Dyrköpt seger i Tripoli.

 

Det finns alltid

oskyldiga offer i revolutioner.

.

Striderna i Tripoli är snart över. De revolutionäras trupper och milis säkrar segern gata för gata, kvarter för kvarter i de få stadsdelar där det fortfarande finns trupper lojala med regimen.
I media rapporteras om många offer på båda sidorna i striden. Det finns också rapporter om avrättningar och misshandel. Fångar som Khaddafi tog under det sex månader långa upproret har hittats avrättade. Media har de senaste dagarna också rapporterat om regimsoldater som hittats avrättade, några av dem bakbundna. Medan jag skriver det här kommer en rapport om 200 döda som hittats i Abu Salims sjukhus, Tripoliförorten med många anhängare av regimen. Scenerna i BBCs reportage är hårresande. Khaddafis soldater sägs ha hindrat personalen att nå sjukhuset och de sårade lämnades åt sitt öde.

.

Rebellsoldater på väg till striderna i Abu Salim i Tripoli.

.

 

Exemplen ovan är krigsbrott och ska fördömas som sådana. Den segerrika revolutionen mot Khaddafis tyranni behöver inga skamfläckar på sitt baner. Den heroiska kamp som rebellerna fört i ett halvår, framför allt i Misrata och västra bergen har gett dem ett rykte som frihetskämpar. Deras kamp är inte förtjänt av att besudlas av summariska avrättningar av infångade motståndare, oavsett om det handlar om supporters av Khaddafi eller betalda legoknektar.
Krig är vidrigt och inbördeskrig om möjligt än värre. Historien är full av barbari under inbördeskrig, alltifrån de vitas terror efter segern i det finska inbördeskriget, via det spanska inbördeskriget till det moderna barbariet på Balkan. Varje oskyldig person som drabbas av krigets grymhet är en dom över samhället.
Det bästa vore om krig och inbördeskrig kunde regleras av en enkel bokföring. Räkna trupperna, vapnen, det folkliga stödet och de stridandes motivation och besluta utifrån det vem som segrat och vem som ska lämna makten. Idealiskt och naturligtvis helt utopiskt. För nästan utan undantag brukar de som har diktatorisk makt i sina händer aldrig släppa den frivilligt.

.

Bakom galler i det ökända fängelset Abu Salim. Här mördade Khaddafi 1 200 fångar 1996.

.

 

Det är den verklighet som den arabiska våren mött från land till land. Den tunisiska revolutionen startade redan med en blodig handling. Mohammed Bouazizis självbränning  drabbade ingen förutom honom själv, offer för diktaturens godtycke som han var, och ändå exploderade hela samhället efter den unge mannens desperata protest. Många lokala potentater i Ben Alis ”demokratiska parti- RCD” fick betala med livet för deras stöd till diktatorn. Det hade varit mer demokratiskt att fängsla dem och ställa dem inför rätta. Men jag kan inte påstå att jag känner medlidande med dem eller de huliganer ur säkerhetsstyrkorna som avrättades på stående fot sedan de deltagit i plundring och attacker mot civila bostadskvarter i Tunis.
Även i Egypten mördades anhängare av regimen Mubarak under de våldsamma dagarna innan diktatorns fall. Demonstranter försvarade sig som det gick mot regimens betalda slödder som vi kunde se i aktion i livesändning på Al Jazeera. Inte heller med dem kan jag känna empati. De fick vad de förtjänade även om det skedde med en gatans rättvisa. Ur rent humanistisk synpunkt var det naturligtvis barbari. Men i revolutioner och krig sker tyvärr hemska övergrepp som inte kan ursäktas ur moralisk synpunkt men som är förklarliga när livet står på spel och passionen och adrenalinet rider deltagarna. När makten slår till med blint våld som i Libyen, Syrien, Bahrain och Jemen då begår människor ibland handlingar som sett isolerade är avskyvärda men som satta i sitt sammanhang kan förklaras och förstås som ursinniga svar på förtrycket.

.

Rebellerna tar fångar i Abu Salim. Oskyldiga civila eller legoknektar?

.

