-Hurra vad vi är bra.

Jublet i Bryssel hördes vida. Angela Merkel och Nicolas Sarkozy log ikapp. Enligt media har de båda tillsammans arbetat fram en plan för att ”rädda” Grekland eller något annat medlemsland vars statsskuld hamnat i spekulanternas klor.

.

-Det där fixade vi bra.

Enskilda EU-länder ska tillsammans med valutafonden IMF ge Grekland lån om det visar sig problematiskt för Papandreou att på den ”fria” marknaden hitta de miljarder han behöver i april och maj. EU ska också ge sig självt möjligheten att straffa olydiga elever i europabygget.

I skräpmedia framställs det som att ”vi” rika ska ge Grekland ”våra” skattepengar. Inget kan vara mer falskt. Det handlar om lån inte hjälp. Det  är lika lite ”hjälp” som den ”hjälp” ockraren, till hutlösa räntor,   erbjuder en fattig familj. För att betala tillbaka ”hjälpen” tvingas den fattige till stora uppoffringar.

Sarkozy och Merkels idé är att den antagna planen ska tvinga Grekland, Portugal, Spanien, Irland och kanske Italien till att snabbt sanera sin statsskuld och minska budgetunderskotten.

.

.

Greklands fackliga organisationer protesterar mot sparpaketet.

Men det är inte fasaden som är den verkliga planen. Överenskommelsen i Bryssel har en skymd agenda som däremot berör alla arbetande människor i EU. Grekland har redan annonserat färgen i agendan. Åtstramning och åter åtstramning är det verkliga receptet som Bryssel antog och som först ska testas i Grekland och Portugal.

Vi har redan skrivit om detaljerna i den grekiska ”sanerinsgplanen” och vilket motstånd den mött bland landets arbetare.

Nästa etapp i planen är den svångremspolitik som ”socialisten” Sokrates i Portugal kommer att tvingas föra för att inte hamna i onåd i Bryssel. Landets arbetare har redan påtvingats en stram ekonomisk politik mellan 2005 och 2008 för att minska statens budgetunderskott från 6,4 % av BNP till 2,7 %.

Premiärministerns nya plan är grotesk. Till att börja med ska staten sälja ut en rad statliga företag för att samla pengar till statskassan. Att det kommer att ske på extremt gynnsamma villkor för de privata uppköparna behöver ingen tveka om.

.

”Socialisten” Papandreou verkar mycket nöjd. Knappast å de arbetandes vägnar.

Sedan ska det statsanställdas löner frysas under fyra år utan garanti för inflationskompensation. Bara varannan person som pensioneras från en statlig anställning kommer att ersättas. Det ska sättas ett tak på de sociala bidragen och vissa bidrag till unga arbetslösa och långtidsarbetslösa ska avskaffas. Redan beslutade offentliga investeringar i exempelvis snabbtågslinjer skjuts på framtiden.

Så ser den verkliga planen ut. EU testar en extrem politik för att planera vidare på ett frontalangrepp på de arbetandes levnadsvillkor. Inte bara i de ”fattiga” vid Medelhavet men inom hela EU för att placera unionens kapitalägare i bästa tänkbara läge i konkurrensen med USA och ”tillväxtländerna” Kina och Indien. Privatiseringar, avregleringar och social nedrustning är vad den europeiska borgerligheten har att bjuda på.

.

Media: DN1,SVD1,SVD2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, Merkel, Sarkozy, EU, Portugal, Sokrates, Bryssel,

.

Högerns nederlag i de nyss hållna regionalvalen får vida effekter långt utöver regionernas kompetens. Ett oväntat offer är Sarkozys omskrutna skatt på koldioxidutsläpp som skulle antas av Nationalförsamlingen nu i juli månad.

-Vi kan inte ensamma införa en CO2-skatt som handikappar vår industri. Det måste ske gemensamt inom hela EU, sa premiärministern François Fillon när han officiellt begravde skatten.

Det var en dålig skatt som skulle ha drabbat vanliga medborgare medan industrier med stora utsläpp redan försäkrat sig om specialbehandling. Men den begravdes av lika dåliga motiv.

Skatten hastades fram efter miljöpartiet Europe-Ecologies stora framgång i europaparlamentsvalen 2009 för att visa att högern också har ett ekologiskt alternativ. I förra veckans val visade det sig vara en total felberäkning.

