Tiotusentals arbetare kräver arbete och social rättvisa.

.

I dag demonstrerade omkring 30 000 fackligt anslutna i Bryssel till försvar för jobben och till stöd för arbetarna vid Opel Antwerpen.

.

-Fler jobb – mindre aktieutdelning, stod det att läsa på ett plakat i mångfalden. Trots det vidriga vädret med regn, blåst och ett par grader över noll hade många fackföreningar mobiliserat för fullt.

.

Här under kan du kolla in bilder som jag tog i busvädret. Med det goda humöret i tåget mildrades vädrets makter .

.

Det gemensamma fackliga temat för demonstrationen  var ”försvara jobben, repektera arbetet och social rättvisa”

.

Men det var naturligtvis Opel Antwerpen som stod i centrum för alla.

.

Den symboliska begravningen av Opel innebär inte att arbetarna vid fabriken ännu gett upp hoppet.

.

-Tack Reilly, säger den här arbetaren till GM-chefen Reillys dolkstöt.

.

Det soicialistiska facket FGTG/ABVV ställde upp mangrannt.

.

Trots regnet sågs inga sura miner

.

Fler jobb och mindre aktieutdelning krävde några deltagare

SKA HAN FASTNA

PÅ EN AV SMÅLANDS

ALLA GÄRDSGÅRDAR?

.

Kristdemokraterna och Göran Hägglund har sedan länge insett att det inte räcker med att lova ”kalvstek i himmelens höjd” för att partiet ska få röster från ”verklighetens folk”. När partifolket nu träffas på sina ”Kommundagar” i Jönköping är det ett bistert politiskt vinterklimat som härskar. För som vanligt hänger det på gärdsgår´n om kristdemokraterna ska lyckas kravla sig över fyraprocentsspärren och ta sig in i de borgerliga politikernas himmelrike. Den gudomliga riksdagen med alla sina miljonbidrag till de etablerade partisystemen.

.

.Göran Hägglunds kristdemokrater är än en gång ute i kylan.

Ska de fastna på en av Smålands alla sträviga gärdsgårdar?

.

I valen för fyra år sedan ljög Göran Hägglund ”verklighetens folk” rakt upp i ansiktet. Han lovade sänkt bensinskatt. När valen var över blev det högre skatt både på bensin och el. Hägglund biktade sig inför sin Herre, mumlade något i TV om klimathoten och hoppades naturligtvis om förlåtelse för jesuitmoralen. Ändamålen helgar medlen. Klart att han redan från början visste att det hela var en bluff bara för att kunna klara fyraprocentsspärren. Då som nu låter moderaterna honom hållas. Låter honom babbla runt lite. De vet att det inte finns något regeringsunderlag utan KD.

.

Nu är det dags för årets falsarium. Hägglund låter media basunera ut att han kräver sänkt skatt för pensionärerna. ”Han vill att gapet i beskattning mellan löntagare och pensionärer ska minska”, heter det i nyhetsflödet. Men synar vi vad han egentligen säger så spelar karl´n med bluffkort:

.

För det första är det regeringen och därmed KD som skapat detta gap. Vid fyra tillfällen har KD medverkat till att vidga klyftan med nya så kallade jobbavdrag.

.

För det andra säger Hägglund, i en lite lägre tonart, att det hela bara kan bli aktuellt när ”det finns ett utrymme”.  Det står alltså skrivet i stjärnorna när detta kan bli möjligt.

.

För det tredje vill inte KD, liksom alla de andra riksdagspartierna, ändra på det börsbaserade pensionssystem som gjort att pensionerna nu sänks tre år framöver. Vänsterpartiet hade visserligen en avvikande uppfattning när det begav sig men har nu som i alla andra avgörande frågor accepterat att lagda kort ligger.

.

Det är sannerligen ingen ”god kristen etik och moral” som vi hör från Hägglund. Består kylan och KD:s låga opinionssiffror gör han säkert snart ett nytt utspel om sänkt elskatt.Blir situationen riktigt desperat. Då blir det säkert också något om att trängselskatterna ska bort…

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Kristdemokraterna, KD, Göran Hägglund, fyraprocentsspärren, Kristdemokraternas kommundagar, Jönköping

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,AB1,AB2,SDS1,GP1,AB3,

Bloggare: Jinge,Svensson,RödaMalmö,EttHjärtaRött,

-Rädda vad som räddas kan.

.

President Barack Obama går in på sitt andra år vid makten. I går höll han ett, som vanligt, briljant tal. Men han hade svårt att övertyga om politiken inför den närmaste framtiden.

.

När han för ett år sedan tillträdde sin post var det efter en överlägsen seger. Bland hans väljare rådde en entusiasm som  inte många presidenter mötts med och det fanns enormt stora förväntningar- Change, yes we can.