För mig är det uppenbart att resningen i Libyen och Syrien är en del av den demokratiska revolution som dragit fram som en Orientexpress från land till land. Att imperialistiska stater blandat sig i utvecklingen är inget att förvånas över. I Libyen låg det i deras intresse att stödja upproret mot Khaddafi eftersom Washington, Paris och London väntade sig en lika snabb utveckling som i Tunisien och Egypten och det gällde att inte än en gång befinna sig på fel sida. Det är naturligtvis inte samma sak som ”paranoiavänsterns” nonsens om CIA-planerad ”invasion” för att rädda oljan.
Det finns andra rapporter från Tripoli som kompletterar bilden av de övergrepp som skett och sker. Journalister på plats skriver att det knappast ägt rum någon plundring alls i huvudstaden trots att det inte finns någon polis ännu. Det vore underligt om det inte inträffar plundringar. Tripoli är dock en miljonstad och det råder just nu brist på allt. Det som hittills hindrat den typen av kriminalitet verkar vara rebellernas disciplin och de täta check-points som lokalbefolkningen upprättat överallt enligt medias rapporter.

.

En rebell firar segern.

.

Övergångsrådet TNC har också gjort upprepade kraftiga uttalanden med krav på disciplin, respekt för privata egendomar och totalt fördömt hämndaktioner. Att dessa maningar följs till fullo är inte troligt. De övergrepp som redan skett i Tripoli och i ett par orter vid västra bergens fot visar på det. Men ingen kan påstå utifrån vad som skett hittills att hämnd och avrättningar på plats är en politik som satts i system av TNC eller de rebeller som befriat Tripoli.
Samma sak kan inte sägas om Khaddafi och hans söner. Hoten att utrota ”råttorna” och ”kackerlackorna” var inte bara tomma ord. För var dag som går kommer detaljer fram om hur civila har fängslats, först bort och avrättats i Benghazi, Misrata, Zawiyah och andra städer där resningen i februari möttes med tanks och artilleri.
Till sist handlar det om att veta vilken sida man befinner sig på. Tillsammans med de arabiska folkmassor som rest sig i hela Nordafrika och Mellanöstern och som visat att myten om de ”arabiska massornas” anpassning till diktatur och envälde är just inget annat än en myt. Likt alla andra människor söker de att kasta av sig förtryck och misär. Eller tillsammans med imperialismen och de lokala härskande klasserna som använder alla medel för att bevara sin makt över både naturtillgångar och investerat kapital.
Det våld som föds i den kampen är beklagligt men oundvikligt och kan aldrig dömas med samma måttstock som tyrannernas slakt av demonstranter. De härskandes riktade våld har rått i decennier för att nu övergå i öppet militärt våld som i Syrien, Bahrain och Jemen. I Libyen har en väpnad revolution lyckats störta en diktator som styrt landet med järnhand i

När Pariskommunen krossades mördades massor av kämpar som vågat sätta sig upp mot de härskande klasserna.

42 år. De misstag och hämndaktioner som äger rum i segerns kölvatten visar inte de krafter som drivit människorna till stora uppoffringar i kampen.
De som ställer sig vid sidan av på grund av humanistiska och pacifistiska skäl ska inte klandras. Men de bör i så fall klargöra att de är emot alla krig OCH alla revolutioner som historien känt till. Inte en av dem har genomförts fredligt utan civila offer och övergrepp.  Allt ifrån Cromwells revolution, via den franska revolutionen, över Pariskommunen, och den ryska revolutionen till dagens revolutioner i den arabiska världen. Sådan är tyvärr världen. Nya samhällen och politiska system föds oftast i våld och uppoffringar.

.

Media:DN1,DN2,SVD1,SVD2,GP1,SVT1,AB1,DN3,DN4,SVD3,Arbetarmakt,AB2,DN5,DN6,

SVD4,DN6,SVD5,GP2,GP3,SVT2,AB3,DN7,SVD6,

Bloggar. Röda Malmö,Svensson,Röda Lund,Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

28 reaktion på “Dyrköpt seger i Tripoli.

  1. Det som hänt och händer i Libyen visar än en gång hur falska vi är i västvärlden. När det passade (vi fick köpa olja och fick hjälp med att bevaka EU:s gräns) var vi goda vänner med Gaddafi. Sen helt plötsligt vänder det igen när någon annan kanske är på väg att kunna ta över. Att NATO och EU (inkl Sverige) glömde att läsa vad som stod i FN:s resolution hör bara till. Men vi fortsätter samtidigt att inte bry oss så mycket om Syrien (där finns ingen olja). För att inte tala om de positiva orden när upproret i Bahrain slogs ner (där finns ju mycket viktiga NATO-baser). Och tystnaden mot en av de grövsta diktaturerna av alla, Saudiarabien, är kompakt (men dom har ju också en massa olja). När frustrerade ungdomar (och kriminella som passade på) vandaliserade och stal i Tottenham var det enligt David Cameroun bara kriminella som skulle sättas åt. När ”vinnande” rebeller vandaliserar och stjäl i Libyen är det tyst. När media under de senaste årens islossning med Libyen visat bilder på Gaddafi har det varit en leende Gaddafi. Nu helt plötsligt har alla elaka och galna bilder plockats fram. Alla leenden på bilderna är bortsuddade

    Tala om en västvärld som är falsk. Gärna diktaturer, bara dom är västvänliga diktaturer – som kan förse oss med olja.

  2. Sven Tycker, Du kanske känner dig falsk. Upp till var och en att granska sina ställningstaganden. Själv har jag alltid placerat mig på samma sida som fattiga människors uppror mot diktatur, förtryck och exploatering.

  3. Benny jag antar du menar dessa fattiga människor, dess förtryck (milt sagt), exploatering och terror (byter ut diktatur).
    http://www.youtube.com/watch?v=rT-8WlAMWAo&feature=player_embedded#!
    Du ser bara du vill se och litar på ”fakta” som kommer från media som helhjärtat stödjer NATOs korståg.
    Ja, samma media (bl.a. DN) som nu tagit bort möjlighet att skriva kommentarer på deras artiklar som Orwell, om han levde, skulle kunnat använda rakt upp och ner för att skriva en ”2011 – en fortsättning på 1984”.

  4. Nesko,
    Vad detta videoklipp gjord av en fransk Khaddafianhängare har att göra med din kommentar är obegripligt. Men det finns kanske inget att begripa.

  5. Nesko@ Intressant att du nämner Orwell. Han deltog som frivillig i milisen mot fascisterna i Spanien, han var uttalad motståndare till diktatur, inte minst stalinisternas. Han hade utan tvekan stött det folkliga upproret mot Khadaffi om han levat. Han var demokratisk socialist. Och ja…han hade kunnat skriva en bok om hur massor av ”vänstermänniskor” som inte kan sålla fakta och litar till diktaturvänner hamnar som fiender till demokratiseringen av arabvärlden. Som du gör.

  6. Jag har väldigt svårt att förstå hur ni har landat i ett bejakande av bomber från Nato!
    Era argument för NATO-bomber var att hindra en massaker i Benghazi.
    Vad har ni för argument för att inte kräva NATO-bomber över rebellerna nu när man bombar Sirte?
    Försök nu för FN inte klistra på mej att jag är Kadaffianhängare eller liknande.
    Min inställning stämmer till 99,9% med följande klarsynta lysande analys av hela skedet fram till nu: http://klassperspektiv.wordpress.com/2011/08/28/libyen-%E2%80%93-en-balansrakning/
    ///Palma

  7. Torberg:
    Och hur kan du få rebellrådet till att bestå av socialister?? Det består av personer med väldigt disparat intressen men socialister är nog det minsta någon av dem är.

  8. Kerstin @ Hur läser du ? Var skriver jag att rebellrådet består av socialister ? Jag vet inte om du inte vill eller inte kan fatta ? Jag skrev att Orwell var demokratisk socialist. Rebellerna är en heterogen samling med ett borgerligt demokratiskt program och med sannolikt mycket få socialister i ledningen eller leden. Jag har inte sett nån som hävdar att rebellerna domineras av socialister. Däremot finns det gott om tyckare som inte ser vad Khadaffi är för en figur…

  9. Palma. Vi hade inte i första hand humanitära skäl för att bejaka rebellernas begäran om vapenhjälp från NATO.

    Vi såg det som ett sätt för revolutionen att överleva. Döda revolutionärer gör ingen revolution.

    Det är denna ”realism” som skiljer oss från hemsidan Klassperspektiv som menade att upprorsmännen, på ett dygn, skulle organiserat en ”arbetarmilis” för att stå emot Khamisbrigadens stridsvagnseld. När detta trolltrick inte lyckades menade man sedan att det hela var kört:

    ”Det tragiska med den libyska revolutionen är att det som från början var ett folkligt uppror uppenbarligen har kidnappats av högerledare med band till imperialismen.”

    Denna tidiga dödförklaring i Klassperspektiv den 5 juli håller vi definitivt inte med om. I sin skiss över revolutionen hoppar din länk dessutom över den långa motståndskampen i Misrata, miliserna i Nafusbergen mm.

    Vi har inga som helst illusioner om den borgerliga regering som kommer att bildas. Men diktaturens fall och den folkliga revolutionens seger borde ge helt andra möjligheter än tidigare för social, facklig och politisk organisering. Kanske vi kan komma att se en del första embryon av en politisk organisering av människor. Självständig både från den egna borgarklassen, kvarvarande klanstrukturer och imperialism i alla dess skepnader.

    När det gäller Sirte kan vi självfallet inte bedöma vad som är rätt militär taktik eller strategi. Men som under hela upproret är v i emot flyginsatser från NATO som riktar sig mot det civila samhället.

  10. Pingback: Libyen: Stoppa kriget! « Klassperspektiv

  11. Fascinerande läsning. Om jag får rycka ut en enda mening av alla sensationella påståenden i denna bloggpost så väljer jag tillsvidare denna:

    ”Men ingen kan påstå utifrån vad som skett hittills att hämnd och avrättningar på plats är en politik som satts i system av TNC”

    I Vasabladet läser vi att Mustafa Abdel-Jalil i Libyens Nationella övergångsråd (NTC) utlovar amnesti och en belöning motsvarande något mera än 10 miljoner i svenska kronor till den som dödar eller tillfångatar tar Muammar al-Gaddafi.
    Att köpa riktade mord är lika förbjudet och avskyvärt i såväl freds- som krigstid. Jalil är NTC’s främste politiska företrädare och om inte detta handlar om hämnd och avrättning så förväntas en närmare förklaring.

    Era revolutionära förebilders agerande under den ”tredje revolutionen” i Kronstadt 1921 diskvalificerar naturligtvis argumentet att av humanistiska och pacifistiska skäl ställa sig på sidan. – De visade verkligen att ”Döda revolutionärer gör ingen revolution.”

  12. Palma,
    Jag vägrar att ens befatta mig med en blogg som börjar med ett videoklipp med titeln ”Nato rats….”
    mvh
    Benny

  13. ”Jag vägrar att ens befatta mig med en blogg som börjar med ett videoklipp med titeln ”Nato rats….” ”

    Är inte det bara ett sätt att glida undan debatten? Det var ju heller inte bloggförfattaren som skrivit så, utan det var rubriken på ett youtubeklipp som klistrats in därför att det visade filmklipp på hur rebellerna beskjuter staden Sirte. Så känslig kan man väl inte vara att man tar en sådan petitess till anledning att inte gå in i denna oerhört viktiga debatt? Kom igen nu, Benny! (Håller f.ö. med Palma.)

  14. Det här är ingen ” viktigt debatt”. Jag bara upprepar att de som kallar människor som gör uppror mot en diktatur för ”råttor” är inte värda att bemötas. Den ”viktiga debatten” för jag med andra personer.

  15. ”de som kallar människor som gör uppror mot en diktatur för ‘råttor’ är inte värda att bemötas”.

    OK, bemöt inte dem då. Men bloggen Klassperspektiv kallar mig veterligen ingen för råttor. Återigen: Det var ju heller inte bloggförfattaren som skrivit så, utan det var rubriken på ett youtubeklipp som klistrats in därför att det visade filmklipp på hur rebellerna beskjuter staden Sirte.

    Så vad har du att säga om det senaste inlägget på Klassperspektiv, med bl.a. klipp som visar Nato-bombningar av civila mål samt hur rebellerna skjuter rakt in i bostadshus?

    http://klassperspektiv.wordpress.com/2011/09/10/nato-erkanner-intensiva-bombattacker-mot-libyen-idag/

    Du kan inte bara undvika debatten därför att någon (annan) som lagt upp ett informativt youtubeklipp råkat kalla det för något som du inte gillar. Det låter som ett sätt att försöka undvika debatten. Men OK, debattera inte heller med Klassperspektiv då, men vad anser du om SAKEN I SIG? Debattera med mig och Palma! Jag kallar ingen för råttor.

