”Hamnen tillhör oss alla”

Det berättas att Gustav II Adolf en gång stod uppe på Otterhällans klippor och med ”hela handen” pekade ut över Göta älvs mäktiga mynning. ”Här ska staden ligga”, fastslog majestätet. I det privilegiebrev som han lät utfärda är andemeningen att Sverige äntligen skulle få en port mot väster. En viktig handelsstad för alla nya näringar:

Storwördigst i Åminnelse, GUDS den Allsmägtige til Äro, och Et Christeligit Samhälde til fortplantande, Wårt Rike Swerige jämwäl til synnerligit Gagn, Prydnad och Lust, före satt sig, at fundera och uppbygga en Ny Stad uti Wårt Konunga-Rike, nära wid Wäster-Hafwet, och Götha-Älfs Inlopp belägen, den samma Götheborg kallad, och redan med allehanda Byggnader och Borgerliga Inwånare besatt och populerad blifwit, och således en god Början til et redan Borgerligit Samhälde och Handels-Stad…

Under de första seklen hade staden vid Västerhavet mest militär betydelse. Göteborg var en fästning. Men med det industriella genombrottet under 1800-talets mitt raserades försvarsanläggningarna. Rederier, handelsbolag, skeppsbyggen, mekaniska verkstäder, trä- och järnhantering för export. Senare porslin, kassaskåp, kullager. En expansiv fordonsindustri. Under 150 expansiva år kom ”porten mot väster” att öppnas på vid gavel och Göteborg blev Nordens största import- och exporthamn. För 30 år sedan kommunaliserades stuveriverksamheten i vår största hamnstad. De rivaliserande stuvarna  hade skapat skarpt avgränsade revir, en snårskog av ineffektivitet, där ingen heller ville ta ansvar för långsiktiga investeringar. Med kommunen som ägare gick det däremot att snabbt skapa rationella, moderna hamnanläggningar.

Det är 375 år sedan Göteborgs grundare stupade i slaget vid Lutzen. Ska den port han

öppnade åt väster nu slås igen av de nattsvarta krafterna i Göteborgs kommunalfullmäktige?

Trots att dunklet sänker sig snabbt över nyliberalismen lever dess idéer kvar hos delar av kommunalfullmäktige i Göteborg. Utan offentlighet vill dessa politiskt nattsvarta krafter än en gång privatisera stuveriverksamheten. I samma veva hoppas de också att kunna få hitta blottor på det stridbara Hamnarbetarförbundet. Den fackförening där medlemmarna själva bestämmer. I eftermiddag 15:45 samlas hamnarbetarna på Gustav Adolfs torg i Göteborg i en protest mot förslagen om en privatisering av stuveriet. Där hukar kommunalfullmäktige i sitt sammanträde inne i det anrika borgerliga Börshuset. Fasaden är skamligt nog oskyldigt vit och på taket är det smyckat med sex friskulpturer som allegoriskt hyllar de främst a borgerliga dygderna i det som en gång var liberalernas svenska huvudstad:  ”Idogheten; Lyckan; Handeln; Sjöfarten; Rikedomen; Industrin.Trots alla år av socialdemokratiskt styre inne på Börshuset har dessa aldrig lyckats med att på dess granna fasad resa några statyer som hyllar rättvisan, solidariteten, jämlikheten och socialismen…

Ska de nu dessutom svika hamnarbetarna och Göteborgs befolkning genom att sälja ut och förstöra de fina, moderna hamnar som vi alla varit med om att bygga upp?

Inför protesten publiceras Hamnarbetarförbundet en skarp mycket välformulerad skrift där de på punkt efter punkt bemöter argumenten för en privatisering. Här saxar jag en del viktiga stycken:

