-Ge oppositionen de vapen de behöver för att skydda sig mot den militära övermakten, skrev jag här på bloggen för några dagar sedan.

Det var tydligen så oerhört att Knut Lindelöf, medarbetare i Fib/Kulturfront och ”fredssamtalare” i Degerfors, ansåg det berättigat att bemöta vad som enligt honom själv borde ”lämnas okommenterat”. (se ”Utsliten revolutionsromantik”)

Det är inte det enda virriga påståendet i Knut Lindelöfs blogg som också finns publicerad på ”fibbans” websida. I vår ”utslitna revolutionsromantik” vågar vi ställa oss på upprorets sida och kräva att de som kämpar i Syrien ska få den vapenhjälp de ber om. KL börjar sin blogg med att stryka under att vi menar att vapnen ska ges till ”icke-islamistiska” och ”icke-västerländskt sinnade” grupper. Citattecknen är KL:s egna. Jag har inte en enda gång använt termen ”icke-västerländskt sinnade”. Vad nu det skulle vara?

Det här den politik som grupperna i Degerfors står för. Inget stöd till uppror mot diktaturer som ingår i ”fredsfronten”. 

Men det kan vara detsamma. Innebörden i min blogg var att de små salafistiska grupperna är de enda som får ordentlig beväpning, av Qatar och Saudiarabien. Medan den löst sammansatta milisen inom Fria Syriska Armén i stort gått lottlös förutom vackra ord, lite pengar och humanitär hjälp. Det direkta resultatet är att de salafistiska grupperna snabbt stärker sitt inflytande.

Detta hade alltså KL fattat om än med egna citattecken. Det hindrar honom inte att fyra rader längre ner skriva följande absurditet:

-Det här liknar den mycket cyniska politik som rent främlingsfientliga/rasistiska organisationer ibland företräder: Skicka tunga vapen till alla inblandade så får dom ta kol på varandra på hemmaplan (på det att vi må slippa flyktingvågen).

Är det någon som hänger med? Plötsligt vill jag enligt KL skicka ”tunga vapen till alla inblandade” och att det egentligen är ”rasism”. Hur den här intellektuella kullerbyttan gick till är det nog ingen som kan förklara, inte ens KL som gillar att ”tänka själv” som han säger i en kommentar på Facebook om de ”trottar” han känt i livet. ”De var alldeles för snåriga för mig. Jag vill kunna förstå själv. Dem skulle man bara ‘tro på’. Inget för mig ».

En levande marxism står alltid på de revolterandes sida.

Nej, snårigheter är inget för den som vill ha enkla rätlinjiga svar på komplicerade frågor. Vilka är främlingsfientliga och mot vilka riktas denna rasism? Är det stödet till upproret som egentligen är ”främlingsfientligt”? Men vi ska inte haka upp oss på en ”detalj”. Det finns många kvar.

”De skriver: ”Med omvärldens passiva medgivande (min understr.) bombar regimen i Damaskus sönder hela städer, stadsdelar och byar…” Det här är exakt vad våra stora medier också hela tiden bankar in, som ska leda tankarna till en ”no fly zone” och ett militärt ingripande från USA/Nato (med sina många villiga ombud). Det kommer att bli resultatet trots att K&Å i ett annat stycke skriver: ”En militär inmarsch i Syrien av turkiska eller andra Natotrupper öppnar dörren till ett storkrig i hela regionen.” Det hänger inte ihop.»

Unga och gamla rusar i skydd för en helikopterattack i Aleppo 24 juli.

För KL är raserandet av kvarter efter kvarter i Aleppo, Damaskus, Homs, Idlib och andra städer ”något stora media bankar in” i våra skallar. För KL som vill ”tänka själv” är det enkelt att avfärda alla bilder som ”stora media” visat oss från just raserade stadsdelar. Vilka som bombar med flyg, artilleri, granatkastare och stridvagnar förblir alltså en gåta. För om vad vi ser är lögnpropaganda måste det ju vara någon annan som orsakar alla skada, för att inte tala om alla civila offer. Vem? De ”utländska terroristerna” som Assad talar om från morgon till kväll? Det enda som inte ”hänger ihop” är KL:s egna tankar.

För när jag skriver att parallellen med Libyen saknas, då hittar KL en. I båda fallen var vi vittne till ett uppror som tvingades ta till vapen för att försvara sig mot en diktator som inte på några villkor kunde/kan tänka sig att släppa makten. På grund av risken för ett regionalt storkrig säger vi nej till både en no-fly zoon och militär inblandning i Syrien. Oppositionen ber om effektiva vapen. Ge dem vad de behöver.

