hökarna i Republikanerna en kampanj mot alla statliga utgifter som inte har militär anknytning. En av Reagans rådgivare myntade begreppet ”starve the beast” , svälta ut besten. Den tongivande republikanske ideologen Grover Norquist gav samma idé ett annat historiskt uttryck: ”Jag vill inte avskaffa staten. Bara krympa den så jag kan släpa den in i badrummet och dränka den i badkaret”.
Med en majoritet i Representanthuset och med Tea Party som flåsar kongressmännen i nacken ville republikanerna driva igenom en budget som verkligen riskerar att dränka staten, eller rättare sagt statens sociala funktioner. För landets militära utgifter ligger naturligtvis inte i farozonen.

.

Tea Party är en reaktionär rörelse som säger nej till varje form av samhällelig solidaritet.

Var och en sin egen lyckas smed är mottot.

.

De nyliberala hökarna motiverar alla skattesänkningar med fantasiteorin om att det leder till högre tillväxt som i sin tur ökar statens skatteinkomster. Lägre skatter leder alltså till högre inkomster för staten enligt de nyliberala översteprästerna. Att det inte finns ett enda seriöst forskningsresultat som bestyrker tesen saknar betydelse för de som står i spetsen för kampen mot ”besten”. För deras verkliga intresse är inte tillväxt i sig utan tillväxt i de rikas bankböcker.
Det är en tillväxt som de fattiga får betala. När statens inkomster minskar svarar nyliberalerna att enda vägen bort från ökad statliga underskott är minskade statliga utgifter för samhällets kollektiva funktioner.
I det budgetförslag som antagits riskerar bland annat Obamas redan kortklippta reform av sjukförsäkringarna att helt enkelt avskaffas med till följd att tiotals miljoner amerikaner tappar sin sjukförsäkring. Republikanernas förslag är att reformen ska ersättas av ”sjukkuponger” som kan användas till att köpa försäkringar hos de privata försäkringsbolagen. Republikanerna säger att det ska minska statens utgifter för sjukvård. Enda sättet som det kan uppfyllas på är de ”kuponger” som delas ut är mindre värda än de sjukförsäkringar som finns nu. Vilket innebär att den enskilde måste betala en större del av kostnaderna eller avstå. För den stora majoriteten som inte har miljoninkomster blir det en stor belastning eller ett stort risktagande vid sjukdom om man inte tagit en försäkring.
Det slutliga resultatet om republikanernas planer antas blir en nedmontering av Medicaid och Medicare, de två statliga systemen som garanterar sjukvård för de äldre och de allra fattigaste i samhället.
Att det inte finns något i budgetförslaget som förklarar hur de stora nedskärningarna i de sociala utgifterna ska ske visar att ursäkten att de statliga underskotten måste kapas just bara är en ursäkt. Den verkliga förklaringen är att de rika i samhället känner sig så starka att de kan låta hela det sociala skyddsnätet förfalla, att de inte längre vill respektera ett ”socialt kontrakt” som måste innehålla ett visst mått av samhällelig solidaritet och inkomstöverföringar från de bäst ställda till de sämst ställda.
Den stenrika överklassen har helt enkelt beslutat att segla för egen vind på den globala finansmarknaden och njuta av sina rikedomar i den inhägnad där jetsetet frotteras utan att bekymras av omvärldens tillstånd. När ledande republikaner säger att de offentliga utgifternas andel av BNP, förutom vården men inklusive militären, ska kapas från nuvarande 12 procent av BNP till 6 procent 2022 och 3,5 procent 2050 visar det vad de verkligen strävar efter- att dränka staten i badkaret.

.

No comment.

.

Men det är ett riskabelt projekt de gett sig in på. Inte bara för de fattiga som kommer att drabbas omedelbart, men också för deras egen del. Mer intelligenta borgare än gaphalsarna i Tea Party inser att demonstrationerna i Wisconsin kanske inte var ett isolerat utbrott av ilska, att de i stället visar vad som kan vänta runt hörnet om den amerikanska arbetarklassen börjar spänna sina kollektiva muskler som förtvinat under decennier av fackligt svansande bakom det demokratiska partiet. En opinionsundersökning som gjorts av GlobeScan visar att den ekonomiska krisen haft en stark ideologisk inverkan i USA. När det nya århundradet inleddes tyckte cirka 80 procent av de tillfrågade att det ”fria marknadssystemet” var det bästa av alla system. I dag efter finanskris, bostadskrasch och massarbetslöshet med sänkta reallöner för alla utom de rikaste  är det bara 59 procent som tycker likadant. Bland amerikaner med låga löner tycker bara 44 procent att den fria marknaden är bäst, ned från 76 procent år 2009.