.

Det krävs mer än en cool attityd för att älskas.

.

I dag, ett år efter segern, råder det i det närmaste panik i det demokratiska partiet sedan fyllnadsvalet efter Edward Kennedy i Massachusetts levererade en skräll som sällan skådats i amerikansk politik. En helt okänd republikansk kandidat slog ut demokraterna i ett valdistrikt som legat i demokraternas händer i många decennier.

.

Men nederlaget i Massachusetts var egentligen inget märkligt. Entusiasmen i demokraternas folkliga led är död och inga förväntningar har infriats. Inte ett enda löfte som bar Obama till makten har hållits. Man får vara hur elegant och vältalig som helst, men om inget konkret levereras då öppnar sig den politiska falluckan.

.

Inte ens Joe Biden och Nancy Pelosi verkar övertygade

.

Barack Obama kan naturligtvis inte belastas för all jävelskap som drabbat den arbetande befolkningen i USA. Han ärvde en ekonomisk kris, den värsta på 70 år, och två krig som stridstuppen Georg W. Bush startade under sitt presidentskap.

.

Men därmed är det slut på ursäkterna. För massor hade kunnat göras annorlunda av vad som gjorts och massor göras som inte gjorts.

.

-Den ekonomiska krisen möttes med metoder som hade en enda utgångspunkt- rädda finansmarknadens aktörer så att de snabbt kommer på fötter. Samma banker som hade ett enormt ansvar för den finansiella härdsmälta, som i det närmaste skedde, stöttades upp med hundratals miljarder dollar av skattepengar utan att det ställdes några motkrav.

.

Medan guldregnet föll över bankerna avskedades miljoner.

.

-De banker och hypoteksinstitut som stått i spetsen för den vårdslösa, giriga utlåningen till familjer utan resurser att betala av lånen, räddades av staten. Medan hundratusentals nyblivna husägare tvingades lämna sina hem. De pengar som gick till att rädda girigbukarna hade i stället kunnat användas till att rädda alla de som blev hemlösa.

.

-Inför presidentvalet lovade Obama att snabbt avveckla de krig som Bush startat. Han hade till och med meriten att vara en av de få kongressmedlemmar som röstade mot invasionen i Irak. Men väl inne i Vita Huset har han antagligen fastnat i det militärindustriella komplexets kniptång och själv blivit krigspresident. I stället för att ta hem trupperna från Afghanistan har han gjort ”kriget mot al-Qaida” till en prioritet och skickat tiotusentals nya soldater till landet. Att CIA i sina rapporter säger att al-Qaida saknar inflytande i Afghanistan verkar rinna av som vatten på en gås. Inte ens ambassadör Eikenberrys varning för att skicka mer trupper till Afghanistan togs på allvar.

.

Inte bara ett arv från Georg Bush

.

-Guantanamo skulle stängas inom ett år. I dag ett år senare är det fortfarande i bruk och dess stängning hänvisad till den grekiska kalendern. Fortfarande sitter där människor inspärrade utan att någon vet om de är skyldiga till något eller inte. De vet inte själva vad de anklagas för och har inte rätt att ta del av ”bevismaterialet”. Obama inte bara accepterar detta. Han har dessutom låtit förstå att Bushs politik för ”icke tidsbegränsad fångenskap” utan dom ska bibehållas. Den amerikanska konstitutionens grundläggande rättigheter för individen och alla internationella krigskonventioner sätts på undantag.

.

-Hälsovårdsreformen, som gav hopp till miljoner, är urvattnad till oigenkännlighet och kanske ändå inte antas av Kongressen efter nederlaget i Massachusetts. I stället för att hålla fast vid det ursprungliga upplägget med ett statligt försäkringsalternativ och sätta press på försäkringsbolagen valde Obama att söka en kompromiss med läkemedels – och försäkringsbolagen och vädja till en kompromiss över partigränserna trots att republikanerna klart visade att de inte ens vill höra talas om det urvattnade förslaget till reform.

.

Ny form av hälsoresor?

.

I torsdagsnattens tal försökte Obama att på nytt knyta an till sina väljare och ägnade nästan hela sitt timslånga tal till den ekonomiska krisen och vad som krävs för att skapa jobb till de närmare 20 miljoner arbetslösa och undersysselsatta som följt i krisens spår. Bara nio minuter handlade om utrikespolitiken. Det påtagliga är det enorma gapet mellan behoven för de arbetslösa och de konkreta förslag som ibland skymtade fram bland de eleganta fraserna.

.

-Lokala banker på delstatsnivå ska få tillgång till 30 miljarder dollar som hjälpa dem att låna ut pengar till lokala företag som nobbas av storbankerna. Samtidigt befrias de från kapitalskatten. Men hur det ska skapa jobb finns det inget konkret om. Det verkar inte finnas några krav kopplade till lånen så de kan lika gärna gå till att rationalisera, det vill säga avskeda personal.

.

-Statsutgifterna ska frysas under de närmaste tre åren för att ta ned budgetunderskotten. Vilka utgifter? Eftersom de militära utgifterna inte berörs och inte heller stödet till finansindustrin är det snabbt gjort att lista vad som ska sättas i frysen- sjukvård, skolor, social service och äldrevården.

.

-Presidenten ska också se till att USAs export fördubblas under de närmaste fem åren. Hur det ska gå till är det nog bara han själv som vet. USAs ekonomiska struktur med en relativt liten industrisektor har inte så många varor att bjuda ut på den internationella marknaden. Är det någon som tror att importen av bilar från Detroit till Europa och Asien kan rusa i höjden? Knappast något annat heller som amerikansk industri kan erbjuda.

.

-Däremot kan det amerikanska jordbruket översvämma världsmarknaden med billiga varor. Men i så fall är det ett handelskrig Obama tänkt sig. En andra förutsättning blir då att dollarn rasar genom golvet för att göra amerikanska produkter billigare. Men följderna kan bli ett finans- och handelskrig. Kina kommer inte att sitta still och se på hur deras valutareserv på 1 700 miljarder dollar smälter bort som snö i kalifornisk sol.

.

Barack Obamas tal till den amerikanska nationen ställer många frågor och ger få svar. Grundtonen pekar mot en mer aggressiv internationell politik för att hävda den amerikanska imperialismens intressen. Den amerikanska ekonomin är illa ute och dess ägare tänker inte stillasittande låta sig skjutas åt sidan av asiatiska och europeiska kapitalägare. Obamas löfte att dubblera den amerikanska exporten är ett löfte om kraftigt skärpt internationell konkurrens med de f֊öljder det kan få.

Media: DN1,SSD1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SSD2,DN4,

Bloggare: Röda Malmö,Jinge,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Obama, USA, Kongressen, Kina, Europa, Guantanamo, Afghanistan,

En härlig ryssvinter är här.

.

Mest brukar vi tala om högsommar.  Men varför inte högvinter? Årets kallaste tid ska vara 20 januari till 20 februari och där är vi nu. Snön har vräkt ner. I går kväll med inslag av slask.  Men redan nu om morgonen är ny rysskyla på väg och vi har fått bländvit, gnistrande härlig skarsnö. Ute i skärgårdarna mot Västerhavet fortsätter isläggningen. Nere vid Göta älvs mynning – mitt i Göteborg – metar man välsmakande sik på isen.

.

Januari var kall men ändå något mildare än samma månad 1987. Men består vargavintern februari ut blir denna vinter jämförbar med ”lilla istiden” 1962/63. Detta därför att vi i år till skillnad från -87 också har haft en extremt kall december. Vad jag kan se har kylan haft sitt grepp över stora delar av norra halvklotet. En natt noterade Ojmjakon i ryska Sibirien minus 61 grader ( i dag bara -40 ). I amerikanska Florida har det rapporterats om frost över många citrusodlingar.

.

.

.

Det bildades tidigt ”pannkaksis” här på Västkusten. Det uppstår när det söta insjövattnet från Östersjön flyter över ett tyngre underkylt saltvatten. Insjövattnet fryser då till och popar upp som plättar eller pannkakor. Bild från SMHI:s hemsida.

.

Läser i dagens engelska Independent att man i år – efter den kyligaste vintern på trettio år – befarar en väldig fågeldöd. På samma sätt som 1962/63 när frosten tog livet av upp till 80 procent av vissa arter.  Nu i helgen observerar och räknar en halv miljon britter de fåglar som besöker matbord, balkonger och trädgårdar. I fjol var det 552 000 människor i 279 000 trädgårdar som räknade samman 73 arter och 8.5 miljoner fåglar. En hel folkrörelse.

.

I går blev det mycket bestyr när vinterstormen drog in. Här rasade lufttrycket rekordsnabbt. På min morfars gamla barometer från 770 pascal ner till 730 på bara två timmar!  Både varmvatten och värme hämtar vi från en så kallad keramisk ekopanna. Den står i vår gamla ladugård och via en kulvert långt ner under tjälen flödar sedan vamvattnet in till element och varmvattenberedaren.  Den har en ackumulator ( en sorts termos ) på 1000 liter som kan värmas upp till ett 80-tal grader. Men i den stränga kyla som varit måste man ändå elda två tretimmarspass om dygnet. Sedan i september har vi gjort av med 20 kubikmeter fast, torr blandved. Den börjar att tryta!  Men när det är storm på väg kan elströmmen försvinna, pumparna slås ut, vår egen ”centralvärme” fungerar inte och då gäller det att ha inne finhuggen ved till kökets järnspis och kakelugnen i vårt vardagsrum.