För KL finns det dock en parallell med Libyen. Inte att båda upproren utgör en del i den arabiska revolutionen. Nej, revolutionsromantik är inget för ”fredssamtalare” i Degerfors. I stället serveras vi en outtalad tes som börjar få fotfäste i allt fler organisationer/grupper med rötter i den stalinistiska/maoistiska traditionen –nämnligen idén att ett ”tredje världskrig” ligger hotande nära i tiden och därför ska alla politiska ställningstaganden som vi ” i vänstern” tar ”stärka” freden och världens folk mot huvudfienden –USA/EU.

Prat om det kommande tredje världskriget säljer bra.

Det klara mönster som KL ser är alltså inte upproren mot diktatur och förtryck i arabvärlden utan ”kampen mellan USA-Nato/EU och Kina om oljan och de krympande råvaruresurserna är en underliggande drivkraft. Om detta inte ett ord från K&Å.”

Av det drar KL och hans ”fredsvänner” i KP, Fib/Kulturfront,SKP, och Clarté slutsatsen att ”stabilitet och fred” är målet för oss inte stöd till människor som gör uppror. De har i princip ”rätt att göra uppror”, glöm inte vad Mao sa, men det passar inte in just nu när världsfreden hotas.

Paranoian går så långt att KL ser oss i Norden som mest utsatta: -I Degerfors samlades frivilliga fredsvänner från främst Norge och Sverige 3-5 augusti för att tillsammans tala om den allt mer hotande situationen i världen och inte minst för Norden med den ökande rovdriften på råvaror på Nordkalotten.

Det är på sin plats att göra en jämförelse. De ”fredssamtal” som den ”stalinistiska pensionärsklubben i Degerfors” för liknar vad vi upplevde på sextiotalet i kampen för Vietnams folk. Då försökte sig ledande vänsterpartister, socialdemokrater och ”fredsälskare” på att skapa ett ”stöd” till Vietnam, inte ett stöd för deras kamp mot den imperialistiska angriparen USA utan ett stöd för ”freden” som inte tog ställning mellan angripare och angripen. ”Fred i Vietnam” inte ”Stöd FNL”.

I Vietnam gällde det att ta ställning för eller emot förtryckarna, inte att kräva fred i största allmänhet.

Min beskrivning av gänget i Degerfors fick tydligen KL att resa ragg. Så till den grad att han anklagar mig för att gräva upp den ”gamla rostiga stalinistiska ishackan”. För de som inte vet det mördades Trotskij av ett slag mot huvudet med en ishacka. Den som höll i hackan var en spansk stalinist i sovjetisk tjänst vid namnet Ramon Mercader. Moskva och europeiska satellitpartier hyllade Mercader som ”världsproletariatets hjälte”.

Ishackan är inte ens rostig. Den stoltserar skinande blank på hedersplats i Jan Myrdals skräckmuseum bredvid andra stalinistiska reliker, som morden på tusentals arbetare i Ungern 1956, för att inte tala Pol Pot. Som ideologisk mentor för och grundare av Fib/Kulturfront är det ju inte oväsentligt att Myrdal än i dag försvarar politiska mord och massmord som ”historiska nödvändigheter”. Det vore kanske ett värdigt ämne att behandla i Degerfors2.

Där deltog också ”fredsvänner” från KP. Det var inte länge sedan som deras tidning Proletären varje vecka delade ut ”veckans ishacka”. Det uppskattades som riktig proletär humor av många av dagens ”fredsälskare”. Så rostig är den verkligen inte. Och inte var det jag som grävde upp den heller.

Det här är det sista jag har att säga i debatten med gänget i Degerfors. Som KL, säger jag att det borde ha stått ”okommenterat”, men sett till den enorma vikten av bygget av ett stöd till folkliga uppror mot despoti i arabvärlden och i resten av världen är det värt mödan att hänga ut de idéer som med ”stabilitet och fred” som ursäkt vänder folks uppror ryggen.

Det är ett tragiskt sätt att sätta punkt för sin egen progressiva roll och en de facto uppslutning bakom all sorts tyranner som påstås befinna sig på den rätta sidan av huvudmotsättningen i världen. Jag vet inte om det är ”snårigt”. Men för de som inte vill eller kan tänka själva är det en praktisk mall att ha till hands.

Media;DN1,

Bloggar: Knut Lindelöf,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Syrien, Vietnam, Fred, Krig