Slut på semestern

Nya tag

Kära läsare,

Allting har ett slut, även semestrar och annan ledighet. Fördelen med att vara förtidspensionär är att efter semestern vidtar ledigheten. Det gäller bara att fylla den med något vettigt. Är det någon som har ett bättre förslag än att roa sig med en blogg?

Semester i Indalsälvens delta är inte så tokigt när man gillar att fiska. Men vissa gör numera allt för att grusa glädjen. Först har vi storskarven. Den är glupsk som som ingen. I hundratals drar de fram över de grunda vattnen i deltat och dyker efter all småfisk. Sedan några år tillbaka finns det knappt någon gädda kvar i vattnen kring älvens utlopp. Utan småfisk att äta flyr gäddan till andra vatten. Förr fans det ingen storskarv i Medelpad. Det var en art som hörde hemma längre söderut. Varför den nu brett ut sig ända till Piteå skärgård kan de lärda tvista om. Jag lägger ett par kronor på att det beror på klimatförändringar.

Sedan har vi en invasion av sälar. De har heller inte visat sig i trakten på över femtio år. Men sedan ett årtionde är de tillbaka med besked. Trots att lokala fiskare olagligt skjuter av stammen är de ändå tillräckligt många för att göra livet surt för de lokala fiskarna. En gammal vän i byn har inte ens lagt ut båten i år. Han har tröttnat på att vittja nät som bara innehåller fiskhuvuden efter att  sälen serverat sig. Numera går sälen långt upp i älven , ända upp till dammluckorna vid Bergeforsens kraftverk. Där star laxen på kö och sälen har fullt skafferi helt för sig själv. Om sälens återkomst till deltat beror på klimatförändring eller något annat låter jag vara osagt. Faktum är dock att den tillsammans med storskarven totalt förstört det lokala sportfisket.

Innan kraftverket byggdes fanns det en fors i Bergeforsen.

Så efter semestern kommer ledigheten. Jag klagar inte och förvånas inte över den avund som det kan ge upphov till. För att urskulda mig lovar jag att under hösten göra mitt bästa för att fylla vår blogg med nyheter och analyser som stimulerar till läsning och diskussion. Det finns massor att skriva om.

Hur ska Barack Obamas presidentskap utvecklas? Hur ska det gå med världsekonomin? Kan någon stoppa den sionistiska ockupationen av allt större områden av palestiniernas land? Hur ska det kinesiska kommunistpartiet kunna hålla fast vid makten i den kapitalistiska omformningen av Kina? Vart går EU? Finns det ett hopp för den europeiska arbetarrörelsen? Och skymtar det alternativ till de reformistiska partierna vid horisonten?

Ja, frågorna är många. Problemen att studera och förstå ännu fler. Men skam den som viker ner sig inför svårigheterna. Om vår blogg kan dra ett strå till stacken i bygget av ett alternativ till det kapitalistiska barbari vi lever under är det källa nog till stolthet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

4 reaktion på “Slut på semestern

  1. Hej Benny !

    Jag tror att storskarvens snabba utbredning beror på ”shacksbrädeseffekten”. Den är fridlyst, har inga naturliga fiender och mer än fördubblar sitt antal varje år. Det ökade sakta i början men har fått en fruktansvärd förökning nar de började bli många.
    Vad gäller sälen så började det med att man i de varma kylvattenbassängerna till Forsmarks kärnkraftverk började ”odla” säl, som sedan planterades ut i havet. Troligen blev det även därigenom de blev vana att vistas i sötvatten, och nu går långt upp i älvarna.

    Ha en bra dag !

  2. Hej på dig,

    Så du tror att den spritt sig norrut därför att de blivit för många söderut och blev i behov av ”lebensraum”? Ja , varför inte. Men har de inga klimatologiska hinder? Behövdes det inte lite klimatuppvärmning för att deras flytt norrut skulle bli möjlig?

    I vilket fall finns det inte en fiskpinne i deltat och det är inte roligt när man är van att dra abborre och gädda i mängd.
    Jag och Martine cyklade förbi Hästudden en dag i förra veckan men jag såg ingen bil hemma hos dig så vi trampade förbi. Vi ses i oktober.
    Hälsa alla
    Benny

  3. Det bästa sättet att sprida storskarven är förmodligen att övergöda havet så att mängden småfisk ökar, samt att angripa och splittra skarvkolonier. Lägger man ihop det med ett varmare klimat lär väl skarven fortsätta att sprida sig. Skulle inte förvåna mig om den fanns långt norrut i Östersjön även under tidigare värmeperioder. På Gotland fanns den i alla fall under stenåldern, så det går inte att hävda att den inte har hemortsrätt här. Man får intrycket av att storskarven tjänar som syndabock för miljöproblemen i stort när fisket drabbas. De skulle vara kvar även om den försvann, kan man gissa.

  4. Hej Björn,
    I vilket fall är det tråkigt när det inte nappar. Må vara hänt att storskarven redan funnits i norr under andra perioder. Men den är ett ”pain in the ass”. Mitt i Klingerfjärden ligger Lilla och Stora Gistaholmarna. Den lilla ser numera ut som en sockertopp. Men det luktar allt annat än socker när man närmar sig öarna. Stora Gistaholmen är ett gammalt badparadis för traktens befolkning. Det verkar nu som att skarven också börjat kolonisera den ön.
    Förhoppningsvis måste den börja flytta på sig igen eftersom småfisken på de grunda vattnen numera ligger i tjocka vita lager av skit på Lilla Gistaholmen och andra öar i skårgården utanför Alnön.

Kommentera