  16. Mr Red,
    Jag har annat att göra än att debattera med två personer som tycker det är OK att puffa för ett videoklipp med en sådan titel. Den kom inte dit av misstag. Jag gillar inte diktaturers rövslickare. Är det klart nog?

  17. Vem är ”diktaturers rövslickare”? Du har ingen som helst anledning att förolämpa mig eller personerna bakom bloggen Klassperspektiv och kalla oss ”diktaturers rövslickare”. Ingen kan vara mer emot Gadafi än jag. Bloggen Klassperspektiv har också flera gånger klart tagit avstånd från Gadafi. Tycker du att det är så debatter ska föras – klistra åsikter på sina meddebattörer som de inte har? Det skulle aldrig falla mig in att kalla dig ”Nato-rövslickare”. Jag tycker att det låter som om du är desperat och saknar argument. Var snäll och samtala med oss på en civiliserad nivå – vad har ni annars bloggen till? För övrigt är väl denna debatt – om imperialism och krig – oerhört viktig. Vad har ni annars er blogg till? Vad betyder annars den stolta devisen som ni har för er blogg?

  18. Mr Red; Sluta spela upprörd. Var fanns alla protester från de ”principfasta anti-imperialisterna” när Khaddafi bombade Misrata? Jag förolämpar gladeligen de som anser det anständigt att lägga ut ett videoklipp som kalllar upprorets folk för ”råttor”. Jag har inga problem med att kalla sådana personer för rövslickare och inte heller dem som tar sådan personer i försvar.

  19. Men snälla Benny, jag protesterade minst lika kraftfullt som du när Gadafi bombade Misurata. Jag tar inte några ”personer i försvar”, utan jag undrar bara vad du anser om Natos bombningar av Bani Walid, Sirte och andra libyska städer i dessa dagar. Kan du inte ta den viktiga debatten istället för att ödsla en massa tid på tämligen oviktiga personer (t.ex. de som skriver Klassperspektiv) och gissningar om vad de och jag tycker och eventuellt har och inte har protesterat mot? Vad har ni annars er blogg till?
    Jag protesterade kraftfullt mot Gadafis bombningar och beskjutning av Misurata, och jag protesterar lika kraftfullt mot Natos bombningar och rebellernas beskjutningar av Bani Walid och Sirte idag. Gör du sammalunda? Kan du inte svara på det? Och vad anser Kildén?

  20. Mr Red,
    Vi publicerade en plattform redan 1a april som bland annat tar avstånd från Res.1973 och som avvisar Natobombningar mot civila mål som kan leda till att Khaddafis stöd bland vissa grupper stärks. Det gäller än i dag. Vad gäller Sirte och Bani Walid finns det inga konkreta uppgifter än om vad som verkligen bombats och vad som planeras. Jag har inget emot bombningar av militära anläggningar och stridande enheter, men föredrar sedan upprorets början att rebellerna får de vapen de behöver. Argumentet att Nato kontrollerar vad rebellerna gör håller inte måttet. De försöker att påverka revolutionen men sitter inte och leder den från ett ”styrelserum” lika lite som de kontrollerar vad som sker i Tunisien eller Egypten. Jag står på revolutionens sida oavsett de eventuella övergrepp som ”rebellerna” kan begå. Man kan också välja att stå neutral vid sidan om och beklaga allas ondhet och bedrövlighet. Jag har valt sida. Alltid på upprorens sida mot förtryck och diktatur. Har du?

  21. Javisst, självklart har jag valt sida, alltid på upprorens sida mot förtryck och diktatur. Fast jag inser också att allt inte är svart och vitt, jag inser också att uppror och väpnat motstånd även kan vara befogat mot de upproriska. Exempelvis har jag reagerat väldigt starkt på de omfattande rasistiska övergreppen och lynchningarna som ägt rum månad efter månad på rebellkontrollerat område. Jag anser att vi borde kräva vapen till de svarta libyerna och migrantarbetarna, så att de kan försvara sig mot dessa övergrepp. Jag är inte neutral mellan å ena sidan rasistiska lynchmobbar bland rebellerna och å andra sidan svarta libyer och migrantarbetare som utsätts för blodiga rasistiska förföljelser. Är du? Jag är inte neutral mellan rebeller som skjuter rakt in i en stad och de som bor i den staden. Jag inser att verkligheten är mer komplicerad än att den alltid tillåter oss att dela in den i ”älskade rebeller” (som ni skrev på er blogg) och endast en annan (ond) sida. Min kritik mot er är, förutom att ni omedvetet svalt Natos propaganda, att ni ser allt i något slags Hollywood-svart-och-vitt, att ni tecknar en värld av nattsvarta skurkar och idealiserade ”älskade rebeller”. Er blogg skulle ha mycket större trovärdighet om ni någon enda gång hade lyft de undangömda rasistiska lynchmorden som uppenbarligen följer i spåren på den framryckande rebellarmén. Jag har alltså valt sida. Alltid mot allt förtryck. Har du?

