Nykolonialism i Afrika.
De senaste 18 månaderna har utländska kapitalägare köpt eller hyrt 200 000 km2 odlingsbar mark i Afrika. Sedan 2004 har mark två gånger större än Tysklands jordburksmark köpts upp i Afrika. Det är en ny form av kolonialism som FN-organisationen FAO beskriver i en 130 sidor lång rapport med titeln –Markstöld eller utvecklingsmöjlighet.
FAO avstår från att döma ut uppköpen av odlingsbar jord i Afrika utan pekar bara på faror och risker för Afrikas jordbrukare.
Men det är just de faror FAO pekar ut som klart och tydligt kräver ett kraftigt fördömande av denna nya form av kolonialism.
Det första motivet för jordköpen verkar vara att odla produkter som säd, grönsaker och frukt. De stora investerarna just nu är Kina, Saudiarabien, oljeemiraten och Sydkorea, samt en rad privata investerare och fonder.
Under det gångna året har Saudiarabien köpt jord för 100 miljoner dollar i det svältdrabbade Etiopien. I Kenya köpte nyligen Qatar 400 km2 för att odla frukt och grönsaker samtidigt som det råder en torka som tvingar FN att föda flera miljoner människor i norra Kenya. Kina har köpt stora markområden i Zimbabwe och Algeriet och Egypten har hyrt 200 km2 i Uganda.
Afrikas fattiga bönder behöver hjälp inte kolonialism.
Vad som hände i Madagaskar bör få fler än en president i Afrika att tänka två gånger innan jordbruksmark säljs ut till nykolonialisterna. Presidenten Marc Ravalomanana skrev 2008 ett kontrakt med den sydkoreanska firman Daewoo som gav dem rätten att under 99 år bruka 13 000 km2 för odling av grödor för biobränsle. Det motsvarar hälften av öns odlingsbara jord. Hur mycket han själv kunde stoppa i fickan vet ingen. Daewoo skulle inte ens betala hyra för marken utan i stället bidra till ny ospecificerad infrastruktur.
Befolkningen som före den här affären gav presidenten stort stöd gjorde revolt och situationen utvecklades nästan till inbördeskrig innan Ravalomanana störtades och den nya presidenten bröt kontraktet med Daewoo.
Ett folkligt uppror satte stopp för Deawoos planer.
Det är något konstigt med markköpen. Speciellt de köp som arabemiraten står för. Den officiella versionen är att de vill odla matvaror, som frukt och grönsaker. Rent ekonomiskt verkar affären konstig eftersom det för de stenrika oljeemiraten måste vara mer praktiskt och billigare att köpa dessa varor på världsmarknaden och att det skulle handla om att skapa någon sorts nationell självförsörjning verkar helknäppt.
Men det finns troligen en mer rationell förklaring. Emiraten är rika i dag men deras olja är inte evig. Om 40-50 år är reserverna tömda. Om de köper marken för att inom snar framtid kunna odla för tillverkning av biobränslen ser det hela mer logiskt ut. Då är det en investering av oljepengar för att i framtiden kunna dominera marknaden för biobränslen på samma sätt som de dominerar dagens oljemarknad. Utan tillgång till stora arealer ordlingsbar jord är det inte möjligt.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Nykolonialism, Afrika, Kenya, Kina, Daewoo, Olja, Emirat, Biobränsle