-Jag vill att vårt miljöprogram ska ligga till grund för ett ekologiskt New Deal i Frankrike, i Europa och i hela världen, skröt Sarkozy 2007 efter att en arbetsgrupp (Grenelle) lagt fram ett handlingsprogram. Det var då det.

.

Efter förra veckans valnederlag är det annat ljud i skällan.

-Varför anta en koldioxidskatt? Miljömänniskorna röstar ju ändå på vänstern, klagade höjdare inom Sarkozys parti UMP. Inför det interna partitrycket fick Sarkozy stryka ett streck över den ”revolutionära miljöpolitik” som han sa sig stå för. Nu gäller det att ta tillbaka röster på alla fronter och då ligger en dåligt utformad koldioxidskatt i vägen. I stället för att arbeta fram en ny lag som drabbar de verkliga utsläppsbovarna skrotas hela idén av valopportunistiska skäl. När det gäller att hålla sig kvar vid makten finns inga principer.

.

Media: DN1,Dagens Arena,DN2,

Bloggar: Svensson,Jinge,Röda Malmö,Sjöstedt,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Feankrike, Sarkozy, Koldioxid, EU, Miljö, UMP

OECD erkänner Israels ockupation.

.

Den israelsiska organisationen Alternative Information Centre skriver på sin websida att rikemansklubben OECD bereder sig på att acceptera Israels begäran om inträde i de lyckligt lottades klubb.

Ett Israeliskt inträde i OECD innebär, som deklarationen här under påstår, ett de facto erkännande av Israels bosättningar på land som ockuperades 1967. I de senaste dagarnas samtal med Barack Obama visade Benjamin Netanyahu att den sionistiska högern är fast besluten att fortsätta nybyggandet. Uppgiften om 20 lyxbyggnader i arabiska kvarter av östra Jerusalem som släpptes i Israelisk press bara några timmar innan Bibis möte med Obama visar att de 1 600 inte var en olyckshändelse i arbetet.

.

Nybygget Ramat Shlomo

.

Jerusalems borgmästare ursäktade sig med att det var beslut som togs redan i fjol sommar som nu offentliggjordes. Och i Washington försäkrade Netanyahu att han inte kände till besluten om vare sig de 1 600 bostäderna eller de 20 som annonserades i tisdags. Netanyahu inbillar sig kanske att det ursäktar honom. I själva verket innebär det ju att besluten om nybyggen är så många att det blivit rutin och inte längre når upp i hierarkierna, att det är en fastlagd politik. Därför tvingas Netanyahu ta till den grövsta demagogin och med oskyldig min säga att Israel alltid byggt i Jerusalem, ja i hela 3 000  år.

Allt detta byggdes av Israels barn enligt Netanyahu.

EU-kommissionen och unionens regeringar, inklusive den svenska, säger att Israels ockupation av Västbanken, Golanhöjderna och östra Jerusalem är olaglig och att all bebyggelse enligt Genevekonventionen är olaglig. Ett upptagande av Israel i OECD sopar EUs politik under mattan.

Vad har den svenska regeringen sagt i frågan? Har den sagt något alls?

*************

OECD i olagligt försök att bekräfta Israels ockupation av palestinskt och syriskt territorium.

.

Israels anslutning till OECD är nästan klar och detaljerna i anslutningen visar en oroande bild av europeiskt förbiseende.

Den statistik som Israel ger OECDs kommittéer har inga uppgifter om de ockuperade palestinska territorierna och de närmare fyra miljoner palestinier som bor där. Att släppa in Israel i OECD innebär medansvar för Israels brott mot de mänskliga rättigheterna och ett brott mot europeisk lagstiftning.

Varje land som söker inträde måste ge OECD data som klargör landets socio-ekonomiska situation. De data Israel lämnat in inkluderar de israeliska bosättarna på palestinskt territorium ockuperat sedan 1967 men ignorerar totalt den palestinska befolkningen som bor där och vars nationella och mänskliga rättigheter Israel grovt undertrycker. Korrekta uppgifter kring Israels ockupation skulle framställa Israels ekonomi och sociala status i en helt annan dager och klassa Israel , ekonomiskt sett, från den utvecklade världen till ett utvecklingsland. Samma data skulle också visa Israels förstörelse av den palestinska ekonomin och livsvillkoren.

