Tänk dig en läkare som gång efter gång misslyckas att bota en patient och ändå gång på gång ökar på dosen av samma medicin trots att den uppenbarligen håller på att ta död på den stackare som utsätts för galenskapen. Kvacksalveri kallas det.
Tänk dig en fysiker som gång efter gång testar en idé. Varje gång misslyckas experimentet. Ändå fortsätter den galne forskaren med allt fler tester utan att ändra något. Att idén skulle kunna vara fel finns inte ens med som en tanke i den blinde dogmatikerns värld.
Tänk dig en kemist som envetet håller fast vid samma formel trots att blandningen aldrig blir till guld. Resultaten av alla timmar i laboratoriet blir alltid detsamma –en värdelös soppa. Ändå byter den galne kemisten inte ut en enda molekyl i sin formel. En tokig alkemist blir världens omdöme över dogmatikern.
Ändå finns det personer som år ut och år in får stående applåder och extremt bra betalt för att uppträda som galningarna ovan.
En årskurs av europeiska kvacksalvare
Rätt gissat – nyliberala finansministrar och deras teoretiska lakejer i den celebra samlingen av ekonomer på de stora universiteten världen över. De där som tar emot priset för de mest verklighetsfrämmande teoremen vid Nobelfesten.
När den ekonomiska politiken inte leder till vad den sägs ska leda till är det alltid för att politiken inte genomförts till fullo.
Arbetslösa ska tvingas skaffa sig jobb om a-kassa och andra bidrag minskas. I åratal har ”teorin” varit första dogm för varje finansminister i Europa. Att arbetslösheten bara stiger och att de som får minskade bidrag blir allt fattigare och därmed konsumerar mindre som i sin tur bidrar till att recessionen blir allt djupare spelar ingen roll. Orsaken är att a-kassan och de sociala bidragen inte sänktes tillräckligt. Sagt och gjort. Dra åt skruven några varv till så ska det ordna sig.
Inom vilket annat samhällsområde som helst skulle åtal väckas och dryga straff falla mot den som mot bättre vetande skapar lidande och misär. En läkare som gång efter annan begår samma misstag sitter inte kvar länge på sin plats. Men inte finansministrar inte. De bjuds in till teve för att inför ödmjuka journalister förklara att folk måste inse att det krävs ännu mer uppoffringar för att skutan ska komma på rätt köl.
Patienten har varit alltför resistent mot den undergörande medicinen. Men nu ska det bli andra tag. Immunförsvaret mot ökad arbetslöshet, sänkta sociala bidrag, sämre sjukvård, lägre löner och ökade klyftor i samhället ska brytas ned. Då ska ni se att de nyliberala recepten, när de kan sättas in med maximal effekt, kommer att sätta fart på de ekonomiska hjulen.
Tyvärr dör patienten under tiden. Men finansministrarna bekymrar sig icke. Det finns massor av arbetslösa i världen med redan nersatt immunförsvar. Där finns nya marknader och profiter.
Media: AB1,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Finans, Dogmatik, Nyliberalism,