  22. Mr Red,
    Som sagt jag har valt sida men låter mig inte dribblas bort av sekundära problem.. Om du har läst vår blogg så har du sett att jag redan lagt ut flera bloggar om övergreppen mot svarta invandrade arbetare som hamnar i kläm eftersom de tas för legoknektar. Du kanske inte tycker att man kan vara ”tuff” mot legoknektar? ”Omfattande lynchningar” av svarta arbetare, skriver du. Hur vet du att de inte var legoknektar? Och vet du vad ordet ”lynchning” innebär? Jag har sett ett par seriösa rapporter om lynchningar i Benghazi i upprorets början. Vad menar du med ”omfattande”. Tror du att hundratals, eller tusentals, har hängts av mobbar?

  23. Vad då ”ett par seriösa rapporter om lynchningar”? Det finns ju hur många seriösa rapporter som helst om det – och INGA SERIÖSA RAPPORTER SOM MOTSÄGER DET! Vad har du för anledning att skriva som du gör? Det låter som om du försöker förminska rebellernas rasistiska terror. Hundratals svarta libyer och migrantarbetare har hängts, hackats till döds, bränts ihjäl, klubbats ihjäl, skjutits i de omfattande lynchningar som följer i den framryckande rebellarméns spår, och som NTC-myndigheterna uppenbarligen inte ingripit tillräckligt resolut emot. Det är åtminstone vad rapporterna säger. Vad har du för anledning att misstänkliggöra dessa oskyldiga offer för ”rebellers” blodtörstiga rasism och antyda att de kan vara legoknektar? Du som talar om ”seriösa rapporter” – det finns INGA seriösa rapporter som ger stöd för den rasistiska propagandan om afrikanska legoknektar på Gadafis sida. Rapporter från Human Rights Watch har däremot entydigt konstaterat att det inte finns några som helst belägg för att svarta afrikaner från andra länder ska ha låtit sig rekryteras som legoknektar! Du borde verkligen vara försiktig med sådana uttalanden som du gör! Uppenbarligen har tusentals libyska motsvarigheter till Anders Behring Breivik låtit sig hetsas till Utöya-liknande övergrepp genom rasistisk propaganda om ”svarta legoknektar”, fullt jämförbar med den som förs fram på rasistiska hemsidor i Europa. Jag kan tyvärr inte se att ni på er blogg tydligt tagit avstånd från de massiva och uppenbarligen systematiska rasistiska övergreppen i Libyen – däremot har jag sett ett ställe där ni publicerar en bild på två tillfångatagna svarta afrikaner, och där ni osmakligt satt en bildtext där ni frågar er om de är oskyldiga eller legoknektar! Det kallar jag inte att ta avstånd, det kallar jag att föra den insinuanta anti-afrikanska propagandan vidare. Inser du inte det? Inser du inte att dina rebeller håller på att förvandla hela Libyen till ett enda Guantanamo för människor med svart hudfärg? På vilket sätt hjälper du dem när du fortsätter att prata som om det fanns belägg för svarta legoknektar, när du fortsätter att antyda att offer kanske är bödlar, när du försöker förminska det omfattande rasistiska våldet som följer i rebellarméns spår. Eller är det inte ett omfattande rasistiskt våld som följer i rebellarméns spår? Hur ska du ha det? Står du på de utsatta svarta människornas sida mot deras rasistiska bödlar, eller inte? Är du kanske neutral där?
    De enda verkliga legoknektar jag hört talas om i Libyen, är de imperialistiska ”specialtrupper” (säkert också inhyrda privata säkerhetsfirme-gunmen) som opererar illegalt i landet. Du frågar om jag tycker att man ska vara ”tuff” mot legoknektar. Hur ”tuff” tycker du att man ska vara mot folk från de där specialtrupperna, då? Själv tycker jag att de bör behandlas humant, men vad tycker du? Definiera gärna vad du menar med ”tuff” behandling?