Ett konfidentiellt dokument avslöjat på http://cryptome.org/israel-oecd.zip visar att OECDs statistikkommittéer är medvetna om att Israel inte lämnat in nödvändiga data, men har beslutat att begära dem efter att Israels inträde i OECD är fullbordat.

Men det är ett meningslöst krav efter att Israel blivit medlem eftersom Israel då kan lägga in veto mot ett krav på att lägga fram sådan information.

.

Media:DN1,SVD1,SVD2,GP1,GP2,SSD1,SSD2,DN2,

Bloggare; Svensson,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, OECD, Bosättningar, Obama, Netanyahu, Jerusalem, Palestina,

Sarkozy nere för räkning.

.

Den andra omgången i de franska regionalvalen bekräftade och förstärkte tendensen från första valomgången. Sarkozys högerparti UMP försökte mobilisera sina anhängare inför söndagens val för att vända trenden. Men det motsatta inträffade. Med ett något högre valdeltagande, 51 pocent mot 49,5 procent, kunde UMP inte samla mer än 36,1 procent. Nederlaget är ännu mer tydligt om vi ser till varje enskild region. Valen hölls i 22 regioner. UMP segrade endast i en av dem, det traditionellt högerdominerade Alsace vid tyska gränsen.

.

Nicolas Sarkozy sitter inte längre ohotad i UMP.

Redan är det interna partigrälet i full gång. De olika falangerna känner hotet inför presidentvalet 2012. Med en försvagad Sarkozy är en lätt seger inte längre uppenbar, trots Socialistpartiets interna strider. En kraftig kritik riktas mot den ”öppning till vänster” som Sarkozy skapade omedelbart efter tillträdet som president. Flera tunga socialistiska namn, Bernard Kouchner mest känd i utlandet, gavs ministerposter i ett syfte att slå undan benen på det redan svajiga Socialistpartiet. Nu kommer den politiken tillbaka som en bumerang.

.

Bernard Kouchner har gjort en lång resa sedan tiden som ordförande i Läkare utan gränser.

-Om vänstern är så duktig varför inte rösta direkt på den, menar kritikerna i UMP att väljarna tänkt. Redan dagen efter valet agerade Sarkozy på kritiken och möblerade om bland ministrarna. Två tunga avhoppade socialister fick sparken och ersattes med ledare för kritiska grupper inom UMP. Det gäller att hålla ihop trupperna tänker säkert Sarkozy som låter taktiken inför presidentvalet 2012 styra det mesta.

Valet inte bara bekräftade utan förstärkte också kraftigt Nationalfrontens återhämtning efter bakslaget i presidentvalet 2007. I de 12 regioner där FN fanns kvar i andra valomgången fick partiet i snitt 17 procent. Sarkozys spel som häxmästare slog tillbaka mot UMP. I valet 2007 och senare lyckades Sarkozy att med krafttal om nolltolerans och ”nationell identitet” locka till sig en stor del av FNs väljarkår. Men i förra veckans val strömmade samma väljare tillbaka in i FNs valbås. Den sociala och ekonomiska krisen gynnar FNs enkla och mer eller mindre rasistiska politik samtidigt som Socialistpartiet helt saknar svar på den aktuella krisen och ber folk vänta tills 2012 för att visa vad de tycker.

.

Den gamle rasisten är inte ännu beredd att släppa partirodret.

Så är då Socialistpartiet tillbaka efter nederlaget 2007 och katastrofvalet till Europaparlamentet 2009. Tillsammans med Cohn-Bendits Europe-Ecologie och Vänsterfronten fick Socialistpartiet 54 procent. Det är en klar majoritet men en majoritet som kommer att sättas på svåra interna prov innan presidentvalet 2012. Inom Socialistpartiet väntar ett riktigt hundslagsmål kring vem som blir partiets kandidat 2012. Ségolène Royal som ligger i luven med de flesta i partiledningen stärkte sin ställning med över 60 procent av rösterna i hennes egen region. Samtidigt stärkte partiordföranden Martine Aubry sin position tack var det goda resultatet i överlag.

.

Partiidyllen mellan Aubry och Royal är långtifrån vad skenet ger vid handen.

Dessutom kan inte PS räkna med obrottslig lojalitet från vare sig miljöpartierna eller partierna längre ut till vänster. Utan dem har PS ingen egen majoritet. Mycket kan hända innan 2012 som verkar vara det enda konkreta mål som styr Socialistpartiets handlingar. Redan i dag tisdag den 23 mars testades partiets förmåga att förhålla sig till vad som sker på gatorna och inte bara i valbåsen. Martin Aubry manade sina anhängare att delta i alla aktiviteter under dagen. Men utan att själv föra fram konkreta krav.

Det var stor mobilisering mot Sarkozys politik. I hundratals demonstrationer och strejker röstade det arbetande Frankrike med fötterna. Alla stora fackföreningar hade kallat till mobiliseringen som hade tre centrala teman, -arbetslösheten, löneutvecklingen och pensionerna. Enligt media deltog 800 000 personer i demonstrationer och strejker. I Paris marscherade 60 000 , i Bordeaux  20 000 och tiotusentals andra i ett 50-tal städer. Det var långt ifrån antalet deltagare den 19 mars 2009 men mer än demonstrationerna i fjol höst.

.

Offentligt anställda och privatanställda gick hand i hand. På bilden syns sjukhuspersonal i Paris.

Det är uppenbart att krisen hittills skapat mer resignation än ökad kampvilja. Men med högerns stora nederlag kan den trenden möjligen vändas. Det återstår att se när de fackliga organisationerna i mitten av april mobiliserar mot regeringens planer på en pensionsreform som höjer pensionsåldern.

*********

Front de Gauche och NPA i Limousin.

.

.

I regionen Limousin gick den gemensamma listan mellan Front de Gauche och NPA vidare till andra valomgången efter att ha nått över 13 procent i första valomgången. Inför den andra valomgången ställde Socialistpartiet så orimliga krav att en enhetslista inte var möjlig. Därför presenterades en gemensam lista mellan FG och NPA. Till mångas förvåning fick listan inte mindre än 19,10 procent vilket ger sex platser i den regionala församlingen. Ett spännande resultat som det gäller att bygga vidare på.

.

Media; DN1,SVD1,GP1,SSD1,Dagens Arena,

Bloggare; Svensson,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Sarkozy, Aubry, Royal, Cohn-Bendit, Le Pen, Besancenot,

Slipa yxorna marxister !

.

Nu får det vara nog. Vår ideologiske Fader har skändats och hädats å det grövsta i media. Personer utan moral och heder tar sig, i det fria ordets namn, rätten att i bilder och handteckningar framställa Karl Marx som Tomten eller som arbetarmördaren Stalin.  Hans marxistiska lärjungar målas ut som blodiga våldtäktsmän.

.

Att de bara vågar. Karl Marx som Tomte.

Det är outhärdligt. Varje rättrogen marxist måste stå upp och kräva respekt för vår lärofader och hans lärjungar Vladimir Iljich Lenin och Leon Trotsky.

Vi kan inte stillasittande se på när illviljan målar ut Marx som Tomten, denna hedniska figur uppstigen ur obildningens mörker. Vi kan inte tillåta att en omdömeslös provokatör sätter en stalinmustasch på Karl Marx. Hädelsen kan bara jämföras med att sätta hitlermustasch på Gud.

.

Gränslöst hädande. Marx som Stalin.

Inget är tydligen heligt. Provokationerna har inga gränser längre när en av Marxs främsta lärjunge Leon Trotsky framställs som en blodtörstig jude.

.

Den blodtörstige juden Trotsky bevaka sina offers kranier.

Vi kräver av det svenska rättsväsendet att det sätts stopp för hädandet av vår ideologiske Fader och hans lärjungar. Vi kräver respekt för vår tro. Om riksdagen inget gör för att stoppa provokatörerna är det dags att slipa yxorna.

.

Kommunisten svartmålas som blodig våldtäktsman.

.

Media; DN1,SVD1,SVD2,Fokus,DN2,DN3,

Läs även andra bloggares åsikter om Marxism, Ideologi, Religion, Respekt, Karl Marx, Gud, Lenin, Trotsky, Hädelse,

100 raketer-

En thailändsk arbetare dödad.

.

Den thailändska arbetaren dog omedelbart

.

