Mjölken kokar över…
I går osade det hett i Bryssel. Omkring ett tusen traktorer bröt väg fram till EUs högkvarter vid Place Schuman. Bröt väg är rätt ord eftersom polisen gjorde sitt bästa för att hindra mjölkbönderna från att ta sig in till Bryssel på tre stora motorvägar som leder in till staden. Men där vägspärrar sattes upp tog sig traktorerna fram på åkrarna som kantar motorvägarna. Och där det tog stopp av naturliga hinder användes traktorernas gafflar till att bryta upp vägräckena. Det räckte för att polisen skulle vika ner sig och låta traktorerna fortsätta sitt intåg i huvudstaden.
Mjölkbönderna ville sätta tryck på EU-ländernas jordbruksministrar som möttes i går. Det fanns hopp bland bönderna att ministrarna skulle backa och ta beslut om stöd till de som nu får betalt under produktionspriset per liter mjölk. Men det är ett grundlöst hopp eftersom agrokapitalisterna i EU under kommissionären Marianne Fischer Boel beskydd absolut vill lägga ned tusentals mjölkbönders produktion och vägrar att återupprätta garanterad kvotering för produktionen. Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson sa till Sveriges radio att det inte går att bry sig om böndernas protester eftersom sekotorn måste ”marknadsanpassas”. Det blev också snabbt klart för de demonstrerande bönderna eftersom Kommissionen inte ens tog emot en delegation av de demonstrerande.
Målet är att efterhärma den amerikanska mjölkproduktionen. Det ska skapas enheter med tusen om inte flera tusen kor i riktiga mjölkfabriker. Offret för den politiken blir tiotusentals småfabrikanter i konkurs. De enorma enheterna kommer att förvärra miljöförstöringen och det odlade landskapet och tiotusentals småbrukare kan räkna med att hamna i de arbetslösas kö.
När mjölk kokar över krävs det som alla vet snabbhet för att det inte ska börja lukta vidbränt. Det förstår inte kommissionären Fischer Boel som i går sa att hon tillsatt en ”grupp höga experter” som ska lägga fram planer för mjölksektorn till slutet av juni 2010. Det passar bra in i linjen att slakta tiotusentals mjölkproducerande bondgårdar som inte kan klara av att producera på förlust månad efter månad. Fischer Boel säger att det finns inga nya pengar i EUs jordbruksbudget och att medlemsstaterna måsta hosta upp mer pengar om mjölksektorn ska få ett extra stöd. Det kommer inte att ske eftersom de stora agrokapitalisterna i EU kräver fortsatt avreglering och fri konkurrens. För dem spelar det ingen roll om att det handlar om en viktig matvara och en fråga om att bevara vårdade landskap. Allt ska säljas på en marknad där priset sägs variera med utbud och efterfrågan. I själva verket är det agrobusiness tillsammans med de stora varuhuskedjorna som pressar ner priset på mjölken till nivåer där de svagaste producenterna slås ut.
För att den lokala och relativt småskaliga produktionen ska överleva måste bönderna garanteras en prisnivå som ger dem en anständig inkomst. Därför måste och de gigantiska varuhuskedjorna stoppas från att pressa priserna till löjliga nivåer. De har tillräckliga marginaler att hämta på försäljningspriset.
Vägrar de att medverka i bevarandet av en levande landsbygd bör hela sektorn socialiseras. Varför inte då inrätta en europeisk upphandlingscentral av mjölk, under producenters och konsumenters kontroll, som garanterar b֊önderna anständiga priser och som ser till att varuhusen inte skor sig med hutlösa vinstmarginaler?
Det var besvikna bönder från hela Europa som återvände från Bryssel i går. Besvikelsen riskerar att övergå i raseri och då blir det inte bara mjölk och lite naturligt gödsel som bönderna kommer att lämna efter sig på Place Schuman.
I media; DN1,Dagens Arena,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, EU, Mjölk, Bryssel, Agrobusiness, Bönder
Det här verkar vara en miniversion av vad Samir Amin har varnat kan hända i världsomfattning: att agrokapitalet slår ut några miljarder småbönder. Mängder av bönder tar livet av sig i Indien varje år när krisen inte går att hålla tillbaka.