Mjölk från ett levande landskap.
Här under hittar du en text av den spanska miljökämpen Esther Vivas. Hon var första namn på Izquierda Anticapitalistas lista i EU-valet nyligen. Hon har publicerat flera böcker som tyvärr ännu bara finns på spanska och franska. Jag träffade henne når hon höll en inledning vid seminariet i Amsterdam som hölls förra helgen (se tidigare blog)
Vill du veta mer om Isquierda Anticapitalista kolla deras websida.
I bloggen under denna (Inga tjurar -bara mjölkmaskiner) hittar du ett exempel på vad kapitalistisk stordrift i jordbruket kan leda till.
Esther Vivas i farten inför EU-valet
Mjölkbönderna är på krigsstigen. Mjölkproduktionen är inne i en djup kris som orsakats av de kraftiga prissänkningarna som framför allt slår mot de små och medelstora producenterna, som inför svårigheterna så smått börjar lägga ned sin verksamhet.
Det handlar inte bara om ”priskris” utan också om en kris för den existerande jordbruksmodellen, en produkt av regeringarnas politik som favoriserar intensiva storjordbruk, i längden miljömässigt ohållbart. Trots böndernas mobilisering förblir EUs jordbruksråd passiv inför krisen och tillåter en hög produktion medan efterfrågan minskar vilket in sin tur leder till ett brutalt prisfall på mjölken och småproducenternas ruin.
Därför kräver Via Campesinas europeiska avdelning i första hand i sin plattform att marknaden regleras så att utbudet anpassas till efterfrågan i stället för att som i dag låta produktionskvoterna öka oavsett efterfrågan. Det är en politik som endast gynnar mjölkindustrin och de stora varuhuskedjorna som köper mjölken från producenterna till ständigt lägre priser.
För det andra gäller det att stödja de små och medelstora producenterna som drabbas av krisen och som EU vill lägga ned. Man bör i stället anpassa produktionen efter gårdarnas storlek, minska megaproducenternas produktion och skydda de mindre enheterna. Produktionen bör fördelas över territorierna och söka en agro-klimatisk balans. Det är motsatsen till dagens favorisering av en koncentration av produktionen i närheten av hamnar där soja importeras som djurfoder.
För det tredje är bråttom att nå en balans mellan produktionsmetoder och respekt för miljön. Intensivproduktion av mjölk, uppfödning med importerad soja, instängda djur, förgiftning av marken, etc etc är en av de viktigaste orsakerna till klimatförändringen. Därför måste vi skapa en diversifierad mjölkproduktion hållbar på sikt för människorna, djuren och naturen.
Mjölkkrisen rör oss alla därför att vi behöver en levande landsbygd, mat av hög kvalitet, närproduktion och en rättvis betalning till producenterna. I ett sammanhang av social, ekonomisk och ekologisk kris är det mer uppenbart än någonsin.
Esther Vivas
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Mjölk, EU, Via Campesina, Izquierda Anticapitalista, Jordbruk, Miljö
Pingback: Barack Obama | Jinges Web och Fotoblogg