Förslaget att privatisera hamnen har tagits fram och hittills behandlats närmast helt utan offentlig debatt, trots att ett sådant beslut påverkar över tusen hamnanställda och mångfalt fler arbetare och tjänstemän som är sysselsatta inom regionens industrier och transportsektor…Uppsplittringen av Göteborgs Hamns stuveriverksamhet är också problematisk i sig. De nuvarande privatiseringsplanerna innebär att tre konkurrerande stuveribolag, med tre olika hamnarbetarkårer och tre olika administrationer skulle operera längs kajerna. Göteborgs Hamn befann sig, innan stuveriet helt övertogs av kommunen för omkring 30 år sedan, i en liknande situation.
Vi vet av egen erfarenhet och färska exempel från övriga världen att konkurrensen mellan olika stuveribolag på samma plats leder till revirtänkande och att viktiga samordningseffekter går förlorade. Ständig köpslagning mellan de konkurrerande stuveribolagen om utnyttjande av ytor, maskiner och annat är improduktivt. Avsevärt sämre förutsättningar att flexibelt utnyttja personalstyrkan (som idag har både utbildning och vana av att arbeta över hela hamnens verksamhetsområde) över hela hamnen innebär effektivitetsförluster.Uppsplittringen av Göteborgs Hamn gör det också svårare för hamnen som helhet att parera situationer som den vi har idag, när fordonsindustrins exportvolymer rasat medan containervolymerna stått sig relativt väl genom finanskrisen. Bilhamnsarbetarna kommer inte längre kunna omplaceras för att fylla luckor i de andra hamndelarna från en dag till en annan. Det innebär också sämre anställningstrygghet för personalen.

Vi hamnanställda är kritiska till hur Göteborgs Hamn fungerar idag, men vet också att bolagets nuvarande inriktning och prioriteringar är en ledningsfråga, som inte är knuten till om bolaget ägs av privata företag eller det offentliga.Vi vill därför uppmana samtliga politiker i Göteborgs kommunfullmäktige att rösta nej till förslaget att sälja ut stuveriverksamheten till privata aktörer. Låt oss istället förändra och utveckla en älskad hamn med stor potential i offentlig regi.…Det är riskfyllt och olämpligt att Göteborgs kommunfullmäktige avhänder sig makten över prioriteringar och satsningar inom vår viktiga hamn till multinationella koncerner, när regionen är så beroende av en hamnstad i fortsatt tillväxt. Staden går också miste om en viktig konkurrensfördel om den mångfald av olika rederianlöp som Göteborgs Hamn har idag skulle begränsas.

Uppsplittringen av Göteborgs Hamns stuveriverksamhet är också problematisk i sig. De nuvarande privatiseringsplanerna innebär att tre konkurrerande stuveribolag, med tre olika hamnarbetarkårer och tre olika administrationer skulle operera längs kajerna. Göteborgs Hamn befann sig, innan stuveriet helt övertogs av kommunen för omkring 30 år sedan, i en liknande situation.Vi vet av egen erfarenhet och färska exempel från övriga världen att konkurrensen mellan olika stuveribolag på samma plats leder till revirtänkande och att viktiga samordningseffekter går förlorade. Ständig köpslagning mellan de konkurrerande stuveribolagen om utnyttjande av ytor, maskiner och annat är improduktivt. Avsevärt sämre förutsättningar att flexibelt utnyttja personalstyrkan (som idag har både utbildning och vana av att arbeta över hela hamnens verksamhetsområde) över hela hamnen innebär effektivitetsförluster.Uppsplittringen av Göteborgs Hamn gör det också svårare för hamnen som helhet att parera situationer som den vi har idag, när fordonsindustrins exportvolymer rasat medan containervolymerna stått sig relativt väl genom finanskrisen. Bilhamnsarbetarna kommer inte längre kunna omplaceras för att fylla luckor i de andra hamndelarna från en dag till en annan. Det innebär också sämre anställningstrygghet för personalen.

Vi hamnanställda är kritiska till hur Göteborgs Hamn fungerar idag, men vet också att bolagets nuvarande inriktning och prioriteringar är en ledningsfråga, som inte är knuten till om bolaget ägs av privata företag eller det offentliga.Vi vill därför uppmana samtliga politiker i Göteborgs kommunfullmäktige att rösta nej till förslaget att sälja ut stuveriverksamheten till privata aktörer. Låt oss istället förändra och utveckla en älskad hamn med stor potential i offentlig regi.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Hamnarbetarförbundet, Göteborgs kommunalfullmäktige, socialdemokraterna, privatisering, Gemensam välfärd

I pressen:

Andra bloggare: