Bankerna vår största krisbransch – När varslas chefsekonomerna?

”Vår tids

shamaner”

Chefsekonomer är de finaste av de fina i ett märkligt skrå. De vill gärna se sig som Mästare i hantverket och därför får de vanliga gesällerna lite tråkigt bara kallas för bankekonomer. Men ändå misslyckas de och deras staber av folk gång på gång att bedöma de marknader som de är satta att analysera för bankernas och deras kunders räkning.

När nu bankerna har blivit vår stora krisbransch – med utlovade 1.5 biljoner kronor i garanterade skattepengar – kommer naturligtvis varslen först och främst att drabba denna misslyckade yrkeskår. Men kanske inte. Med fog ville en annan ekonom, Johan Lönnroth, en gång kalla dem för vår tids shamaner och därför hittar de säkert på någon ny besvärjelse – insvept i tordönsrök – som förklarar varför allt inte gick som tänkt.

Chefsekonom på bank? Eller modern shaman?

I veckan berättade Patric Andersson, docent i finansiell psykologi på Handelsshögskolan, i västsvenska GP att han inte var det minsta förvånad över att dessa analytiker inte lyckades pricka in finanskrisen:

”Det skulle förvåna mig mer om någon av dem haft rätt. Ekonomer är dåliga på att bedöma hur börsen eller finansmarknaden ska utvecklas, det finns det flera undersökningar som visar”

GP har med en del ”pratbubblor” från dessa ekonomins Mästare. ”Det kommer att vara fortsatt stökigt, men vi väntar oss inga större, ytterligare nedgångar” sa Johanna Möllerström, aktiestrateg på Kaupthing 31 mars i år till Dagens Industri. Sedan dess har börsen i Stockholm rasat med 30 procent. Hon fick medhåll av bland andra DK Fonders förvaltare Björn Danegårdh som tyckte att: ”Jag tror att vi under eller efter sommaren får se tecken på att den amerikanska ekonomin är mer robust än vad många väntat sig”. Djärvast i den här kretsen var ändå den famöse riskkapitalisten Christer Gardell (själv föredrar han att kallas för aktieaktivist) som i början på året rekommenderade köpläge för aktier:

”Mitt grundscenario är att den överdrivna oron för kreditkrisen kommer att lägga sig. Den globala tillväxten 2008 kommer att bli omkring 5 procent. Jag tror att vi kommer att se en uppställning på 20 procent.”

Nog tog Gardell en risk alltid. I stället för 20 procent upp är det 40 procent ner. Undrar om ens han själv och hans Cevian Capital kommer att vara kvar på marknaden. De anställda på AB Volvo där han köpt på sig en viktig post, skulle nog inte precis gråta om han själv kursar.

Klas Eklund river ur sig

på en meter

Värst ute är Skandinaviska Enskilda Bankens gamle talrör Klas Eklund. Numer upphöjd till ”Capo dei Capo” eller den civile Bossarnas boss, med titeln SEB:s senioranalytiker. Efter en studieresa till USA för ungefär ett år sedan kunde han med alla ”fakta” tillhands definitivt lugna sin egen bank och alla dess aktieplacerare:

”Problemen på subprimemarknaden består ytterligare något år, men spridningseffekterna till primemarknaden blir relativt små. Kreditoron bedarrar efter hand.”

Hade Eklund tävlat i någon annan gren än aktieanalyser , som höjdhopp , vore det som om han hade rivit ur sig på 1 meter…

Som liten tränade Stefan holm på 1 meter.

Senioren Eklund river ur sig på samma höjd…

Nu var detta inte seniorens första grova rivning. Några veckor innan IT-bubblan sprack för drygt åtta år sedan skrev han i Svenska Dagbladet om sin kyliga analytiska konst och spådde en fortsatt framgång för Den nya ekonomin. Hans mer kritiske kollega Carl Hamilton skrev roat om missen:

”På marknaden lär det faktiskt finnas de som använder Klas Eklund som ”reverse indicator”. Det vill säga, när Eklund säger köp så säljer de. När Eklund skriver halleluja-artiklar om den nya ekonomin så säljer de Framfab och köper verkstadsaktier. Man kan bli rik på det sättet.”

Ja, så kanske det är. Bankernas shamaner och ”aktieaktivister” där ute på de stormiga finansiella marknaderna kanske använder sig själva som sådana här ”omvända indikationer”. De säljer när de rekommenderar köpläge. På det sättet kan de ju bli rika. Hur skulle det exempelvis sett ut om SEB:s seniortalrör Eklund i stället skrivit om det som han måste ha sett: att en finansiell härdsmälta var oundviklig?

Eklund med ett föl från hustruns avelssstuteri. Kallad ”Klas junior”.

Får den samma bana som senioren lär den springa hem bra med pengar.

Skälighetsgraden för denna misstanke är stor. Som junior i Socialistiska Partiet var nämligen Klas Eklund en rasande god samhällsanalytiker. Dessutom en lysande pedagog. Jag har svårt att tro att det redan skymmer så mycket i synen för vår gamle Klas. Dessvärre övergav Eklund ”sin ungdoms håg för snöd vinning”, som man sa förr. Han lämnade Socialistiska Partiet när han misslyckats med att vinna dess medlemmar för tanken att Meidners löntagarfonder skulle bli partiets nya programmatiska grundval. Med en sväng förbi SIDA kom han sedan till regeringen Palme. Efter någon tids samvaro med den dåvarande finansministern Kjell Olof Feldt, sällade han sig till dennes ”Kanslihushöger” för att bekämpa ”fondsocialismen”. När den politiska sagan tog slut blev han till sist talrör för SEB och tycks nu avsluta sin karriär med att vara dess senioranalytiker.

Som Carl Hamilton sa: ”Man kan bli rik på det sättet”.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: DN1,DN2,SVD1,AB1,SDS1,SDS2,AB2,

Andra bloggare: RödaMalmö,Svensson,Jinge,Proletärbella,Trotten,Esbati,Loke,

6 reaktion på “Bankerna vår största krisbransch – När varslas chefsekonomerna?

  1. Ja, precis! Dessa ekonomer gör bort sig stup i ett; man kan lika gärna tillfråga en flock schimpanser. Men socialisterna är inte bättre; de är lika okunniga. De skiter i folkets problem och ekonomin; deras intressen är i stället Miljötjus, Antirasism och Homosexuella bröllop.

    När både den vita och svarta katten misslyckas med att fånga möss ser det illa ut för morgondagen.

  2. Jag delar din syn på att ekonomer har svårt att förutspå framtiden. Det tycker de säkert själva också, eftersom man aldrig kan veta. Vi pratar om gruppdynamiska processer, där ett helt land (just nu en hel värld) rör sig i en riktning och där många små komponenter avgör den samlade riktningen. Det är bara okunnigt och outbildade människor som kräver av prognosmakare att de ska ha 100 % rätt. Så jag tycker att ekonomerna gör så gott de kan, det är snarare den naiva synen på att de ska ha helt rätt som behöver ändras. Men det gör den väl automatiskt om de har tillräckligt fel.

    Däremot tycker jag det är tråkigt att du försöker ta heder av Klas Eklund, genom att insinuera att han sålt sig för penningen. Du säger det inte med det ordvalet, men det finns ju i ditt resonemang. Jag håller honom högt sedan en föreläsning för många år sedan (1987) när han ställde upp mer eller mindre gratis för ett gäng ekonomistuderande och fick både mig och många andra att förstå sambanden mellan ränta, konjunktur, valutakurser och annat. Det var en stor aha-upplevelse. Att han sedan har förflyttat sig politiskt och bytt arbetsgivare ett flertal gånger är väl ingen stor sak – vem har inte gjort det på nästan trettio år? Eller får man inte jobba på bank om man är socialist?

  3. Ingemar: Vad du inte vet är att Klas Eklund en kort period var medlem i Socialistiska Partiet. Där stod han för en annan politisk linje än Göte (om jag blivit rätt informerad, var inte själv med på den tiden). Efter att ha lämnat partiet blir Eklund sen borgerlig.

    Innan han var medlem i SP var han medlem i nån mao/stalinistisk organisation tror jag.

  4. Pingback:   Vad kan vi lära av finanskraschen? — Mullvaden

  5. Pingback: Rädda jobben - Rädda världen! | Svensson

  6. Pingback: Trottens Betraktelser » Rädda jobben - Rädda världen

Kommentera