I går sköts en raket från Gaza in över södra Israel och dödade en thailändsk gästarbetare. Samtidigt besökte EUs utrikesminister Lady Ashton Gaza för att inspektera EU-projekt där. Jag vet inte om den sekt som tagit på sig raketskjutningen ville hälsa henne välkommen eller om det var ett ”olycklig timing” som Israels inrikesminister sa om de 1 600 nybyggena i östra Jerusalem.

.

Vilka mottagarna i raketbanans slut är vet ingen av motståndsmännen.

Hamas som styr Gaza är inte ansvarig för beskjutningen och har sedan början av året manat alla mer eller mindre självständiga smågrupper att avstå från raketbeskjutning eftersom Israels militära svar leder till många civila offer i Gaza. Ändå har det skjutits 100 raketer in över Israel sedan årets början. 100 raketer och en död. Jag undrar vad det kostat i rena pengar att döda den stackars thailändaren. De flesta av raketerna hamnar dessutom i ingenstans och gör ingen materiell skada ens.

Gruppen Ansar al-Sunna, nära al-Qaida, har tagit på sig ansvaret för beskjutningen. Jag vet inte om de ville visa sig lika duktiga som Israel när det gäller diplomatiska provokationer. Resultatet är i alla fall att en oskyldig arbetare från Thailand återvänder hem till de sina i en svart plastsäck.

.

Israel är bättre utrustat för att prickskjuta mot civila, vilket de bevisade i Gaza.

Skillnaden mellan al-Sunna och Israel är att Israel har makt och militära medel att döda 100 palestinier med 1 raket.

Vad ska man tycka om en händelse som denna? Och vad tycka om raketstrategin politiskt?

Man kan ta det hela från en formell sida. Israel är ockupationsmakten och de förtryckta använder de medel som finns till hands. Det vill säga kassamraketer i stället för kryssningsmissiler och F-16. Tyvärr är det dålig styrning på de hantverksmässiga raketerna och civila stryker med ibland. Men det är Israel som är angriparen därför är civila offer på deras sida inte den palestinska motståndskampens ansvar.

Men det går också att ställa frågan om blindbeskjutning in över Israelisk mark på något sätt främjar det palestinska folkets kamp för en egen självständig stat inom 1967 års gränser. Själv har jag ett svar på frågan. Varje kassamraket, eller självmordsbombare för den delen, försvårar den palestinska motståndskampen och skjuter målet allt längre bort.

.

Varje kassamraket underlättar för Israel att förverkliga den sionistiska drömmen om ett Stor-Israel där det palestinska folket reducerats till försvarslösa spillror inhysta i isolerade bantustans. Det är vad jag tycker om kassamrakter som dödar oskyldiga arbetare.

.

Media;DN1,DN2,DN3,SVD1,GP1,SSD1,SSD2,AB1,ST,GP2,DN4,SVD2,DN5,DN6,

Bloggare: Svensson,Jinge,Lasses blogg,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Gaza, Hamas, Palestina, Ashton, Kassamraketer, Thailand

Strejker och Solidaritet

.

De grekiska fackföreningarnas och studenternas kamp mot Papandreous hutlösa åtstramningspolitik är en test före hela Europa. I Bryssel ger Kommissionen direkta order till Aten om hur befolkningen ska tvingas till att betala den av bankerna och spekulanterna framtvingade krisen. Alla Europas ledande politiker och arbetsgivare följer noga händelserna för att utvärdera om en ”grekisk plan” för krisen kan anpassas till hela EU. Därför är grekernas kamp också vår kamp.

Här under publicerar vi en text av Andreas Sartzekis, medlem i OKDE-Spartakos, sektion av Fjärde Internationalen, som summerar de senaste veckornas händelser.

Därunder följer ett solidaritetsuttalande undertecknat av tre av Europas mer framträdande revolutionärer. Olivier Besancenot, den röda brevbäraren, behöver ingen närmare presentation. Francisco Louça är ledare för den portugisiska organisationen Bloco de Esquerda och ledamot i Portugals parlament.  Boguslaw Zietek är partiledare för det nybildade Polska Arbetarpartiet PPP, som inför EU-valet deltog i den europeiska kampanj som bland annat det franska NPA och det svenska Arbetarinitiativet organiserade. PPP har sitt ursprung i den radikala delen av Solidarnosc och organiserar många fackliga aktivister. Inför EU-valet samlade PPP in 130 000 namnunderskrifter vilket krävdes för att få delta.