.

.

.

Vår gamla järnspis från Halmstads gjuterimaskiner fungerar bra och när elen slås ut

blir det en glödande härd för värme,  kaffe och mat.

.

Inne i huset ska vatten tappas upp. Dricks- och kaffevatten (järnspisen fungerar bra). Men det behövs också tre, fyra hinkar till toaletten. Ljus, lysolja och batterier till ficklampor, radio och mobiler ska ses över. Är det inte elströmmen som går. Kan det vara telefonlinjen som bryts. Efterhand under kvällen tog dessutom skottningen mer och mer tid. Sent men väldigt bra kunde också grannen komma loss och ploga. Vi har två kilometer till närmaste större väg.

.

*

I dag kunde jag höra att talgoxarna anar lite vår i ljusflödet. Här januarisolen över vår kalvhage.

.

När detta var klart var det bara att sova lugnt. Nu blev det inget elavbrott utan jag vaknade till ett vidunderligt vackert vinterlandskap. Först månsken i nedan. Sedan med en bländande förmiddagssol där jag hörde att våra talgoxar anade lite vår i det flödande ljuset. Visst är det mer att göra på landet när det stormar. Själv har jag lite av Muminpappan i mig och tror alltid att det är det värsta ovädret som är på gång. Men det är samtidigt befriande att få uppleva hur naturen lever och gudaskönt att vakna upp och ute på morgonrundan kunna kramas med ett vitt täcke, helt orört av salt och bilavgaser. Under några timmar med en uppsluppen Freja, vår labradortik, kunde jag senare i dag gå ut i snölandskapet och vädra ut det mesta som annars rådbråkar huvudet.

.

Det är härligt att leva.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, miljö, vinter, vargavinter, ryssvinter, hundar, labrador, fågeldöd, Sibirien, Snöstorm

Pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,DN3,DN4,AB2,SDS1,SDS2,

Bloggare: Jinge,RödaMalmö,

Andrum -men inte mer

*

För SAAB:s anställda blev det en glad tisdagskväll. Det blev också en skön stund för de människor som har jobb hos de underleverantörer, i den handel, den service och de kommunala verksamheter som är beroende av bilfabriken. 10 till 15 000 människor fick en andhämtning. Bättre med trygghet i några år än ingen trygghet alls. Lånen klarar sig ett tag och man behöver inte gå på a-kassan till våren.

*

Det blir svårt med det gröna…

*

Men det var definitivt ingen facklig eller politisk seger.  Framförallt inte som nära tjugo procent av IF Metalls medlemmar i Norra Älvsborg fortsätter att vara arbetslösa. För ungdomen i regionen finns heller inga jobb att söka.

*

Bakgrunden är att kärnan i den svenska borgerligheten sedan länge har tappat intresset för svensk fordonsindustri.  En förintande konkurrens gör det omöjligt för en mindre tillverkare att tjäna pengar. I namn av sin globala arbetsfördelning har de därför tänkt sig att Indien och Kina, med usla löne- och arbetsvillkor,  ska bygga bilar  för den nordeuropeiska marknaden.

*

Spykers ägare bryter inte mönstret men försöker med frikostiga lån från European Investment Bank  ( med svenska staten som garant ) att hitta en exklusiv nisch där det går att tjäna pengar. På sikt är risken stor att detta misslyckas. Spyker kanske överlever som lyxbil samtidigt som familjebilen SAAB går i graven. Ingen tror heller att de nya ägarna kommer att klara den gröna omställning som krävs.

*

Parodiskt nog kan det då bli så att Maud Olofsson, med de statliga garantier som finns, kommer att stå som en ny, helt handfallen ägare till SAAB…Det andrum som nu trots allt finns måste användas till att diskutera fram en alternativ strategi. Det är inte ”lönsamhet” utan social nytta som ska avgöra vad vi ska producera. Det är vi själva som ska bestämma. Inte marknaden. Det grundläggande kravet om en socialisering av svensk fordonsindustri under kontroll av arbetare och tjänstemän ligger kvar.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, SAAB, Spyker, Maud Olofsson IF Metall Norra Älvsborg, Paul Åkerlund, grön omställning

I pressen: AB1,AB2,AB3,GP1,DN1,SVD1,SVD2,

Bloggar: RodaMalmo,Jinge,Svensson,EttHjärtaRött,RödaLund,

Afghankonferens i London:

-Obama sänder lockrop till talibanerna.