  24. Mr Red , här tar ”debatten” slut. ”Hundratals” har hackats i bitar. Du saknar ju allt omdöme. Var god att publicera dina galenskaper på annan ort. Du är ute från vår blogg. Jag har inte mer tid över för en pretentiös tönt.

  25. Mr Red:
    Här är en rapport som du verkar missat. Det finns en uppsjö ytterligare , och att du verkar förneka förekomsten av svarta legosoldater får mig faktiskt att undra om det är värt att diskutera med dig. Någon slags hederlighet är nämligen ett grundkrav för att kunna prata med någon.
    Men jag svarar alltså ändå. http://www.aftonbladet.se/nyheter/dennyaarabvarlden/libyen/article13572794.ab

    Dina sanslösa överdrifter gör det inte heller särskilt lätt att ta dig på allvar. Du skriver: ” dina (sic!) rebeller håller på att förvandla hela Libyen till ett enda Guantanamo för människor med svart hudfärg?”. Är det verkligen en balanserad beskrivning av läget?

    Du argumenterar vidare som en SD:are argumenterar mot en vänsterpartist: ”TA AVSTÅND!” upprepar du som ett mantra. Trots att denna bloggen har tagit avstånd från både bombningar av civila och angrepp på civila som felaktigt tagits för soldater. Likförbaskat gormar du om att ta avstånd som om en Jimmie Åkesson som talar om vänsterpartiets förflutna.

    Som det sett ut med rapporteringen från Libyen så är det väl inte konstigt att man ställer sig kritisk till huruvida de som dödats varit soldater eller inte. Alldeles säkert har övergrepp förekommit, men i de enskilda fallen är det så klart omöjligt att få klarhet. Poängen är dock att OM det skulle vara så att i det enskilda fallet varit en civil som dödats så är det höjden av fräckhet att anklaga Benny för att tycka att det är ok, eller att han inte tar avstånd från detta.

  26. Jag har sedan ett halvår regelbundet med stort intresse läst er blogg och oftast fått relevant information särskilt i ekonmiska frågor. Jag tänker inte utöka den svällande diskussionen om Libyen. Min fundering gäller något annat. jag blir litet förvånad när Benny Åsman avslutar debatten med mr. Red utan bemöta hans uppgifter om rasisistiskt våld. Vad jag kan se är det inte lösa antaganden utan han hänvisar till Human Right Watch. Kunskapen ökar inte om man avstår från att bemöta vissa inägg

  27. Hej Östen, Jag hade redan skrivit en blogg om de övergrepp som skett i Libyen och det problem som det skapar. Men det var en kritik utifrån min utgångspunkt: stöd den libyska revolutionen. Det gjorde jag bland annat med utgångspunkt i HRWs rapporter om övergrepp i både de västra bergen och i Benghazi. Men inte i någon rapport från HRW eller Amnesty finns det belägg för vad Mr Red pratar om. Mr Red gick helt enkelt över alla gränser vad gäller balans och ton. Göte har också skrivit om det rasistiska våldet mot invandrade arbetare. Men vill man som Mr Red inte läsa vad som verkligen står i vår blogg utan bara sprida hatpropaganda mot revolutionen då får man göra det på andra ställen än K&Å. Det finns säkert mycket plats över på Kommunisternas Blogg eller Motvallsbloggen.
    Jag hoppas att mitt svar klargör vilken policy vi har. Redan i vår lansering av bloggen skrev vi att vi inte släpper fram oförskämdheter, personangrepp, rasism och förtal. Vem som bedömer det är naturligtvis vi själva, enligt vår egen tolkning av olika kommentarer. Vi hade till att börja med en öppen blogg utan förhandsgranskning av kommentarerna. Men det fick vi snabbt sluta med. Men under de fyra år vi haft bloggen är det ett litet fåtal personer som ombetts att vända sig till andra forum med sina kommentarer.
    mvh
    Benny

Kommentera