.
.
Den forne professionelle tennispelaren Mats Wilander, utvandrare från Torpsbruk i Småland och numer med residens i Idaho, slår ”nät och ut” när han försöker att använda sin berömda, våldsamt överskruvade toppspin också i politiken. Förmodligen har han inspirerats av Tea Party – rörelsen i sin nya hemstat:
– De unga har det alldeles för bekvämt. Det är ett land under socialistisk dominans där staten tar hand om allt. Alla familjer har en eller två bilar, bra boende, platt-tv, datorer, internet och så vidare. Allt finns där, bara genom ett klick, säger Wilander, och menar att ingen orkar offra sig så som det krävs för att bli bra i en sport som tennis… I tennis måste du själv lyfta på röven … Sverige har inte längre några tennisstjärnor eftersom de låter sina ungdomar bli feta”
”Upp flyga orden, stilla tanken står”, brukar det heta. Fredrik Reinfeldts moderatregering skulle – utan att någon märkt det – ha infört socialism i Sverige – med staten som en curling-dadda för svenska ungdomar. Bortskämda och bekväma, feta och tungrövade får dessa allting genom ”ett klick” och vill därför ”inte offra sig längre”…
Bättre var det förstås när Wilander var ung. Då styrde Olof Palme landet och det fanns kommunalt finansierade tennisbanor även i fattiga Småland. Utan dessa och utan den svenska musikskolan hade vi inte haft vare sig ett svenskt ”tennisunder” eller en sensationell ”musikexport”. Till skillnad från i andra länder upphörde tennisen under dessa år att vara ”de vita gentlemännens sport”. Den blev tillgänglig för även en liten kille som Mats.
Wilanders dumdryga inhopp i svensk inrikespolitik visar att man får en trasig tennisboll till hjärna om man tillbringar hela sitt liv med att bara jaga fram och tillbaka på centercourten. I och för sig gör han på sitt sätt god propaganda för socialismen. För vad är det för fel på att ha ett bekvämt och bra liv?
.
.
Nu ser verkligheten dessvärre inte ut som den gestaltas i Wilanders utspel för den belgiska tidningen Le Soir. I förhållande till tidigare är Sverige ett av de länder i världen där ojämlikheten och arbetslösheten har ökat snabbast i världen. SCB:s senaste statistik bekräftar att både arbetslösheten och långtidsarbetslösen rakar i höjden. Till våren sägs att 400 000 människor kommer att vara utan arbete. Många barn och ungdomar svälter visserligen inte ihjäl och kan säkert se på TV. En del får till och med ”feta rövar” av sin dåliga mat. Men de lever i en svår social fattigdom. Ett bra jobb och en egen bostad är för många bara en dröm. Det finns tiotusentals ungdomar i Sverige som säkert är beredda att ”offra” nästan vad som helst om de ser en möjlighet att ”ta sig upp”.
Dagens tennis är urtråkig. Den handlar mest om att slå så snabba och hårda bollar att du dödar din boll direkt. För att klara av detta tränar spelarna för mycket och slår för hårt. Det är därför exempelvis Robert Söderling har gått sönder. Men självklart, om vi ville, skulle Sverige kunna få fram en ny Björn Borg – eller Mats Wilander – även i tennis. Jag har läst Zlatans memoarer och framförallt då de första hundra sidorna som handlar om hur han kämpar sig upp ur barndomens och ungdomens sociala misär. I dagens mest utsatt förortsområden, som det brukar heta, finns mängder med barn som lever ett ”obekvämt liv”. Wilanders socialistiska regering med all sin dominans skulle lätt kunna styra över medel så att det byggdes låt säg ett tiotal bra tennisarenor i respektive Rosenlund, Hammarkullen och Rinkeby. Sätt dit massor med tränare (Wilander?) och instruktörer och vips kommer vi i slutet på detta decennium att kunna ståta med ett nytt tennisunder.
Ps. Skulle förslaget bli verklighet är det givetvis nödvändigt att dessa kommande stjärnor också får möjlighet till en bred allmänbildning. Annars är det risk för att vi om ett tiotal år har en rad med fördummade fixstjärnor som kan slå sina tennisbollar fortast av alla – men samtidigt är helt okunniga om världen utanför centercourten. DS.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Mats Wilander, centercourten, Den vita sporten, Björn Borg
I media: DN1,