Revolution – Reaktion

Folkfest  – Tyranni

Demokrati – Diktatur

.

Vi lever i en tid då ordens verkliga mening skrivs med stora bokstäver. Den arabiska revolutionen som föddes till Jul kastar alla etablerade begrepp överbord och trampar ner alla stelbenta fördomar.

Länderna vid Medelhavets sydkost har i ett slag förvandlats från europeiska soldyrkares favoriter till centrum för förtryckta folks revolt mot våld och elände. Orden byter mening och politiskt korrekt känns plötsligt fel. Det var sagt att vi lever i en historielös tid, en tid då tiden stannade med kommunismens sammanbrott i öst och marknadens segermarsch världen över. Upp till var och en att realisera sin potential. Glöm den kollektiva kampen och solidariteten.

.

Revolutionens karta ser inte ut som vi tänkt oss.

.

De härskande hade förpassat ordet revolution till vaxkabinettet. Ja, inte de gröna och orangea färgrevolutionerna. De ingick ju i Marknadens segertåg. Men de verkliga, förskräckliga revolutionerna som vill rubba de härskandes makt, de fyllda av fanatism och intolerans, de som trampade ned individen med våld och stal hennes egendom, de var döda och begravda. Hoppades och trodde de som sa sig förstå och som skrev historien.

Så kommer dessa araber och ställer alla begrepp på huvudet. Svart blir vitt och tvärtom. Nu går det plötsligt inte att öppna en dagstidning utan att REVOLUTION, REVOLUTION, trängs på rubrikplats. Det är revolution hit och revolution dit, folkets revolution, jasminernas revolution, facebook- och twitterrevolutioner, ungdomens revolution, ja utan ände. Det är som om journalisterna fått fnatt av att upptäcka ett under lång tid bortglömt ord.

Vad har hänt? Vi inser med förvånade vidöppna ögon att verkligheten inte ser ut som den etablerade nidbilden av en revolution. I Washington, Paris och London rusar nyvakna ”experter” runt i ring och ropar till varandra: vem ligger bakom det här vansinnet? Var finns de beväpnade terroristerna som tänker skörda de lågt hängande frukterna i revolutionens trädgård?

.

Friheten ger luft under ungdomens vingar.

.

De begriper ingenting. Häromdagen sa en av alla dessa experter på utrikespolitik som sitter i CIAs analysrum att han varit med i hundratals möten det senaste året om situationen i mellanöstern utan att Egypten eller Tunisien funnits med som problem på dagordningarna en enda gång. De har spionsatteliter, spioner, diplomater, avlyssningsapparatur och all annan teknik till sitt förfogande. Men vad tjänar det till när de bara söker efter hemliga grupper, komplotter, dolda agendor men inte kan förstå vilken effekt en dubblering av priset på mjöl har i fattiga människors liv. De ser inte den mullvad som gräver sig fram, än hit än dit, för att plötsligt sticka upp sitt huvud – uppror, protester och revolution. Fritt citerat från Marx som  inte behövde spionsattelit för att känna igen en revolution.

Äntligen kan vi se hur en levande revolution vänder upp och ned på begreppen. Revolutionen blir plötsligt synonym för en folkfest, för solidaritet och gemenskap, för empati och ansvar för andras väl, för fredliga protester, ja till och med för ordning och reda med rengjorda gator och torg.

Nu kan vi också se hur Reaktionen, kontrarevolutionen, visar upp sitt rätta ansikte. Det är fyllt av bitterhet och hat. Den griper till blint våld utan minsta respekt för människoliv.

Den talar om ”stabilitet”, men tänker bara på hur makten med våld ska kunna bevara ett odemokratiskt elitvälde. För innerst finns den rasistiska fördomen att araberna är ”omogna” för demokratin, vår älskade demokrati som man måste förtjäna på Marknadens villkor.

Den talar om det farliga med ett ”maktvakuum” men tänker bara på hur den elit som med våld, tortyr, korruption och nepotism hållit sig kvar vid makten och lydigt tjänat sina herrar i Washington ska garanteras fortsatt makt. Stabilitet betyder inget annat än fortsatt diktatur. Miljoner och åter miljoner i den arabisktalande världen har fått nog av ”stabilitet”. Vem behöver stabilitet? Folken eller Washington och Jerusalem?

.

Ordet Revolution är politiskt korrekt igen. Äntligen är den tid över då medaljbehängda julgranar predikade ”folkens revolutionära kamp” från höga oåtkomliga tribuner. Generationer fick en bild av revolutionen som lika med stelbenta stöveltramp fram mot en glödande röd sol vid horisonten. Den som inte hängde med i stövlarnas rytm trampades obönhörligt ned. -Revolutionen är ingen tebjudning, sa julgranarna. Men det är just vad den är, det är en folkfest, det är glädje och otroligt mod.

Äntligen öppnas våra ögon igen. Miljoner och åter miljoner ser igenom de rökridåer som härskarna och deras lakejer i media förblindat oss med.

Från Tunis och Kairo strömmar bilderna ut och vi bländas av en äkta folkfest – en levande revolution.

.

Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,GP1,GP2,DN4,SVD4,SVD5,SVD6,DN5,DN6,GP3,GP4,DN7,SVD7,SVD8,

DN8,DN9,

Bloggare: Jinge,Svensson,Röda Malmö,Internationalen,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Egypten, Tunisien, Araber, Revolution, Kontrarevolution, Demokrati, Tyranni, Mubarak, USA, Obama,

Ett steg på vägen i Alger.

.

Trots polisens förstärkningar lyckades mer än två tusen demonstranter att i lördags samlas till en protest på Första Majtorget i Alger. Mubaraks fall dagen innan hade stimulerat många att trotsa demonstrationsförbudet och den massiva insatsen av kravallpolis.

Redan tidigt på morgonen sattes 30 000 kravallpoliser in för att blockera alla infarter till Alger. Hundratals aktivister arresterades redan i dessa vägspärrar. Polisen hade också stängt av alla gator in till Förstamajtorget.

.

Flera tusen demonstranter trotsade undantagslagarna och demonstrationsförbudet.

.

Rädslan för polisens våld är verkligen befogad. Så sent som den 22 januari kallade RCD (Rally för Kultur och Demkrati) till en liknande demonstration. Då slog 20 000 poliser brutalt ned de 500 personer som försökte organisera en demonstration och inte mindre än fem personer dödades av polisen och flera hundra arresterades.

.

Bouteflika tillsammans med sin gode vän bling-bling Sarkozy

.

Trots det lyckades i går flera tusen demonstrera sin avsky för den algeriska polisstaten och kräva ett slut på undantagstillståndet, ett slut på korruptionen och social rättvisa i ett samhälle med stora rikedomar och massor av fattiga.

Den härskande arméeliten med nickedockan Bouteflika som president upprätthåller sin makt med polisterror. Algeriet är det polistätaste landet i världen. Till det har eliten pengar. Men ordentlig mat för dagen och arbeten åt de fattiga finns inga resurser. Lördagens demonstration var ett stort steg framåt. Det öppnas stora sprickor i rädslans mur. Bakom den börjar de härskande darra på manschetten.

.

Media: DN1,SVD1,SVD2,AB1,AB2,SVD2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Algeriet, Egypten, Bouteflika, Polisvåld, Alger,

Elitens konsumtion löser inte krisen.

.

De siffror över inkomstskillnaderna mellan en vanlig löntagare och företagschefer som LO publicerat kan också sättas in i ett internationellt sammanhang för att visa hur de trender LO stryker under är närvarande i hela det kapitalistiska systemet.

I slutet av januari publicerade EU:s statistiska byrå, Eurostat, intressanta siffror över investeringar och vinstutveckling i eurozonen och i EU27. I tabellen nedan ser vi att företagen redan hämtat sig efter krisen. Vinsternas andel av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin (icke-finansiella företag) stiger sedan första kvartalet 2009 över hela EU.

.

Vinsternas andel av förädlingsvärdet 1999-2010.

Källa: Eurostat Kommuniké 15/2011 28 jan.2011

.

Vinsternas ökning sedan 1kv 2009 är snabbare i hela EU än lönernas tillväxt framhåller rapporten. Man var tar då vinsterna vägen?

I tabellen nedan visar Eurostat att de i alla fall inte används till investeringar i byggnader och maskiner. Vi vet sedan tidgare var de tar vägen – raka vägen ner i aktieägarnas fickor som använder dem till att spela i den finansiella karusellen.

.

Investeringskvoten i tillverkningsindustrin 1999-2009

Källa: samma som diagram 1.

.

Vad visar diagrammet? Jo, hur stor del investeringarna utgör av det totala förädlingsvärdet. Det vi ser är alltså att tillverkningsindustrin inte använder sina vinster till att hålla investeringskvoterna uppe. Pengarna går till den finansiella spekulationen eftersom lönearbetarnas inkomster inte stiger i takt med vinstutvecklingen.

Den utveckling som diagrammen ovan visar är ett av de fundamentala problemen för kapitalismens funktion i dag. Lönernas andel av de nationella inkomsterna har minskat mycket sedan början av 80-talet och därför saknas det allt mer köpkraft för att upprätthålla konsumtionen på marknaderna i Europa och Nordamerika.

Här under kan vi leka med ett analytiskt verktyg som Economic Policy Institute i USA har utvecklat. Det interaktiva diagrammet kan regleras av dig själv för att se hur löneökningarna under ett år eller en period fördelats mellan den rikaste tiondelen av inkomsttagarna i USA och de övriga 90 procenten.

.

-Varför är du rik och jag fattig?

-Mamma och pappa har välbetalda jobb för att studera just den frågan.

.