.

Den som gapar över mycket…

.

I ett land där normalt en radikal demokrat bespottas som ”kommunist” eller ”socialist” är nedgången i tron på den kapitalistiska marknadsekonomin ingen liten händelse. Med det program som republikanerna vill tvinga på samhället är det kanske ingen dålig gissning att stödet för marknadsekonomin får sig ännu en känga.
Den hårda materialistiska världen kanske äntligen ska börja underminera det djupt rotade ideologiska fundamentet- The American Dream.

.

Media; DN1,SVD1,Expr1,GP1,DN2,SVD2,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

6 reaktion på “USAs budgetstrid

  1. Varför så villig att stjäla pengar av folk för att finansiera det du själv gillar?

    Menar du på allvar att det är en stor nedskärning med 40 miljarder av ett underskott på 1600 miljarder?!

    Vad föreslår du att man ska göra? Strunta i att pengar ö.h.t. existerar och bara slösa resurser som om det inte fanns en morgondag? Att gå back tusentals miljarder varje år är förstås inte hållbart, det borde väl t.o.m. en socialist förstå?

  2. Pingback: Att uppfinna skäl för att överge vår medmänsklighet, om att tiga och blunda för alliansens omänskliga politik – tacksamhet för att den förhärskande propagandan ger en möjlighet att överge medmänskligheten…. « reflektioner oc

  3. Ja, vad ska man säga? URK 🙁 Men det kommer, som du säger, att bli ett bakslag och en känga av Monty Pythonslag. Sjukkuponger?!

  4. Paul,
    Det är jag som kallar det sjukkuponger. Republikanerna kallar det ”vouchers”. Jag skrev sjukkupong för att jämföra med det amerikanska systemet med matkuponger till de fattiga

  5. Jo, jag fattar. Det är bara i ren förskräckelse jag brister ut i ”sjukkuponger” – det är ju helt sjukt :). Nu, när det äntligen var på väg mot ett mänskligare system.

    Underskottet – jo, det har sina orsaker.. Det kan nog tom. en kapitalist fatta. En gigantisk apparat för ett ändlöst krig mot ”terrorn”. Om det är någonstans man skulle kapa kostnader så är det väl att skrota det helt onödiga [Homeland Security]. Det är 40 miljarder dollar som skvalpar omkring där. http://www.dhs.gov/xlibrary/assets/budget_bib_fy2010.pdf. Det borde räcka med CIA kan man tycka.

  6. ”Vad föreslår du att man ska göra? Strunta i att pengar ö.h.t. existerar och bara slösa resurser som om det inte fanns en morgondag? Att gå back tusentals miljarder varje år är förstås inte hållbart, det borde väl t.o.m. en socialist förstå?”

    Existerar pengar? Hur existerar dessa? En intressant frågeställning.

    Är pengar en resurs?

    I sig kan man förstås se det som att leva över sina tillgångar när USA har handelsunderskott, men en stor del av detta är att hänföra till deras globala politiskmilitära verksamhet. På vilket sätt amerikanen slösat på reala resurser kan man fråga sig. Har man byggt fler hus än det funnits material till?
    Det är ingen som tvingar kina till att producera varor och tjänster åt amerikanen i utbyte mot USA-tillverkade dollar. De gör detta frivilligt.

    Existerar pengar hur kommer de till existens? Ben Bernanke och maeymaster AlanGreenspan ger in hint här:

    Scott Pelley (60 minutes): “Is that tax money that the Fed is spending?”

    Ben Bernanke: “It’s not tax money. The banks have accounts with the Fed, much the same way you have an account in a commercial bank. So, to lend to a bank, we simply use the computer to mark up the size of an account that they have with the Fed.”

    ”[A] government cannot become insolvent with respect to obligations in its own currency. A fiat money system, like the ones we have today, can produce such claims without limit.
    Alan Greenspan

    Det är t.ex. denna virtuella pengamaskin som norrmännen konkurrerar med när de med sina surt förvärvade oljepengar ska jaga avkastning. Den större finansiella bubblan som varit med den nyliberala kontrarevolutionen är med stor sannolikt på väg mot sin ände. Norska finansdepartementet slår sig för bröstet och skryter med att de haft positiv avkastning trots krisen. Men det hade de inte haft om inte moneymaster Bernanke hade pumpat in trillioners virtuella dollar i systemet som drivit upp efterfrågan på de finansiella marknaderna.

    Här är ett intressant diagram över den federala räntebördan i relation till BNP:

    http://bilbo.economicoutlook.net/blog/wp-content/uploads/2011/04/US_FYOINT_GDP_1947_2010.jpg

    som man kan se var den skyhögt högre under Reagan än nu.

Kommentera