****************

Grekland efter den andra generalstrejken…

Generalstrejken den 11 mars drevs fram efter att arbetarna satt press på de fackliga ledningarna i GSEE (facket i den privata sektorn) och ADEDY (offentliga sektorns fackförening). GSEE hade tänkt sig separata demonstrationer längre fram. Men det folkliga ursinnet mot det ”andra räddningspaketet”, som EU tvingade fram i början av mars, tvingade facken att agera snabbare. Vilket ledde till strejkerna och de mäktiga demonstrationerna första veckan i mars.

Det var stor uppslutning i strejkerna. Inga transporter fungerade och skolor och posten var stängda. Missnöjet är stort med Giorgos Papandreous ”socialistiska regering”, som valdes i höstas för att jaga ut högern och lägga om politiken.

.

Papandreou söker stöd inom EU.

Demonstrationen i Aten samlade tiotusentals deltagare, kanske hundra tusen och i vilket fall fler än den 24 februari. Stämningen i demonstrationen var glasklar- det är inte arbetarna som ska betala krisen.

Tyvärr består den traditionella fackliga splittringen. PAME som leds av det grekiska kommunistpartiet KKE kallade till en egen samling, med sina egna talare och i demonstrationen blandades bra och usla slagord. Man kunde höra och se direkt anti-kapitalistiska paroller, men också, speciellt bland de unga, självgoda slagord om PAME vars fackliga splittringstaktik under strikt sekteristisk kontroll av KKE aldrig upphört.

Deras paroller till stöd för strejkande poliser visar KKEs varumärke –nationell samling. PAMEs paroll om ”enhet mellan folket och polisen” verkade inte övertyga en del av deltagarna i PAMEs demonstration.

Den andra demonstrationen samlade ett stort antal avdelningar från GSEE och ADEDY där de radikala arbetarna lät höra sin röst i två stora politiska block av antiliberaler och antikapitalister. Syrizia (Radikal Vänsterunion) insisterade på att kampen måste fortsätta och Antarsya(nybildad antikapitalistisk front av 10 organisationer) att det är kapitalisterna som ska betala krisen.

Polisen försökte krossa demonstrationen och det verkar vara regeringen PASOKs enda kort. I demonstrationen i Aten den 5 mars sköt polisen tårgas mot Manolis Glézos medlem i Syrizia, en veteran från motståndet mot nazismen. Den outtröttlige 88-åriga kämpen tvingades söka upp sjukhus. Han  är en levande symbol för kampen sedan han och hans kamrat Santos en natt i maj 1941 rev ned naziflaggan från Akropolis, en första gest i den massiva motståndsrörelsen i kampen för störtandet avden gamla kapitalistiska världen.

Sojetiskt frimärke till Manolis Glezos ära.

På dagordningen står nu en mobilisering mot regeringens sanslösa attacker. En regering som leds av Giorgos Papandreou, ordförande för Socialistiska Internationalen. Regeringens politik kan få drastiska effekter på arbetslösheten. De närmaste månaderna kan den stiga till 20 procent enligt arbetsministern själv samtidigt som produktionen sjunker.

Den här veckan väntar flera sektoriella strejker, exempelvis för de anställda i den offentliga elbranschen. Vad som självfallet bör stå på dagordningen och det utan att vänta är nya nationella obegränsade mobiliseringar.

Trots de materiella svårigheterna och hetsen i media om nationell samling är arbetarna beredda för mobilisering. I dag söndag (14 mars) visar en opinionsundersökning i dagstidningen Eleftherotypia att 62 procent av befolkningen är beredd att mobilisera mot regeringens antisociala åtgärder.

Andreas Sartzekis

14 mars 2010

**********

Solidaritet med Greklands arbetare.

Deklaration av  Francisco Louça (Portugal), Boguslaw Zietek (Polen)

Olivier Besancenot (Frankrike)

För andra gången har de grekiska arbetarna på uppmaning av sina fackliga organisationer paralyserat landet för att säga nej till den outhärdliga åtstramning som Papandreous socialistiska regering antagit så att staten kan fortsätta att ge miljarder till banker och andra finansinstitut som spekulerar i den grekiska statsskulden.

I demonstrationer landet över har de arbetande visat sin styrka och beslutsamhet. Allt har stått still- flyg, båtar, tåg, tunnelbana, bussar. Skolor har stängts, likaså administration och banker, hälsovården gick på sparlåga, fabriker stod still, radion och teven sände inget.

De gav regeringen och dess europeiska kollegor det enda svar de förtjänade.

Vi uttalar vår fulla solidaritet med Greklands arbetare och folk. I övriga Europa upprepar vi vår vägran att betala kostnaderna för en kris som endast bankerna, finanshajarna och företagsägarna är ansvariga för. Det är upp till dem att betala.

Låt oss ena våra krafter i den gemensamma kampen

11 mars 2010

.

Media: DN1,SVD1,GP1,Dagens Arena,DN2,SVD2,

Bloggar: Svensson,Röda Malmö,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, EU, Strejk, Aten, Besancenot, NPA, Portugal, Polen

Första omgången i de franska regionalvalen är över. Här publicerar vi NPAs deklaration efter att vallokalerna stängde söndag kväll. Vi återkommer under dagen med vår bloggs syn på valet och hur den närmaste framtiden i Frankrike gestaltar sig.

*********

Valdeklaration av NPA

.

.

I regionalvalens första omgång är det två viktiga kännetecken som sticker ut:

– Det omfattande valskolket, vilket är det sätt som miljoner ungdomar, arbetare och arbetslösa har valt för att visa sin misstro mot de partier som avlöser varandra vid makten och som alla är ansvariga för en försämring av levnadsvillkoren.

– Att högern och Sarkozy vid makten, i allians med de stora aktieägarna och de rikaste i samhället, har förkastats med kraft. De har låtit majoriteten av folket betala räkningen, avrustat den offentliga servicen och har därmed lagt grunden till Socialistpartiets och Miljöpartiets framgångar.

Att högern förkastats har gett Socialistpartiets och dess allierade, som varit  i styret för 20 regioner sedan valet 2004, en möjlighet att slippa stå till svars för den egna politiken.

Dessutom har den första valomgången förpestats av en oroande rasistisk våg som Front National (Le Pen) tjänat på.

Vi tackar alla väljare som lagt sin röst på de listor presenterade av NPA eller enhetslistor där vi deltagit. Generellt sett är vårt resultat en besvikelse även om några listor fått uppmuntrande stöd. Vi kommer att analysera resultatet mer i detalj de kommande dagarna.

Vi uppmanar våra väljare att nästa söndag bekräfta och förstärka den första valomgångens resultat genom att straffa Sarkozys och UMPs listor med största möjliga bakslag. Det är en absolut nödvändighet att straffa högern även om vi anser att den kommande vänstermajoriteten inte blir ett bättre försvar mot Sarkozys politik än vad den varit de senaste åren. Det kommer dock inte att vara tillräckligt för att kunna blockera hans politik.

Liksom i Grekland, under en socialistregering, finns det en risk att situationen förvärras allvarligt de kommande veckorna. Det är uteslutet att vi ska betala deras kris. Likt ungdomarna, arbetarna och pensionärerna i Grekland behöver vi förbereda en tredje social valomgång.

Den 23 mars kan bli en första etapp i en gemensam kamp för pensionärerna, för de arbetande och för ett förbud mot avsked. Det är kring dessa krav som vi vill bygga en bredare enhet mot högern, arbetgivarna och bankerna.

.

Paris, 14 mars 2010, kl 21.15

NPAs verkställande kommitté.

Detaljerad lista över NPAs resultat i 20 regioner.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekopnomi, Politik, Frankrike, NPA, PS, UMP, Regionsval, Le Pen, Sarkozy,

-Bevara rasen ren.

.

Det är vad den judiska högerextremistiska organisationen, Lehava, uppmanar fotomodellen Bar Refaeli som går i giftasplaner med Leonardo DiCaprio.

Baruch Marzel, Lehvas ledare uppmanar i ett öppet brev den berömda judiska fotomodellen att avstå från giftermålet med motiveringen att hon kommer att bidra till den ”judiska rasens uppblandning”.

.

Bar Refaeli verkar strunta i brevskrivarna.

-Det är inte av en tillfällighet du föddes jude. Din mormor och hennes mormor kunde inte drömma om att en av deras efterföljare en dag skulle stryka familjens framtida generationer från det judiska folket. Assimilering har alltid varit en av det judiska folkets fiender, skriver Marzel i brevet.