I morgon samlas Natoledare i London för att tillsammans med President Karzai diskutera framtiden i Afghanistan. Hur ser en segerns strategi ut? Frågan är mer än berättigad eftersom det mesta talar för att USA och lakejen Karzai går mot ett säkert nederlag och att Barack Obamas löfte att börja dra tillbaka trupperna vid mitten av nästa år inte är trovärdigt.

På konferensen kommer USA och Storbritannien att lägga fram en plan för att Kabul ska börja förhandla med talibanledare om ett deltagande i regeringen i Kabul. Idén är att locka till sig ledare på lägre nivå som inte har band med al-Qaida och på så sätt splittra talibanerna.

Få övertygas av en korrupt klankung

På pappret är det ett vackert upplägg. Men som med många andra skrivbordsprodukter har den inte mycket att göra med hur det ser i terrängen. Det speglar nog närmast den desperation som börjar sprida sig i Vita Huset över utvecklingen i Afghanistan. Strax innan Jul attackerades en CIA-bas och åtta spioner dödades. I förra veckan slog talibanerna till mitt inne i Kabul i en koordinerad bombattack som skakade om flera ministerier.

I går tisdag den 26 januari publicerade New York Times USA-ambassadören Karl Eikenberrys fax till Pentagon i november där han reserverade sig starkt mot general McChrystals förslag att skicka 30 000 fler soldater för att vända på läget. Redan i november slog hans fax ned som en bomb i Washington trots att bara enstaka meningar offentliggjordes. Det nu publicerade faxet bekräftar att ambassadören då såg mycket svart på situationen. Här följer en rad citat som visar att Karzai knappt styr över det egna kansliet och mest är intresserad av den egna välmågan, att skrytet över den växande afghanska armén kort sagt är skitprat och att det saknas ett politiskt ledarskap som kan nå ut nationellt.

Ambassadör Eikenberry ger inte mycket för Karzai

-President Karzai är ingen adekvat strategisk partner. Den föreslagna kontraupprorsstrategin förutsätter existensen av ett afghanskt politiskt ledarskap förmöget att ta ansvar och att utöva regeringsmakten för att främja våra mål- ett säkert, fredligt Afghanistan med ett minimum av självständighet och härdat mot transnationella terroristgrupper, skrev Eikenberry.

-Ändå flyr Karzai från regeringsansvaret för försvaret, maktutövningen och den ekonomiska utvecklingen. Han och hans kretsar vill inte att USA lämnar Afghanistan och han är helt nöjd med att vi investerar oss ytterligare.

-Bakom Karzai själv finns det ingen politiskt härskande klass som erbjuder en övergripande nationell identitet som överskrider de lokala lojalitetsbanden, skrev ambassadören till Obama för att få honom att avstå från ytterligare truppinsatser eftersom han menade att det bara skulle gör Karzai och hans klick i Kabul ännu mer beroende av USAs dollarflöde.

Dåligt betalda och utan motivation.

Den bild Eikenberry målade upp i november har egentligen bara förvärrats, vilket attacken i Kabul nyligen visade. Ändå tävlar generalerna och statscheferna i optimism.

– På lång sikt är det korrekt att vi kan splittra talibanerna, säger Gordon Brown inför toppmötet.

-Jag anser att vilken afghan som helst kan spela en roll om han fokuserar på framtiden och inte det förgångna, säger general McChrystel och flörtar öppet med talibanledare han hoppas vinna över.

Natos generalsekreterare, dansken Anders Fogh Rasmussen, visar upp en naiv opitimism och häver ur sig en rad plattheter i en intervju i Asia Times.

-De kommer inte att vinna. Vi håller ut. De kommer inte att återvinna makten i Afghanistan, därför att det afghanska folket strävar efter frihet och demokrati och vill inte ha tillbaka talibanerna. Vi har ökat antalet trupper. Vi kommer att utveckla de afghanska säkerhetsstyrkornas kapacitet. Vi ska träna Afghanistans soldater och poliser så att de gradvis kan ta över ansvaret för säkerheten, svarar Fogh Rasmussen hurtigt på frågan varför talibanerna skulle kompromissa när de till synes häller på att vinna.

Fogh Rasmussens optimism om de afghanska truppernas beredskap  avvisas klart i ambassadör Eikenberrys fax till Barack Obama:

-Arméns slitna tillstånd och låga rekrytering av pashtuner i söder är förlamande. Bara för att behålla dagens militära kapacitet måste tiotusentals nya soldater rekryteras årligen, står det i ambassadörens fax.

För att ge tid till denna plan B om hur talibanerna ska besegras beslutade Karzai i veckan att det planerade parlamentsvalet i mars skjuts upp till september. Demokratiska val är tydligen ett hinder i det politiska spelet.

