Grekland – EUs första koloni?

Lån med hög ränta är ingen välgörenhet

.
Grekland räddades i sista sekunden. Det är bilden media förmedlar i dramatiska redogörelser över de beslut som fattades häromdagen i Bryssel. Enligt medias rapportering får Grekland tillgång till 237 miljarder euro, 130 som hjälp från EU och 107 miljarder i en nedskrivning, så kallad hair-cut, av värdet på de grekiska statsobligationer som finns i privata händer.
I gengäld ska den grekiska regeringen och parlamentet inom nio dagar ta en rad utlovade beslut om nedskärningar av det mesta bland annat en sänkning av minimilönen med 22 procent från 751 euro till 586 euro. Redan nu finns 45 ”experter” från Bryssel på plats i Aten för att övervaka Trojkans intressen. Har Grekland blivit EUs första koloni?
Inför beslutet i Bryssel pågick en hård strid i ledande politiska läger om huruvida Grekland skulle släppas till gamarna eller inte. Starka krafter med tyske finansministern Wolfgang Schäuble i spetsen tillsammans med Hollands premiärminister Mark Rutte och ledare i Finland ville stoppa alla lån till Grekland och låta landet gå i ”konkurs”, det vill säga ställa in betalningarna av utestående statsobligationer. De förlorade striden mot Merkozy, ECB och IMF som fruktar konsekvenserna av en statsbankrutt. Många grekiska och några utländska banker kommer att gå i konkurs och risken för att den akuta krisen sprids till Portugal, Spanien och Italien bedömdes som för stor.
Men vad kommer de 130 miljarderna att användas till? Sätta fart på de ekonomiska hjulen och hindra att den sociala misären får trettiotalskaraktär? Nej, inte alls. De ska se till att landet kan betala de utestående statsobligationerna till deras ägare. Till att börja med handlar det om 14,5 miljarder euro som ska betalas den 20 mars.

.

Wolfgang Schäuble vill fälla Grekland

.
I tyska media finns det bara ett tema. –Vi är trötta på att betala för grekerna, heter det. Det är naturligtvis nonsens. Ingen ”betalar för grekerna”. Aten får låna pengar till en ränta långt över vad den tyska staten betalar för sina egna lån. Och sedan när blev ett banklån allmosor till behövande? Officiellt är målet att landets nuvarande statsskuld på 160 procent av BNP ska pressas ner till 120 procent innan 2020. Horisonten verkar avlägsen men det går redan nu att förutsäga ett totalt misslyckande om den nuvarande åtstramningspolitiken består.
För det går inte att spara sig till större inkomster. Den grekiska staten behöver mer inkomster för att kunna planera en minskning av statsskulden fram till 2020. Det kan den bara få på två parallella vägar. Den nuvarande djupa recessionen där BNP minskade med 7 procent på årsbasis måste vändas till tillväxt. Då ökar statens skatteinkomster eftersom hjulen i ekonomin som helhet snurrar snabbare.
Dessutom måste skatteflykten stoppas. I dag motsvarar den rikaste tiondelens skatteflykt inte mindre än 25 procent av statens skatteinkomster. Så snabbare tillväxt måste kombineras med indrivning av skatter från de som i dag placerar sina pengar i Schweiz och andra skatteparadis.

.

Men den tillväxten finns det inte en chans i helvetet att den förverkligas med den politik som i dag tvingas på den grekiska regeringen. I stället är det en helsäker garanti för att den aktuella ekonomiska situationen kommer att bli tio gånger värre.
Den europeiska borgerlighetens EU-projekt visar sig allt mer vara ett direkt hinder för förverkligandet av ett socialt och solidariskt Europa. EU går inte att reformera. Det måste rivas och ersättas. Bara det faktum att EUs ledare på allvar övervägde att kräva av den grekiska regeringen att skjuta upp de konstitutionellt fastställda parlamentsvalen i april räcker för att inse vad ett borgarnas Europas Förenta Stater kommer att likna –finanskapitalets makt över allt och alla.

 

Klicka här och skriv under ett solidaritetsuttalande med det grekiska folket

.

Media: DN1,SVD1,DN2,SVD2,AB1,DN3,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Ett svar på ”Grekland – EUs första koloni?

  1. Pingback: Solidaritet med det grekiska folket – upprop | Svensson

Lämna ett svar