-Gift dig inte med Leonardo DiCaprio, skada inte framtida generationer, avslutas brevet.

Baruch Marzel vill bevara sitt folk rent.

Egentligen är det här inte värt ens en kort blogg, om det inte vore för att det sitter en hel bunt med ledamöter i det israeliska parlamentet Knesset som står för samma idé. Bevara rasen ren är en grundbult i den israeliska religiösa extremismen som det inte går att bara blunda för. Detta om något måste betecknas som rasism.

För de raderna kommer jag att anklagas för anti-semitism. Det kan jag inte göra något åt.

.

Media: DN1,SVD1,SVD2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Judisk rasism, Anti-semitism, DiCaprio, Bar Refaeli,

Röd uppmarsch i Bangkok.

.

-Ni har 24 timmar på er att upplösa parlamentet och utlysa nyval.

Det sa Veera Musikhapong till tiotusentals demonstranter i rött. Musikhapong är ledare för UDD (Fronten mot diktatur för demokrati). Partiets anhängare är alltid klädda i rött medan regeringsmaktens stödtrupper klär sig i gult.

Det var de gulklädda som blockerade Bangkoks internationella flygplats i flera veckor 2008 och som ledde till den sittande regeringen tvingade avgå.

.

-Avgå inom 24 timmar, kräver Veera Musikhapong.

-Jag har inga planer på att avgå, säger de gulas premiärminister Abhisit Vejjajiva och hotade med både polis och militär för att skrämma rödskjortor från att delta i gårdagens demonstration i Bangkok. Sett till folkmassorna som samlats var hoten verkningslösa. Trots att 50 000 poliser och militär kontrollerade gator och torg sägs minst 80 000 personer ha deltagit i gårdagens massmöte.

Bangkoks polischef hade också hotat bussbolag om de transporterade demonstranter och vissa tåglinjer stängdes, så det är möjligt att många inte kunde ta sig in till huvudstaden.

Skiljelinjerna i den Thailändska politiken är mellan rött och gult men det handlar inte om höger och vänster. Det röda UDD är ett borgerligt parti som gått i Thaksin Shinawatras ledband ännu efter att han störtades av militären 2006 och tvingades i landsflykt som han mesta tiden tillbringat i Dubai. Säkerligen i en lyxsvit eftersom han är Thailands rikaste person.

.

Entusiastiska anhängare till UDD hoppas på en bättre framtid.

Den stora skillnaden mellan de röda och de gula är den sociala bas partierna mobiliserar. UDDs röda anhängare kommer nästan uteslutande från fattiga arbetarkvarter norr om Bangkok och från fattiga byar också i norra delen av landet. Den vänster som finns och som är förbjuden att bilda politiska partier arbetar därför i de rödas led.

PADs gula anhängare kommer exklusivt från välbärgad medelklass i Bangkok och värnar om sina intressen via armén och polisen med Kungens välsignelse. Partiet är knappt ett parti, bara ett demokratisk skynke för armén som håller premiärministern under armarna. I senaste opinionsundersökningen stoltserar PAD med futtiga 1,7 %.

.

Säkerhetsvakt i traditionell krigardräkt bevakar UDD-möte.

Just nu verkar det inte troligt att den sittande regeringen tvingas avgå och det är tveksamt om de rödas ledare verkligen kommer att sätta hotet om miljoninvasion av Bangkok i verket. Men det är svårt att som utomstående i en annan världsdel se alla ”finesser” i den thailändska politiken. Mycket kan hända och gårdagens demonstration är kanske en början till en ny period i landets politiska utveckling. Men till det får vi återkomma. Kanske redan i morgon därför att i dag måndag samlades  de röda utanför 11e infanteriregementet i Bangkok, där regeringen barrikaderat sig, för att ta emot regeringens svar på 24-timmarsultimatumet. Den senaste nyhten är att premiärministern svarat nej på UDDs krav om avgång och nyval. Dörrarna öppnas därmed till en vecka med stora mobiliseringar och en osäker utgång av den politiska krisen i Thailand.

.

Media:DN1,DN2,SVD1,GP1,SSD1,AB1,DN3,SVD2,DN4,SVD3,

Bloggare:

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Thailand, UDD, PAD, Bangkok,