Lars Ohly skrattar mer än Thomas Östros

Varför inte

hela fruktfatet?

Lars Ohly skrattar mer än Thomas Östros. Det kunde vi se när de i går kväll i tur och ordning dök upp i SVT Aktuellt och kommenterade regeringens nya riskpengar till bankerna. Men annars var de helt överens om att den borgerliga regeringen måste vara ”mer bestämd” och skaffa sig lite ”mer inflytande”, när den nu ändå fortsätter med att ställa sig som garant för de stora förluster som bankerna tycks ruva på där inne i sina mörka kassavalv. Kanske tävlar Ohly med Östros om vem som ska ansvara för budgeten när Mona Sahlin ska bilda regering? Vi vet att han flitigt studerat hur Kristin Halvorsen från broderpartiet Socialistisk Venstreparti hanterat sin roll som finansminister i Stoltenbergs norska regering. Vi får se. Men skrattar bäst som skrattar sist brukar det heta…

Mats Odell svarade med att han lärt sig av 1930-talets svåra ekonomiska depression: ”Då fick bankerna gå omkull och krisen blev ett faktum”. Men har han inte haft läroboken upp och ner? Nog var det tvärtom. Bankerna gick omkull när krisen blev ett faktum.

Aftonbladets ledare i dag talar om ”citronsocialism” :

Du går till affären och köper enbart citroner. När du sedan kommer hem och familjen tittar undrande på dig pekar du ner i kassen och utbrister förvånat att allt du köper tycks surna. Hoppsan!

Det brukar kallas för citronsocialism: staten tar över eller köper företag som går dåligt (citroner) och låter sedan diverse marknadsfundamentalistiska ideologer peka på dessa företag och därigenom bevisa att ju alla företag som staten går in i går dåligt. Slutsats: staten är alltid en dålig ägare.

Efter denna sedelärande allegori med fruktsmak kommer samma mantra om inflytande. Med några politiker i bankernas styrelser hoppas Aftonbladet uppenbart att citronerna ska kunna förvandlas till solmogna, saftiga, söta apelsiner. Sak samma med Ohly. Han anklagar Mats Odell och regeringen för att bara stå till skänks med smörjmedel åt bankerna. Nej, med sitt ”inflytande” vill han i stället skapa ”stabilitet” i systemet. Nedgraderingen av partiets program går fort.

”Vi arbetande ska själva njuta frukterna av vårt arbete”

Vi tror vare sig att staten ska köpa sura citroner dyrt eller att ens låta nöja sig med, att likt förra generationens SSU:are, bara rakt upp i luften socialisera alla banker. Varför ska vi inte ta över hela det härliga fruktfatet? Varför ska inte alla arbetande själva njuta frukterna av sitt arbete? En nödvändig och verklig socialisering av bankerna och dess kreditströmmar handlar också om kontrollen och makten över all större produktion, transporter, energi och den sociala välfärden. Ska exempelvis Volvo Personvagnar leva vidare med samhälleliga krediter ska detta ske inom ramen för en krisplan. Som en del av en demokratisk planhushållning där resurser fördelas efter behov. Ett systemskifte som inte bara sätter stopp för dagens groteska förstörelse av företag och människor utan som också ger oss möjligt att bemästra alla svåra hot mot vår miljö.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

I pressen: AB1,AB2,AB3,AB4,AB5,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,SVD5,DN1,

Andra bloggare:

3 reaktion på “Lars Ohly skrattar mer än Thomas Östros

  1. Visst ska staten ta över pengaskapandet.
    Vet inte om ni märkte en sak som Borg sa:

    ”- Vi erbjuder bankerna 50 miljarder kronor, det betyder att bankerna i sin tur kan låna ut i storleksordningen 500-600 miljarder kronor, säger Anders Borg.”

    Så han verkar veta att bankerna kan blåsa upp pengarna sådär en tio gånger från ingenting. Men bankerna har inte blåst upp sina tillgångar en 10 gånger bara – snarare 50-100 gånger (inte minst genom att leka centralbanker i Baltikum). Och nu när deras luftballong fått punka måste staten fylla ut hålen för att såsom Borg sa:
    ”Vi har förhindrat en finansiell härdsmälta”

    Privata intressen ska inte få skapa pengar, krediter, från ingenting. Det är en sak som ska hållas under maximalt demokratisk insyn och kontroll.

  2. Pingback: Klassklyftorna åskådliggjorda | Svensson

  3. Pingback: Det finns en förklaring « Ett hjärta RÖTT

Kommentera