Fler protester i Frankrike

Nya strider väntar.

Efter framgången 23 september har de fackliga organisationerna i Frankrike beslutat om en ny massdemonstration nästa lördag och en den 12 oktober. Beslutsamheten över att sätta stopp för regeringens orättvisa pensionsreform växer i   hela samhället.

Våra kamrater i det Nya antikapitalistiska partiet NPA deltar i mobiliseringen på alla nivåer. Här under hittar du NPAs första uttalande efter succén 23 september. Här på bloggen kan du räkna med att hitta all information  vi har tillgång till efter nästa kraftmätning den 2 oktober. De franska arbetarnas kamp är vår kamp.

.

Långt upp i bergen skallar ropen på generalstrejk.

”Efter succén den 23 september:

Nu slår vi ännu hårdare.”

.

Strejkerna och demonstrationerna den 23 september var en stor succés trots regeringens lögner och dimridåer om deltagandet. Med tre miljoner demonstranter och protester i fler städer och samhällen än 7 september är rörelsen långt ifrån att mattas av. Det är ett ytterligare bevis på missnöjets omfattning, vidden av nejet till lagförslaget om pensionerna och misstron mot regeringen och speciellt arbetsministern Eric Woerth.
Tonläget i demonstrationerna visade på en ännu större kampvilja än 7 september och frågan om uppföljningen av kampen ställs av många. Stormöten är planlagda, bland annat i den kemiska industrin. Fredag morgon 24 september stoppades skiftbytet vid flera anläggningar.
De nationella fackförbundsledningarna beslutade i dag 24 september att kalla till en ny protestdag lördag den 2 oktober för att de i strejk och majoriteten av befolkningen som stöder motståndet ska kunna protestera gemensamt. Fackförbunden kallar också till nya strejker och demonstrationer den 12 oktober.
Vi önskar för vår del att uppmaningen till mobilisering vore mer radikal vad gäller en obegränsad strejk. Men vi manar naturligtvis till kraftiga mobiliseringar som svar på de fackliga organisationernas appell för att visa att rörelsen inte försvagas utan tvärtom fördjupas och gör framsteg. Om utvidgade strejker blir en realitet på ett stort antal platser där det är möjligt stärks kampläget ytterligare och speciellt om blockader organiseras överallt.
Regeringen låtsas att det regnar men vi har redan sett regeringar med samma attityd tvingas kapitulera på kort tid. Det var fallet i december 1995 i kampen mot Juppes plan(pensionsreform m.anm) och 2006 mot premiärminister Villepins lag om korttidskontrakt för ungdomar som redab hade antagits av parlamentet.
Pensionsreformen är inte en avslutad affär. Vi kan ännu segra. Det syns sprickor i högerfronten. Parlamentsledamöter tänker i första hand på att bli omvalda och dessa människor vet vad som väntar nästa val om situationen inte ändras. Motståndet har reserver på lager – alla de som är mot regeringens politik och som inte ännu gett sig ut på gatan. I gårdagens demonstration deltog många unga. De kan bli fler.
Tvärtemot vad Eric Woerth säger är regeringens försvar av lagförslaget mindre effektivt än oppositionens kritik. Alltfler förstår att bakom pratet att rädda det skattefinansierade pensionssystemet finns en vilja att ta död på det. De arbetande ska tvingas köpa privata försäkringar och andelar i pensionsfonder.
Ingen har lust att dö på jobbet. Det finns pengar till att bevara pensionen vid 60 års ålder utan att öka antalet arbetade år och också för att återgå till situationen innan 1993 med 37,5 arbetsår för att få full pension i både det privata och det offentliga. Det räcker att avsätta de 3 procent av BNP som pensionsutredningen föreslår. Det är inte precis en kommission som infiltrerats av farliga ”vänsteraktivister”.
Det handlar om att fördela rikedomarna. Vi ska ta från profiterna för att vi ska kunna njuta av ålderdomen. Mindre pengar till Sarkozys vänner i samhällstoppen och till CAC40 (Parisbörsen, m.anm.) ger mer pengar till pensioner, sociala bidrag och våra löner.
Vi ger inte upp. Fortsätt att slå allt hårdare.

.

Media:SVD1,

Bloggare:

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentera