Fukushima – vad hände sen?

.

Alla minns vi de dramatiska bilderna från jordbävningen vid Fukushimas kust i Japan och den kärnkraftskatastrof som följde i naturkatastrofens spår. Men vad hände sedan och vad händer nu och i framtiden.

.

.

Här har bybor för en kort stund släppts in i den

evakuerade zonen för en minnesceremoni över de döda

.

Vi har all anledning att oroa oss. Svensk elförsörjning är helt beroende av kärnkraft och även om vi inte behöver ligga vakna om nätterna och bekymra oss för jordbävningar kan ett haveri hända här, även om det inte kan hända, för att nu travestera Tage Danielsson. I veckan var det en kvarglömd dammsugare inne i Ringhals som blivit som ett fiskben i halsen på all produktion och är det inte stopp där så fallerar säkerheten i Forsmark eller Oskarshamn. Vi kommer aldrig ifrån den mänskliga faktorn eller terrorhot i en oerhörd komplex verksamhet som egentligen inte tillåter några avvikelser. Förespråkarna för kärnkraft brukar säga att vi inte kan göra oss beroende av vindkraft eftersom det är vindstilla vissa dagar. Uppenbart står deras egna reaktorer också stilla – i månader. Trots alla löften om motsatsen från först Maud Olofsson och nu Annie Lööf. Vi vet också att Sverige har en unik naturresurs. De dagar när det mojnar och vinden vilar kan vi matcha detta med mer vattenkraft. Alla de andra dagarna när det blåser kan vi spara på vattnet.

Den senaste tiden har det varit ett insläpp av journalister i det drabbade området runt kärnkraftverket i Dai-Ichi, Fukushima. Utrustade med skyddsdräkter har de under korta stunder fått se det område där allt gängse liv är över. 70 000 människor har evakuerats för all framtid inom ett område på två mils radie. På samma sätt som i Tjernobyl`s närområde håller den vilda naturen på att återerövra förlorad mark. Grisar har ätit ihjäl varandra innan de alla dött. Kadaver efter kor hänger döda i sina kättingar och i benknotor och ruttna köttslamsor rotar de utmagrade hundar och katter som överlevt. I motorvägarnas asfalt och spruckna betongblock växer redan gräs och på de övergivna risfälten söker sly nya fästen. Hur havsbotten ser ut kan inte journalisterna dokumentera. På vidsträckta områden runt den evakuerade zonen är det förbjudet med ris- eller grönsaksodling.

.

.

En zon på två mils radie är evakuerad

.

I Sverige säger Fredrik Reinfeldt att vi måste ha en regering som ser in i framtiden. Ända fram till 2050, understryker han. Men när det gäller vår energiförsörjning har vi uppenbart inte en sådan regering. Vi har heller inte en sådan opposition. Håkan Juholt har vuxit upp i skuggan av verken i Oskarshamn och lär aldrig se solen…

Ser dessbättre på Facebook att Maj Wechselman är hemkommen från en resa till det drabbade området i Japan och ska ha med sig i bagaget en dokumentation som ska få oss att tänka till.

Det är mer än välbehövligt.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Media: SVD1,SVD2,DN1,

5 reaktion på “Fukushima – vad hände sen?

  1. Det är hög tid att staten bygger nya reaktorer. Visserligen har en del av dem helt nytt inkrom, de är delvis nya under gammalt skal, men på den väg politiken nu ligger, där meningslösa plåtpropellrar står och sover på åkrarna medan kärnkraften stryps av egen ålder, skatterna stiger, direktörerna blir fetare och hushållen fattigare och mupparna i miljöpartiet sätter agendan kan det inte fortsätta. Nyckeln har (s) i handen utan att ens veta om det.

  2. sl,
    som du vet är jag totalt oense med dig om kärnkraften. Den ska avvecklas. Det är en farlig teknik som nu bevisats än en gång. Kärnkraftslobbyn i Europa höll tyst ett par månader efter Fukushima. Men nu är de tillbaka med högljudda ”katastrofprognoser” om energitillgången för framtiden. De är liksom tobaksindustrin bara ute med propaganda av egenintresse. Framtiden kan bara byggas med ofarligast möjliga förnyelsebara energikällor och med kortast möjliga övergångsperiod. Det är en transformation som det privata kapitalet inte kan stå för. Deras kortsiktiga vinstkriterier står i total motsatts till de samhällsnyttiga kriterier som bör styra energiproduktionen.

  3. I grova drag består Sveriges kraftproduktion till hälften av vattenkraft baserad i norra Sverige, till hälften av kärnkraft baserad i södra Sverige. Eftersom det tydligen inte går att föra över el från norr till söder betyder det att större delen av vad vi konsumerar i södra Sverige är kärnkrafts-el. Det finns inget att ersätta den med, det är hela saken. På den tiden (s) inte var ett fiasko-parti, utan tog samhällsnyttigt ansvar, byggde de kärnkraften. Istället för att stå upp och berätta exakt vad de gjort och varför, lallar de nu runt sanningen om vår i världsmåttstock ytterst fördelaktiga elproduktionsstruktur med politiskt korrekta kodord som ”förnyelsebar” och ”uthållig”, vilka ges vilket innehåll som helst, det ska bara låta bra. Vattenfall är ett statligt bolag, ”kärnkraftslobbyn” är bara ett ord. Det behövs el. Den tillverkas med vattenkraft, bränna fossil eller kärnkraft. Vind och sol är drömmar. Kärnkraften kommer inte att avvecklas, det går inte, särskilt inte i Sverige. Däremot kan politiska låsningar försätta oss i situationen att vår kärnkraft blir mer riskfylld.

    Att jämföra med tobaksindustrin, som tillverkar en helt onödig och skadlig produkt, är helt uppåt väggarna. El är inte en onödig produkt som extremister ska sitta och ransonera åt hushåll och företag. El är produkten allt vilar på, utan den kan vi återgå till ledbrutna gubbar som plöjer jorden för hand och kommer hem till blomma och barn med hungersnöd. För bara något decennium sen fanns i Sverige en förnuftig ordning där statliga företag levererade billig superstabil el åt alla, nu råder en pajaspolitik där alla sticker huvudet i sanden och skyller på andra, sticker fingret i luften och känner vart de blåser. Sämst av alla är (s), som borde veta bättre.

    Framtiden är redan här, den byggs på kombinationen vattenkraft och kärnkraft, det är förnuftigt, därför att det är genomförbart, bra och nödvändigt, eller om du vill kalla det ”samhällsnyttiga kriterier”. Ofarliga energikällor som inte producerar signifikanta elkvantiteter är inga energikällor, utan källor till onödiga utgifter. Såna skyr det privata kapitalet, det bör staten också göra, oavsett vems stat det är. Det är de arbetande som betalar.

  4. sl,
    Som sagt. Vi är totalt oeniga. Du resonerar enbart utifrån svensk horisont och diskuterar bara utifrån vad som är ”rimligt” och ”lönsamt” på den kapitalistiska marknaden med privat vinst som huvudkriterium. Då är det normalt att som du säga att det bara finns vattenkraft och kärnkraft som alternativ. Det är att se sig om med skygglappar. .

  5. Jag resonerar givetvis från svensk horisont, vi har speciella förutsättningar som är så bra att andra är avundsjuka på oss. Vattenfall är statligt, vår gamla energipolitik utgick från våra förutsättningar och behov, inte marknadens, utan människorna som bor i Sverige. De bor i ett kallt land och försörjer sig på industriexport. Kärnkraften levererar ström i massiv skala för 17 öre per kwh, därför byggdes den, i framåtsyftande planekonomi. Vind och sol är inga alternativ därför att de inte kan leverera kvantitet i sammanhanget, dagens folkfientliga högprispolitik är införd bara för att det ska se ut som om vindkraft bär sig marknadsmässigt, men problemet är att den inte levererar ström, det är hela saken. Annars vore ju alla för den. Det kallas inte skygglappar att upplysa om fysiska grundfakta och verkliga bevekelsegrunder. Det kallas upplysning. Att bortse från grundfakta och bygga på fantasier, som i verkligheten bara resulterar i elbrist, med vördnadsfulla bugningar mot trettio år gamla demonstrationståg är att gå runt, runt i cirkel och inte komma någon vart. Om verkligheten och kartan inte visar samma sak, gäller verkligheten.

Kommentera