Efter strejken i Frankrike

Antikapitalister manar till fortsatt kamp

Torsdagens generalstrejk och jättedemonstrationer i Frankrike var det första riktiga eldprovet för det nybildade antikapitalistiska partiet NPA i Frankrike. Här nedan kan du läsa deras egen första offentliga utvärdering av strejkdagen 19 mars och hur NPA anser att kampen mot Sarkozyhögern bör följas upp.

********

Strejkerna och demonstrationerna den 19 mars var en enorm succé. Tre miljoner demonstrerade vilket är mer än den 29 januari.

För många var det endast första eller andra deltagandet i demonstrationer. Det rådde en stark vilja att stå upp tillsammans, att solidariskt försvara sig mot den kapitalistiska krisen och en önskan att tvinga regeringen och arbetsgivarna till reträtt. Demonstrationernas storlek vittnar om känslan av att « nu får det vara nog » och viljan att göra motstånd hos allt fler kategorier bland befolkningen, alltifrån arbetare till tjänstemän och mellangrupper. Den här gången märktes ett större deltagande från företag i den privata sektorn som direkt drabbats ägarnas attacker och större demonstrationsled med lärare, forskare, studenter och skolelever.

På de fackliga planet var det som vanligt CGT som hade flest i sina led , men det var också stor uppslutning i Solidaires(mindre mer radikal fackförening , m.anm.) led och FSUs (studentfacket på universiteten). De stora demonstrationerna i även mindre städer där det vanligen aldrig demonstreras är ett tecken på rörelsens vitalitet. Demonstrationerna varierade i radikalitet men hade « nu-får-det-vara-nog »-känslan gemensam, avskyn för regeringen men också en djup känsla av oro inför framtiden.

NPA var med överallt med stånd och i demonstrationerna, överallt med ett fint mottagande och många nya kontakter även om vi ännu inte kunde visa upp oss i full styrka(syftar till att NPA ännu inte hunnit organisera sig fullständigt så kort tid efter grundningskongressen m.anm.)

Regeringsmakten siktar in sig på en kraftmätning. Sarkozy sa inte ett ord. Det var Fillon(regeringschefen, m.anm.) som tog på sig uppgiften att ge den sociala rörelsen ett kallt mottagande. Medefs ordförande (arbetsgivarföreningen, m.anm.) och UMPs(regeringspartiet, m.anm) talesmän hade förberett terrängen med budskapet- ge inte efter och invänta att rörelsen mattas av. Men det är en plan som inte tar de strejkandes och demonstranternas beslutsamhet med i beräkningen. I konfrontationen med de härskande behöver vi en kämpande facklig och politisk vänster. Ett motstånd med kontinuitet som står upp mot regeringens förolämpningar.

I den situation som råder, där idén att alla tillsammans i en lång kamp likt den i de franska antillerna sprider sig, märks omfattningen av de fackliga organisationernas rådvillhet. Hur ska de, efter dagens succé, kunna motivera att inga perspektiv ges för en omedelbar fortsättning på kampen. Ändå beslutade i dag den fackliga ledningen att inget besluta innan slutat av månaden. Efter regeringen Fillons oförskämdheter mot demonstranterna kommer den fackliga ledningens tystnad att chocka alla som vill för kampen vidare.

NPAs medlemmar kommer att lägga ner all kraft på att det äntligen organiseras en motattack som kan tvinga regeringen och arbetsgivarna till reträtt, för att förbjuda avsked, öka lönerna med 300 euro netto och sänkta priser. Endast en tidsobestämd storstrejk som på Antillerna kan se de kraven segra.

I media: Dagens Arbete,Olle Svenning, I övrigt råder det tystnad i svensk press

Bloggare: Svensson,Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

7 svar på ”Efter strejken i Frankrike

  1. Pingback: Brittiskt offentligt sjukhus håller “tredje världen”-standard.” : Alliansupproret

  2. Nu har vänstern chans att ta tillvara på Sarkozys och högerns försvagade ställning. Bäst att hålla ögonen på Frankrike.

  3. Pingback: Till val ihop med franska NPA | Svensson

  4. Pingback: Kasinokapitalismens krasch « Ett hjärta RÖTT

  5. Pingback: Moderater med Kärnvapen för fred - till höger om neutraliteten « Nemokrati

  6. Pingback: Svensk media varnar för det som gynnar arbetare « Annalisa’s Blog

  7. Pingback: Landet som talar med kluven tunga « Nemokrati

Lämna ett svar