Blir du anpassningsbar, lille vän?

.

.

Den här är mitt klasskort i Torpaskolan Göteborg översatt till duk av barndomsvännen och klasskamraten Peter Tillberg. Skolfröken hette Hansson och var snäll. Magistern som kom senare var elak och sträng. Luggade oss så att han fick kvar våra hårtestar i sina hårda nypor och rappade oss på fingrarna med både linjalens vassa kant och pekpinnens svischande snärt. En lärare i träslöjd brukade köra upp sin fruktade ammoniakflaska i näsorna på oss pojkar om vi hyvlat snett eller för djupt.

Om morgnarna trampade fröken Hansson på orgeln och vi sjöng psalmer. Ibland fick vi sedan gå på led till Kålltorpsbadet där vi skrubbades blåröda av badtanternas rotborstar. De dagarna gällde det att ha rena kalsonger på sig, annars blev det skäll. Det var 1950-tal och många hem hade bara kallvattenkran och Göteborg levde fortfarande med mest utedass per invånare i Västeuropa…

Vi skulle vattenkammas, luggas och tuktas till morgondagens välanpassade arbetskraft.

Peter gav som revoltör sin målning det berömda och ofta citerade namnet ”Blir du lönsam, lille vän?”.

I dag frågar Magdalena Andersson och Stefan Löfven på samma sätt om alla arbetslösa i landet verkligen har gjort allt själva för att göra sig anställningsbara. Kan de bli lönsamma? Duger de verkligen för utsugning? Har de klarat sina läxor? Bytt underkläder och kammat sig? Bugat djupt för arbetsgivarna och likt Handels nyss i avtalsrörelsen accepterat kraftigt sänkta ingångslöner?

”Vi socialdemokrater har ibland varit för dåliga på att betona människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara”, säger våra ”nya moderater”. ”Den enskilde ska ta sitt ansvar”. ”Alla ska göra sin plikt”…

Eget ansvar är en självklarhet. Skälet till att Anderssons och Löfvens väljer att vädra ut sin överklassmoral till allmän beskådan och nu viftar med både linjaler och pekpinnar är givetvis att de bägge är spritt nakna när det gäller alternativen till Borgs vårbudget. De ska kasta lite nya skattepengar till riskkapitalisterna och kallar detta för ”att stärka innovationskedjan”. Vidare få fram lite fler ”traineeplatser” men då parat med ”att skärpa kraven på dem som får stöd”…

Regeringens budgettak för år 2012 är på 1084 miljarder kronor. Av dessa pengar vill oppo(s)itionen använda 15 miljarder på ett annat sätt. Skillnaden i sak är alltså 15 promille. I stället för krogmoms en dusör till riskkapitalisterna…

.

.

Vart tog Löfvens ”det goda arbetet” vägen?

Här ett bronsarbete av Peter Tillberg 1999.

”Komma hem ifrån arbetet”…

.

Utspelet från socialdemokraternas nya ledarduo där de försöker att tukta en ny ungdomsgeneration till att bli mer lönsamma får mig att må illa.  Nästan att bokstavligen kasta upp som då bambatanterna en gång tvingade i mig Torpaskolans slabbiga ärtsoppa. För på 1950-talet var det inte bara skolplikt. Det var också plikt att äta av den eländiga skolmaten…

Peter har varit en revoltör i sin målning. Själv har jag försökt revoltera mot överklassmoral och övermakt både på jobbet och i facket. Moralpredikningar och aga leder inte alltid till det överheten tänkt sig.

Hoppas att många unga på samma sätt väljer att försöka hitta sina sätt att revoltera mot dagens väktare av vårt klassamhälle.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

I media: DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,DN6,AB1,GP1,SVT1,SVD1,SVD2,SVD3,AB2,AB3,

DN7,SVD4,

18 reaktion på “Blir du anpassningsbar, lille vän?

  1. Målningen heter ”Blir du lönsam lille vän?”

    det bore väl en marxist komma ihåg?

    Per Skoglund

  2. Per, titeln är liksom ”anpassad” till Löfvens ”anpassningsbarhet”. Dessutom tror jag inte att ”marxister” har bättre minne än andra. Inte jag i alla fall trots att jag kallar mig själv marxist.
    mvh
    Benny

  3. Hej, Per. Som Benny skrev är min rubrik på min blogg en sak. Namnet på Peters målning en annan. Om du bemödat dig om att läsa texten hette det där:

    Peter gav som revoltör sin målning det berömda och ofta citerade namnet ”Blir du lönsam, lille vän?”.

