Utförsåkning i Davos.

Lehman Brothers etta i störtloppet. Staten på hedersläktarn.

I dag möts den surnande gräddan av världsfinansen och politiska höjdare i Davos. Än en gång, kan man trött konstatera. Årets möte kommer att gå till historien som det möte där  plötsligt glamouren, bling-blingen och de superba middagarna saknades.

När finansherrarna möts i Davos rullas taggtråden ut.

Lehman Brothers som alltid intog Davos med storm och bjöd på det hippaste av alla partyn finns inte ens längre kvar som bank, mycket mindre som partyfixare. I stället är seminariet om varför det gick som det gick med den hedervärda banken prioritet nummer ett för de celebra gästerna. Det finns inte en plats över. Goldman Sachs har ställt in sitt planerade party. Det blir till att roa sig med att göra gubbar av snömoset i backarna.

Årets World Economic Forum går också till historien som det första mötet i alporten där inte staten, den offentliga sektorn och allt annat kollektivt hängs ut som det stora problemet av de hippa herrarna, ja det finns nästan bara herrar i församlingen. Som deltagare alltså. Däremot är de som serverar nästan bara unga damer.

Men som sagt – staten lynchas inte i år. Tvärtom, det näst mest besökta seminariet handlar just om hur det offentliga kanske kan rädda kapitalismen. Det är underliga tider mina vänner. De verkliga hjältarna på årets forum är inte bankirerna utan politikerna, dubbelt så många statscehefer på plats jämfört med i fjol. Med Angela Merkel, Vladimir Putin, Wen Jiabao och den outslitlige Tony Blair på plats räknar organisatörerna med att även årets samling ska lysa klart på firmamentet. Om Fredrik Reinfeldt och Anders Borg med sin närvaro bidrar till glansen är väl tveksamt.

Angela Merkel är gäst även i år.

Det blir nog mest ett stjärnfall vi får skåda. Ska vi vänta på att Angela Merkel och Putin ska rädda världsekonomin då väntar nog bara besvikelse. De stödpaket till finansvärlden som blivit vardagsmat i hela den industrialiserade världen siktar inte till att rädda jobben och minska den misär som drabbar miljoner fattiga utan till att säkra kapitalägarnas fasta och lösa tillgångar. Den vägen leder bara in i en allt djupare ekonomisk kris.

I media; DN1,SVD1,DI,DN2,DN3,SVD2,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

16 reaktion på “Utförsåkning i Davos.

  1. Pingback:   Slå tillbaka – upp till kamp för rätten till arbete! — Mullvaden

  2. Pingback: The big boss saga verkar vara slut : Alliansupproret

  3. Staten varken kan eller ska rädda ”kapitalismen” eftersom kapitalism bara är ett ramverk. Vad den kan men inte bör göra är att rädda olönsamma företag med skattepengar. Olönsamma företag ska gå omkull så att bättre kan ta deras plats.

  4. Francisco,
    Olönsamma för vem? Det är det verkliga problemet att lösa. Jag tycker att de ska vara lönsamma för de anställda, det vill säga skötas effektivt, ge bra löner och anställningstrygghet.
    Den kris med stort K som nu drabbar miljoner och åter miljoner anställda visar att stora inkomster för aktieägarna inte alls är en garanti för effektiva företag och trygghet. Tvärtom driver det på ägarna, VD och andra chefer att stirra sig blinda på senaste kvartalsrapporten.
    Veckans The Economist (som knappast kan anklagas för ”vänsterism”) gör en skojig jämförelse mellan den sovjetiska planekonomin och dagens finanskapitalism.
    I Sovjet gick det ett skämt om att planen lett till ett berg av stövlar till vänster fot för det fanns inga högerstövlar som matchade. I dagens finanskapitalism står det nu miljoner hus tomma för det finns inga köpare. The Economist frågar sig om slöseri inte alltid är slöseri. En bra fråga. Jag hoppas för din del att du inte arbetar i något av dessa företag som du önskar ska gå omkull.

  5. Olönsam = den som konsumerar mer än han producerar. Det gäller såväl företag som de amerikaner som lurades att ta stora lån de aldrig kunde betala tillbaka, för att staten hade bestämt att räntan skulle pressas ned långt under marknadsnivå. Det staten nu gör med sina garantiprogram är att försöka omvända sina egna misstag, men det bästa hade givetvis varit om de inte hade gjort dem från början, dvs: låtit marknaden bestämma räntan och låtit banker låna ut till kreditvärdiga snarare än tvinga dem att låna ut till icke kreditvärdiga. Har skrivit mer om detta på vår blogg om du är nyfiken.