Det finns röster som säger att hela idén bygger på tomma premisser. Enligt Asia Times reporter i Pakistan råder det en hård sammanhållning bland talibanerna och den som bryter med Mullah Omars roll som ”de troendes befälhavare” omedelbart stöts ut ur sin lokala enhet och tvingas fly till Kabul om han har livet kärt.

I media: DN1,SVD1,DN2,AB1,DN3,SVD2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Afghanistan, Obama, Karzai, Brown, London, Kabul, Mullah Omar, Talibaner, Eikenberry, McChrystal,

220 vargar – men bara 150 bönder…

*

Läser i Aftonbladet att vart fjärde engelskt barn tror att bacon kommer från får. Ännu fler, hela 29 procent var övertygade om att havre växer på träd.

Förmodligen tror de att fisken kommer med regnen.

Vänsterpartiets Wiwi-Ann Johansson, Vänsterpartiets ledamot i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott tycks nu – om än på ett annat plan – leva med samma villfarelser. Men hon är inte ett skolbarn utan en politiker med en skyhög lön för sitt ansvar när det gäller landets livsmedelsförsörjning.

Därför kan jag inte låta bli att rakt av  publicera ett mejl som jag fick i december av en god vän, själv aktiv jordbrukare. Han hade läst en blogg där jag drev med Vänsterpartiets syn kön och ekologi:

”Det var både lustigt och deprimerande att läsa ditt kåseri om vänsterpartiet. Men med detta gäng överträffar verkligheten den grövsta satiren. Senaste numret av ATL (Lantbrukets affärstidning) hade ställt 10 frågor om lantbruk till de sjutton ledamöterna i riksdagens jordbruksutskott. Ungefär en tredjedel kunde svara rätt på merparten av frågorna. Obs detta är riksdagens jordbruksexperter som lägger ut politiken för det svenska jordbruket.

Alla visste de att smågrisar får kastreras och att det finns 220 vargar i landet.  Men sen var det inte mycket mer. I dag finns det 6057  mjölkbönder i landet.  Vare sig mer eller mindre. Wiwi-Ann Johansson, Vänsterpartiets ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet gissade på 150 stycken !!!!  När hon fick reda på rätt svar kom en förvånad kommentar: ”Såpass? Det var roligt, en upplyftande siffra. Men de  är inte så stora då?” Vargarna däremot håller hon reda på till sista individen.

Redan i april har höstvetet kommit så här långt...

På frågan om när höstvete sås svarar hon den häpne frågeställaren:  ”Nu måste jag resonera med mig själv. Det är en kuggfråga. Jag tror på våren.” Frågeställaren hade naturligtvis gissat på ett svar typ 15 augusti eller början av oktober etc. Huruvida GMO-foder används i landet eller inte trodde hon helt fel på (Man gör det). Grot trodde hon var en råvara till svartlut! Och så vidare . Detta är alltså Vänsterpartiets jordbrukspolitiska expert! Jag undrar hur hon och moderaten diskuterar den djupa krisen i landets mjölkproduktion (ryggraden i svenskt jordbruk) Hon tror att det finns 150 mjölkbönder , moderaten  levde i forna dar och gissade på  40 000 bönder…

Gud hjälpe vårt arma land som hamnat i klorna på arbetsskygga idioter

P.S  Kor producerar ca 7-8 ggr mer metan än hästar , kommer säkert nån att påpeka, men det blir ju ändå en försvarlig mängd,  bara för nöjen och spel och dobbel. D.S”

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, bacon, livsmedel, vargar, vänsterpartiet, wiwi-ann johansson, jordbruksutskottet

I pressen: AB,

Varför fisa under eget täcke?

I gårdagens möte i Agenda mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt svävade faktiskt Göran Perssons ande över debatten.

”Vi har klarat finanskrisen tack vare stabila offentliga finanser”, menade statsministern.

”Jag har varit med i en regering där vi tillsammans med (v) och (mp) har dragit upp landets ekonomi”, underströk Sahlin.

”Stabila offentliga finanser”? Vad det inte detta Göran Perssons skapade? Med sin svångremspolitik? Var det inte denna som ”drog upp landets ekonomi”?

Vem har störst? Ja, Göran Persson ville i vart fall alltid vara störst.

Men ska man sola sig i hans glans får man allt visa också kylan på skuggsidan.

Underförstått, förmodligen utan att de själva ens förstår det, solade sig de bägge statsministerkandidaterna i glansen från Göran Perssons dagar vid makten. För nog var det hans regering som ”sanerade statens finanser”? Nog var det därför som Pehr Gyllenhammar, personligen infann sig vid dennes avskedskalas, och utsåg honom ”till den man som räddat Sveriges ekonomi”.

Därför kändes det för mig lite avigt när Peter Eriksson i riksdagens politiska debatt pratade om att Mona Sahlin, när hon väl sätter sig i statsministerkontoret, får vädra ut efter Göran Persson.  Det blev visserligen ett fniss från det lättroade folket i riksdagsbänkarna. Men fiser inte Eriksson i sin egen säng? Ska man ha credit från Perssons år vid makten passar det sig naturligtvis bättre om tar ansvar för helheten.

Samma politiska etikett borde gälla för Sahlin. Visst. Under åren i Perssons regering tog Sahlin tillsammans med Peter Erikssson/Maria Wetterstrand och Lars Ohly ansvar för ”statens finanser”. De smörjde efter förmåga det samhällssystem, kapitalismen, där banker och finansbolag bestämmer. Landets rika fick de pengar och den ökade makt de ville ha. Medaljongens fula och illa repade baksida var en hårdhänt nerskärning av utrymmet för vård, skola och omsorg.

Agendas Karin Hübinette påpekade detta träffsäkert när hon först konstaterade att ungdomsarbetslösheten nådde rekordhöjder under Sahlins alla år i tidigare regeringar. För att sedan bli ännu värre, med Reinfeldt vid styret. Det finns en grundläggande samsyn mellan Sahlin och Reinfeldt. De värnar bägge om fortbeståndet för vårt sjaskiga samhälle där de rika blir rikare och hundratusentals människor kastats ut i arbetslöshet. Bara i Göteborg hänvisas nu 32 000 människor till att leva med en usel a-kassa. En fantastisk tillgång på 240 000 arbetstimmar om dagen går om intet. Kastas bara bort. Tänk vad mycket nyttigheter som kunde göras under denna långa tid. Bara vi människor själv i demokratisk ordning kunde bestämma över allt som borde göras.

Vi ska nog vare sig köpa begagnade bilar eller vallöften

i form av skisser när det gäller denna trio.

Här ska jag inte ta plats för en detaljkritik av den ”överenskommelse till en ny sjukförsäkring” som (s),(v) och (mp) har ritat ihop. Jag ska återkomma med en diskussion om arbetsmiljö, arbetsinnehåll, sjukskrivningar och rätten till lek och lättja. Men ändå en första kommentar om det förslag som uppenbart bara är en grov skiss. Lyssnar man lite lätt till Mona Sahlin kan det låta bra. ”Vinner vi valet ska alla få en ersättning på 80 procent”. ”Stupstocken ska bort. Det ska inte finnas någon tidsgräns för hur länge man kan vara sjuk”.

Ser vi då till den skriftliga överenskommelse som de rödgröna har gjort står det inte alls att alla ska få en ersättning på 80 procent. I stället heter det vagt att:

”På sikt vill vi att sjukförsäkringen ska omfatta fler än idag och att taket höjs till 10

basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.”

Självklart är det inte samma  sak att ”anse något på sikt” som  att höja ersättningen vid ett regeringsskifte.

Att stupstocken ska bort låter fint. Vem vill hamna där vid en svår och långvarig sjukdom? Men dels tvingade cancerläkarna vid Karolinska (!) regeringen att börja omformulera sig. Dels kan det mycket väl vara så att vad de rödgröna egentligen menar, är att långt innan stupstocken, så ska de sjuka halshuggas en efter:

”I budgetpropositionen för 2011 kommer vi att föreslå ändring av den regel som får till effekt att alla med sk förlängd sjukpenning utförsäkras med automatik efter 550 dagar, det vi har kallat stupstocken. Eftersom vi menar att ingen ska utförsäkras endast till följd av att ett visst antal dagar har förflutit, utan att någon individuell bedömning av arbetsförmågan har genomförts, kommer vi att avskaffa denna regel fr o m den 1 januari 2011. Detta innebär att därefter kommer ingen längre att utförsäkras från sjukförsäkringen endast därför att ett visst antal dagar med sjukpenning förflutit. Givetvis kommer människor som bedöms ha arbetsförmåga att även fortsättningsvis kunna nekas fortsatt sjukpenning, men då som ett resultat av att deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt”.

I den nio sidor långa överenskommelsen finns många och långa stycken som beskriver vad som ska utredas i frågan och vilken ny statlig kontrollapparat som ska byggas upp. Men i sista hand kommer det självklart att som nu bli förtroendeläkarna och F-kassan som bestämmer…

En dollar – en röst.

Högsta Domstolen i USA rev häromdagen upp en lag från 1907 som förbjuder företag att ge pengar till politiska partier för valkampanjer. Lagen som infördes av Theodor Roosevelt skrotades med fem röster mot fyra.

Efter valsegern i Massachusetts kan hökarna i det republikanska partiet glädja sig över ännu en spik i Obamas presidentskap.