    Som du ser hade du själv till och med glömt kommatecknet. Det var illa.

  4. Jag tror inte marxister har bättre minne än andra,
    men kanske bättre minns en sådan titel.
    Kan du förstå den tankegången Benny?
    Det var illa med kommatecknet, Göte. Vilken miss!

    Slarvigt av mig att inte läsa innan jag kommenterar.

    Debattklimatet inom vänstern är väl inte det allra bästa.

  5. Per, Nu tar du väl ändå i så det knakar. Du ser väl att min kommentar var en liten drift med vad du skrev. Jag förstod mycket väl att du menade att Göte som marxist borde komma ihåg titeln på verket. Jag bara vinklade till det lite grann om att jag och andra marxister knappast har bättre minne än andra.
    Så det här lilla utbytet ska du inte se som ett magsurt svar och ett dåligt debattklimat.
    mvh
    Benny

  6. För övrigt är det väl inte tabu att ställa ökade krav på arbetslösa.
    På 50-talet satt väl många arbetare med Hermodskurser på kvällarna för att
    göra sig anställningsbara eller kunna ta ett mer kravfyllt jobb. Jag gissar att det är mindre vanligt med motsvarande fritidssysselsättning idag. Men det är ju bara en gissning. Er hållning luktar populism. Mycket av vänsterns snack idag låter populistiskt och gnälligt, med förlov sagt.

  7. Utmärkt inlägg. Det verkar som att Löfven inte har något intresse av att reparera Göran Persson förstörelse (den som alliansen sedan fullföljde). Det är därför närmast egalt om man röstar M eller S. Inte ett ord om arbetsvillkor eller att åter kommunalisera okvalificerade samhällsnyttiga tjänster (vilket skulle kunna garantera jobb till LAS och svåranställbara). Istället är fokus på individuell prestation, helt i högeranda, och det har börjat påverka vår attityd.

    Vi 80-talister har inte längre den anställnings- och försörjningstrygghet som tidigare generationer hade. De ”lyckligt lottade” studsar mellan rekryterare och osäkra anställningar och får höra att lösningen ligger i att kompetensutveckla/byta jobb, snarare än att få skäliga villkor där de befinner sig.
    De olyckligt lottade ombeds att bättra på sitt CV .

    Vi har blivit splittrade, cyniska och osolidariska och det är inte konstigt.
    ”Varför ska en anhöringinvandrare från Somalia få gratis SL kort när jag som arbetslös och pank förväntas betala 790/mån?”
    ”Varför ska jag bry mig om kvinnor som jobbar på förskola och har dålig löneutveckling när min lön hos rekryterarna är mycket lägre.”
    ”Arbetslöshet är de arbetslösas egna fel. Jag vill inte behöva betala för dem”.

    Jag vet inte om jag överdriver men det känns som att vi i alla avseenden är på väg att bli ett mini-Amerika.

  8. ”Vänstern”? Vad vet jag. Men här på vår blogg är det milda vindar.

  9. Hej Benny!
    Roligt att Peter Tillbergs bild åter kommer till användning. Första gången jag såg bilden (det var för en herrans massa år sedan) så hajade jag till. Jag började febrilt leta efter mig själv. Så bra är hans målning att jag tror att igenkänningsfaktorn är ganska stor för de flesta av oss efterkrigsbarn. Själv växte jag i en stockholmsk förort, med en del lärare som tog det där med hård fostran på största allvar och nit. Det finns verkligen något kuvat över många av barnen i hans målning. Varje gång jag ser hans klassbild så kan jag inte sluta studera varje barn. Den är helt enkelt genial. Det finns en mycket bra film, Det vita bandet, som i mångt och mycket handlar om att fostra, eller snarare tukta barnet till blind lydnad. Filmen utspelar sig åren innan första världskriget och kan kanske t.o.m. ses som en liten psykologisk förklaring till varför så många människor i Österrike och Tyskland frivilligt kom att trampa på de ”andra”. Det är Michael Hanneke som gjort filmen, och en del av hans filmer handlar om det kuvade och förtryckta barnet.

  10. Hej Göte!
    Såg just att det det är du som skrivit ursprungstexten, så min lilla parantes bör naturligtvis rikta sig till dig.