  6. Francisco,
    Jag tror du fått mycket om bakfoten. Ingen tvingade bankerna att låna ut till personer utan kreditvärdighet. Bankerna trodde att de hittat ett riskfritt sätt att tjäna stora pengar genom att skapa derivat, CDOs och CDSs , baserade på hypotekslånen. Det enda staten, dvs FED, bidrog med var att hålla centralbankens styrränta på låg nivå och därigenom göra pengarna billiga. Att räntan var låg berodde på FEDs (Greenspans) rädsla för ekonomisk recession efter IT-kraschen 2000-2001. Resultatet blev den byggboom(bubbla) som tog slut med fasa i fjol höst. I den boomen var det ingen som tvingade bankerna att följa den girigaste instinkten de kunde uppbringa.

  7. ”Under Bill Clintons år som president pressades det halvstatliga Fannie Mae och Freddie Mac, som svarat för cirka hälften av alla huslån i USA, att frångå sedvanliga lånekriterier i syfte att hjälpa låginkomsttagare till egna hem. 1996 gavs ”Fannie och Freddie” ett explicit mål från Clinton-administrationen. 42 procent av lånen måste gå till personer med en inkomst under medianen för ett visst geografiskt område. Kravet höjdes till 50 procent år 2000 och 52 procent år 2005. Ett tilläggskrav var att 12 procent av bostadslånen skulle gå till verkliga låginkomsttagare; kravet skärptes senare till 28 procent. ”Under växande press från Clintonadministrationen stimulerar nu Fanny Mae banker att ge huslån till personer som inte är kreditvärdiga, enligt vanliga kriterier”, kunde New York Times berätta hösten 1999.”

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=578&a=837710

    Jag påstår inte att bankerna har gjort rätt till 100%, men utan den amerikanska statens och FEDs ingripanden i ekonomin hade krisen aldrig utvecklats som den har gjort nu.

  8. Men du glömmer att en mycket liten del av de så kallade subprime-lånen, som var den direkta orsaken till finanskrisens debut, hade lånats ut av Fannie och Freddie. Bakom dem låg i stället Bear Stearns, Lehman Brothers och Citibank. Det var de bankerna som köpte upp subprimelånen från mäklarfirmorna och gjorde om dem till mycket vinstgivande men riskfyllda derivatpapper. Fannie och Freddie gav inte själva ut derivatpapper baserade på subprimelån. De köpte däremot, helt oansvarigt, derivat av de tre ovan nämnda bankerna och hamnade därför nästan på soptippen.

  9. F&F stod för mer än 50% av bostadslånen i USA förra året. Ja, det är sant att andra banker packade om lånen, men varför tror du de gjorde det? För att de insåg att de inte var riskfria, vilket betyder att de aldrig hade gett ut dem i en normal, fri marknadssituation.

  10. Ja, F&F stod för 50% av alla bostadslån. Men de stod inte för ett enda subprimelån, vilket deras status som halvstatliga låneinstitut förbjuder dem. Jag begriper inte hur du kan se problemet som att det inte fanns tillräckligt med frihet för bankerna. Till och med bankirerna själva säger i dag att marknaden inte självt klarar av att undvika enorma överdrifter. Att bankerna aldrig skulle ha börjat tillverka derivatpapper om det rått en ”normal” marknadssituation är en ren hjärnkonstruktion av dig. De skapade derivatpapper just i syfte att kunna ta större risker i jakten på större vinster.

  11. Nej, de skapade derivaten för att bli av med dåliga tillgångar, dvs lån till icke kreditvärdiga. JAG begriper inte hur DU kan tro att FEDs kreditexpansion och de statliga tvångsreglerna inte spelade någon roll, och att dessa båda faktorer är en del av en ”fri marknad”. Men det är väl som det alltid är: extremvänstern vill inte argumentera utifrån verkligheten utan konstruerar en egen verklighet som passar deras argument.

  12. Derivaten, CDO och CDS, fanns långt innan subprimelånen utvecklades. Investeringsbankerna, Bear Stearns, Lehman Brothers och Citibank, var inte tvungna att köpa subprimelånen av lokala småbanker och mäklare. De köpte dem mer än villigt därför att de trodde sig kunna göra stora vinster genom att packa om lånen till derivat och sälja dem vidare på en anonym marknad. Detta är inget hjärnfoster av en galen vänsterextremist, utan det centrala temat i sådana extremisttidningar som Financial Times och The Economist. Men du som vet hur man argumenterar utifrån verkligheten har säkert andra källor och uppenbarelser.
    Jag tror att vi kan avsluta den här debatten där den nu befinner sig. Argumenten har presenterats för bloggens läsare. Jag har inget hopp om att kunna övertyga dig om vettigheten i min argument, bara en önskan att bloggens läsare klart ska inse var skiljelinjerna går. Du får gärna komma med ytterligare inlägg. Men för mig tror jag att det räcker.

  13. Jag har läst Economists rapportering om finanskrisen, och de är väldigt klara med att FED och den amerikanska staten har en stor del av skulden. Jag förstår att ni som kommunister inte vill erkänna det, men det blir mest fånigt. Själv erkänner jag gärna att bankerna har misskött sig, men min centrala poäng är att den situation vi har sett senaste åren inte hade uppstått på en fri marknad.

    Dessutom tycker jag inte att staten SKA ösa skattepengar över olönsamma företag som inte sköter sina uppdrag, eftersom det bara skapar omvända incitament som i sin tur kan leda till en ny kris i framtiden. Det där med att staten nu måste rädda ”kapitalismen” är därmed bara nonsens, dels för att ”kapitalismen” inte utgörs av enskilda privata företag, och dels för att staten själv har bidragit till att skapa krisen.

    En fri marknad rensar ut de dåliga elementen snarare än belönar dem för sina misslyckanden, så som socialismen gör. Därmed kan man på en fri marknad inte missköta sig hur länge som helst, eftersom man då bestraffas indirekt genom en minskad kundbas.

  14. Om skulden består i att ha sänkt räntorna för att undvika en djup kris efter IT-kraschen 2000-01 då kan jag hålla med dig om att staten är skyldig. Men finns det några som helst bevis i din ideologiska värld för att bankerna var emot FEDs politik? Tvärtom, storbankernas chefer var mycket nöjda med lågräntepolitiken eftersom det skapade en marknad för profitgivande spekulation större än någonsin. Ge mig ett enda uttalande av en chef för de amerikanska investeringsbankerna, som nu inte längre existerar, som kritiserar FEDs räntepolitik under perioden 2001-2007.

    ”-En fri marknad rensar ut de dåliga elementen snarare än belönar dem för sina misslyckanden, så som socialismen gör. Därmed kan man på en fri marknad inte missköta sig hur länge som helst, eftersom man då bestraffas indirekt genom en minskad kundbas”, skriver du.
    De dåliga elementen , som du kallar dem, fick 18 miljarder dollar i bonus nu i början av januari, som belöning för deras bedrifter. Samtidigt tvingas de amerikanska skattebetalarna ställa upp med 1000 miljarder dollar för att dessa stackars banker inte ska fullkomligt kollapsa. Jag vet inte vem som rensas ut? Du har kanske en idé om varför miljarder delas ut till de skrupulösa bankirer som drivit världsekonomin i botten. Om de inte hade haft staten på halsen kanske de tjänat ännu mer. Jag gråter å deras vägnar.

  15. Utan FEDs vettlösa räntesäkningar hade kreditexpansionen aldrig ägt rum, det är återigen min centrala poäng. Att bankerna lånade ut billigt berodde givetvis på att de ansåg sig tjäna på, eftersom pengar i stort sett var gratis, men är det liberalt? Nej, absolut inte. Är det liberalt att två halvstatliga bolag ytterligare driver på utlåningen genom statliga direktiv? Nej, absolut inte. Vad säger det oss? Att utan statens inblandning i ekonomin hade pengar aldrig varit så billiga, ingen kreditexpansion hade ägt rum (åtminstone inte en så våldsam) och ingen hade kunnat tjäna pengar på att ta alldeles för stora risker. Dessutom: vad tror du det skapar för incitament att säga till privata banker att ”vi, staten, tar hand om era förluster och ni får själva behålla eventuella vinster oavsett vilka risker ni själva tar”? Låter det liberalt? Nej, absolut inte.

    Bankerna har gjort bort sig, inget tvivel om den saken, men jag förespråkar inte banker utan ett liberalt ekonomiskt ramverk inom vilket banker ska få agera fritt. Det har inte funnits något sådant ramverk, speciellt inte i USA. Marknaden har inte varit fri, och staten har drivit fram de excesser vi ser resultatet av nu.

    Jag tycker att bankerna ska få gå omkull, trots att de råkat illa ut pga statens inblandning, helt enkelt eftersom det är så en fri marknad måste fungera. Den som gör bort sig måste gå omkull, annars skapas inga bra incitament för näringslivet. Dessutom måste FED sluta försöka styra konjunkturen och låta marknaden sätta priset på pengar efter tillgång och efterfrågan. Staten måste sluta blanda sig i kreditgivningen i samhället och agera för att ge individer och företag skydd. Det är dess enda legitima uppgift, allt annat de har gjort har lett fram till krisen.

Kommentera