Här gavs kapitalet en röst per dollar

-Det är en juridisk jordbävning, säger kritiska jurister. Majoriteten av Högsta Domstolen sa att det handlade om Konstitutionens 1a tillägg som garanterar det fria ordet. Men när 1907 års förbud stiftades sa domstolen uttryckligen att privata företag inte kan jämställas med individen och därför gäller det fria ordet inte för dem på samma sätt som för Mr Smith.

Lagförändringen öppnar dörrarna för ett ännu större inflytande över politiken för ”big capital” än vad som redan är fallet. Att bolagens pengar kommer att användas för att stödja politiker med en arbetarfientlig politik behöver ingen tveka om. Det finns inte så många kapitalister som följt i Friedrich Engels fotspår.

Barack Obama känner antagligen flåset i nacken från republikanerna som förbereder en revansch i novembers mellanval.

-Det är en stor seger för oljebolagen, bankerna på Wall Street, försäkringsbolagen och mäktiga intressen som ingriper dagligen i Washington för att tysta vanliga amerikaners röst, sa Barack Obama och försöker att knyta an till det djupa folkliga förakt som finansherrarna möter på Main Street.

På USAs Main Streets blänker inga bankpalats.

-Vi borde byta namn till Corporate States of America, menar en insändare i Washington Post.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Hösta Domstolen, Partistöd,

Opel Antwerpen:

GM bryter sitt löfte – lägger ned fabriken

-Det är en krigsförklaring. Det säger Armin Schild, facklig ledare i det tyska IG Metall om General Motors beslut att lägga ned Opel i Antwerpen och ställa de 2 600 anställda på gatan.

Beslutet från GM var inte helt oväntat. I över ett år har buden kring fabrikens framtid valsats fram och tillbaka. En försäljning av hela Opel Europa till den kanadensiska bildelstillverkaren Magna var så gott som klar när GMs ledning plötsligt drog sig ur med en vag förklaring att GM skulle fortsätta med Opel i sina led.

Sen ingick GM ett avtal med den fackliga ledningen på Opel som innebar att GM inte skulle lägga ned någon av sina fabriker i Europa i utbyte mot att fackförbunden accepterade en sanering av lönekostnaderna med 265 miljoner euro.

Efter GMs beslut att ändå lägga ned i Antwerpen säger Klaus Franz, högsta fackliga bossen i Opel Europa, att facket inte längre tänker respektera sitt åtagande.

-Inte ett öre i eftergift, säger Klaus Franz och varnar GM-chefen i Europa, Nick Reilly, för att missta sig vad gäller solidariteten bland Opels anställda. Redan till tisdag den 26 kallar de fackliga organisationerna till en internationell demonstration utanför Opels anläggningar i Antwerpen. Omedelbart efter GMs beslut började arbetarna i Antwerpen att organisera en blockad av Opels parkering för färdiga bilar.  Ingen bil tillåts lämna fabriken.

Nedläggningen i Antwerpen ingår i GMs plan att minska Opels kapacitet med 20 procent vilket innebär kring 9 000 avsked bland Opels 50 000 anställda.

Fabriken i Antwerpen gick med vinst 2009 och är kanske Opels mest produktiva enhet. Lönekostnaderna i fabriken ligger betydligt över fabrikerna i Tyskland för att inte tala om anläggningen i Spanien eller i Polen. Men det är ändå inte den verkliga orsaken till att fabriken i Antwerpen offras. Nick Reilly har låtit förstå att Belgien är en liten marknad för Opel och därför skulle en eventuell köpbojkott i landet efter en nedläggning ha mindre effekt än dålig reklam i exempelvis Tyskland efter en nedläggning där.

Den flamländska regionala regeringen är riktigt sur på Nick Reilly för att ha brutit sitt löfte om fortsatt drift i Antwerpen.

-Det är vår förbannade plikt att stödja Opels anställda, säger minister-presidenten Kris Peeters till den socialdemokratiska dagstidningen De Morgen.

Hur mycket stöd de kommer att få från den borgerliga regeringen i Flandern återstår att se. Flera av de flamländska nationalisterna har under året blåst under anti-fackliga stämningar genom att anklaga de tyska fackföreningarna för att bara se till de tyska Opelarbetarnas intressen. Men det finns egentligen inget konkret som stöder detta. Tvärtom visar tyska IG-Metalls reaktion att kanske Nick Reilly misstar sig på hur solidariteten bland de anställda kommer att utvecklas. Det får vi se inom kort.

Bloggare: Ekonomikommentarer,

Media: Dagens Arbete,SVD1,SSD1,GP1,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Opel, GM, IG Metall, Flandern, Antwerpen.