  11. Magistrarna verkar som tagna ur Jan Björklunds dröm, om hur skolan ska tukta och disciplinera.. Vad kul att du var klasskamrat med Peter Tillberg! Ja, målningen är verkligen helt fantastisk. Undrar om det finns någon bättre över huvud taget egentligen? Måste cykla till Torpaskolan och Kålltorp och spana in hur mycket 50-tal som finns kvar – är aldrig där annars. Det känns som de håller på att suddas ut nu. 40-60-talets omgivningar är ombyggda med trista material eller rivs för att gentrifiera med dyra bostadsrätter.

    Inspirerande post trots ynklig vårbudget och (s)kuggbudget som bara är just en blek skugga av samma elände. Kampglöden måste ta fart — vi, som har barn i skolan nu, är i alla fall på skolpolitikerna så fort de kommer med usla förslag och nedskärningar.

  12. Nej Per. Det är inte tabu. Det var därför jag skrev att det var självklart.

  13. Det här är f-n inte en fråga om vänster eller höger. Politiker oavsett valör ska inte glömma vilka som gett dem mandatet, att de företräder sina väljare, att de inte sitter som några slags livstidsutnämnda styrelsemedlemmar i något Sverige AB. Att Stefan och Magdalena fullständigt har glömt vilka de företräder innan de ens hunnit bli folkvalda är mycket illavarslade. Respekten för sina väljare är väl ändå det sista man, i anständighetens namn, bör överge.

  14. Vad bra då att vänsterpartiets medlemmar kan rösta på om man ska bilda regering med socialdemokraterna eller inte…

  15. Pingback: Tomma fraser och skärpta krav på ”anställningsbarhet” . « PEPPRAT RÖDGRÖNT

  16. Jag tänker på de bostäder som byggdes på 50-60-70-talen. När de uppfördes, var det [mycket] dyrare att hyra lägenhet i dessa nya hus jämfört med äldre bostäder med dass på gården? (skriver på mobilen och dass blev genast utbytt till FASS..(!) Idag är det ju svindyrt med nybyggt vare sig det är hyresrätt eller bostadsrätt. Att det över huvud taget ska vara så märkvärdigt med enkla bostäder, som ju i princip alla lägenheter är. Det är egentligen obegripligt att man ska behöva kämpa så för dessa ynka kvadratmeter att bo på. Och att det ska vara så förbannat svårt att bygga, så att alla som vill och behöver kan få en bostad. Ja, att det är profiten som styr är inte så svårt att förstå, men det där ”folkhemmet” kan väl rimligtvis inte vara vinstbefriat för byggbolagen?

  17. Boendekostnader – är inte det kapitalismens främsta vapen? Att hålla befolkningen i ett strypgrepp och tvinga på en ohållbar ständig tillväxt. Att vara anpassningsbar i det här spelet anstår det en socialdemokrat? ”Jag är demokratisk socialist – och jag är det med stolthet” som Olof Palme sa..

  18. Paul: De bostäder som byggdes före, under, och efter miljonprogrammet skulle ge svenskarna en anständig boendestandard – centralvärme, rinnande varmt och kallt vatten, toa och bad i bostaden, fullt utrustat kök och tvättstuga i källaren – men man glömde bort den mänskliga dimensionen i dessa anonyma betongförorter, och man tycktes aldrig ställa sig frågan: Har folk råd att bo här? Att plottra med räntesubventioner och bostadsbidrag döljer bara i viss mån grundproblemet, nämligen att själva boendet för många slukar en allt för stor del av den disponibla inkomsten.

    Lägg därtill en myriad av diverse byggnormer, många tillkomna med anledning av uppkomna problem p.g.a. byggfusk, mögel, skumma byggmaterial vars kemiska sammansättning påverkar inomhusklimat och folks hälsa, m.m. – och vi har nu landat i en sits där vi alla tvångskonsumerar dyra bostäder!

    Ovanpå detta omvandlas hyresrätter till bostadsrätter, och det byggs alldeles för få bostäder i förhållande till efterfrågan, vilket i sin tur trissar upp priserna än mer, och allt färre har råd med en anständig bostad.
    Och nu står miljonprogrammets bostadsbestånd inför omfattande renoveringar där man i ett slag ska försöka ta igen decenniers försummelser beträffande underhållet, vilket gör att många inte har råd att bo kvar.
    En bostad blir allt mer en förmån för de som har råd, medan fattiglappar får vara glada om de över huvud taget kan få tak över huvudet…

Kommentera