I dag tar EU emot sitt fredspris. Passande nog har en del av statscheferna landat på Gardermoens militära flygfält. För redan om fyra dagar. Den 14 december, ska EU försöka besluta om mer samordning för att få fart på sin vapenindustri. Allt enligt Lissabonsfördraget. Där står dessutom svart på vitt att EU gradvis ska öka sin gemensamma militära kapacitet.
”Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka”, skrev George Orwell 1948 i sin bok 1984. Han pekade tydligare än någon annan ut hur överklassens nyspråk ser ut.
I dag fick vi det belagt både i bild och på pränt när EU:s president, Herman Van Rompuy, en okänd dammtuss i politiken, tog emot det som alltså ska vara ”vårt fredspris”. Allt under nådiga applåder från kungahuset.
En odemokratisk institution applåderar en annan
I SVT mässar förre ÖB och numer ordföranden för EU:s militära kommitté, Håkan Syrén, att en rejäl upprustning verkligen är nödvändig. Fredspriset ser han som en inspiration för ett militärt starkare EU. Med sin bakgrund som duktig elev i US Naval War College och US Naval Postgraduate och som chef för Sveriges militära säkerhetschef är det en riktig fredsduva som Fredrika Reinfeldt matat in till denna tungviktiga post.
Det viktigaste under ceremonin i Norge skedde under lunchen. Där hade Jens Stoltenberg, Norges statsminister, bjudit in de tjugo statsministrar och EU-toppar som kommit till Oslo på lunch. Sällskapet pratade inte fred utan kris och en av Stoltenbergs ”fusklappar” för pratet under måltiden var att Europas länder inte skulle strama åt sina ekonomier för fort och för mycket. En lapp om konjunkturpolitik som han borde stoppa i Angela Merkels handväska.
Men i övrigt var denne ”röda” statsminister inte särskilt röd. Självklart var han oroad över att så många ungdomar i Europa är arbetslösa och likt EU:s ledare undrade han också över om inte bankerna borde ha mer regler…
Stoltenberg kan visa upp en norsk arbetsmarknad som ser bättre ut än EU-ländernas. Tja, det är trist att säga det, men den rödgröna regeringen lever naturligtvis med att dygnet runt, oavbrutet, pumpa upp oljemiljard efter oljemiljard från Nordsjön. Industrin i sig, krediterna och avkastningen från oljefonderna finansierar naturligtvis det ”norska undret”.
Ps. Hur många i Sverige vet egentligen att Håkan Syrén leder EU:s militära kommitté? Eller att Van Rompuy är deras president? Ds.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Nobelfesten, Nobels fredspris, Van Rompuy,