Jag har här under fryst två perioder för att visa på den fundamentala skillnaden mellan efterkrigstidens kapitalism, driven av inhemsk konsumtion, och dagens kasinoekonomi där bara de rika blir rikare. USA är i det avseendet extremt, men kapitalisterna i Europa ligger i för fullt för att apa efter Uncle Sam.

I bilden här under har jag valt perioden 1945-70. Där kan vi läsa att den rikaste tiondelen av medborgarna tog hand om 30 procent av löneökningarna under perioden och resten 70 procent. De rika klarar sig som synes bra men 90 procent av löntagarna delar i alla fall på 70 procent den totala ”lönekakans” ökning. Det är den materiella basen för den ”amerikanska drömmen” om ett ständigt bättre liv.

.

Källa: EPI

.

I nästa bild har jag valt perioden 1976 – 2008. Resultatet är häpnadsväckande. Hela löneökningen under perioden hamnade på den rikaste tiondelens lönebesked. Jag visste redan sedan förut att amerikanska lönearbetare i tillverkningsindustrin inte fått några reallöneökningar alls sedan 70-talets början men ändå är bilden chockerande.

.

.

Den förklarar omedelbart varför konsumtionen i USA byggt på ett ständigt växande skuldberg. Utan reallöneökningar kan man inte öka sin konsumtion, förutom om man skuldsätter sig. De rikas inkomster exploderar och deras konsumtion av lyx och flärd är enorm, men den kan till sist inte ersätta resten av samhällets konsumtion för att undvika en allt djupare kris i kapitalismen.

Att allt större delar av de rikedomar som produceras hamnar i en allt snävare krets av hushåll kan bara sluta i en social och ekonomisk katastrof. Korthus kan inte byggas upp till himlen.

.

Media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,SVD3,AB1,Dagens Arena,GP1.DN3,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, EU, Eurostat, LO, Löner, Vinster, Investeringar,

.

..

Kära läsare,

År 2011 har bara börjat och det är redan ett år som skrivit världshistoria. Där ingen väntade det reste sig miljoner förtryckta och kastade av sig hatade tyranner. Det ger oss en lärdom. Allt är möjligt när miljoner sluter sig samman i beslutsam kamp. Då är härskarna med sina vapen och sina pengar bara kolosser på lerfötter. Fler står på tur. Fyrverkeriet kan börja.

Benny&Göte

.

De egyptiska massornas glädje saknar gräns. De har skrivit historia i en av de mäktigaste revolutionerna någonsin.

.

På mindre än ett par månader har två blodiga tyranner störtats av folkliga uppror. Den tunisiska revolutionen tändes av en ung man som inte längre stod ut med alla trakasserier han utsattes för av de tunisiska myndigheterna.

På mindre än en vecka var hela landet i uppror och den 14 januari flydde Ben Ali till sina vänner i Saudiarabien. Den 25 januari startade den egyptiska revolutionen med en protest på Befrielsetorget. I går kväll arton dagar senare var det Hosni Mubaraks tur att packa ihop sina prylar.

Vilken fantastisk seger, en historisk seger. Till synes som en blixt från klar himmel träffade folkets uppror de två tyrannerna. De sociala och ekonomiska grunderna till revolutionen fanns naturligtvis där tidigare. Men dessa krafter verkade i det osynliga för att i ett slag som ett vulkanutbrott svepa undan allt i sin väg.

.

Enhet ger kraft.

På mindre än två månader har vi fått en historisk sanning bekräftad. Stora historiska händelser beslutas inte i slutna rum, vare sig i Vita Huset, i FN eller i något annat regeringskabinett. Det är på gator och torg som verklig historia skrivs av miljoner människor som du och jag. Det är en sanning som alla härskare i världen, från demokratiskt valda presidenter till tyranner trodde att de lyckats begrava. Tunisiens och Egyptens folk har grävt upp sanningen och visat inför hela världen hur en verklig folklig revolution ser ut.

Målet att störta tyrannerna är nått. Men det finns ännu många hinder på vägen för att konsolidera framgångarna, förhindra kontrarevolutionen från att sticka upp sitt vidriga anlete och för att fullborda en genuin social och demokratisk revolution. I Egypten blir det stora problemet att hindra generalerna från att ta över efter Mubarak. Suleiman och det militära högsta rådet spelar nu USAs game. En ”ordnad övergång” till en kontrollerad och pålitlig ”demokrati” som går att sälja till opinionen i väst och accepteras av Israel är vad Obama hoppas ro hem.

.

Stelnade grin kan inte dölja de härskandes avsky för verklig demokrati, den som folken själva skapar, inte den  som exporteras med bomber och bajonetter.

.

Lyckas Suleiman att genomföra USAs plan då kommer revolutionens frukter att skördas av andra än de som genomförde den. Utgången är inte given på förhand. De miljontals demonstranter som samlades på Tahrirtorget och andra platser i landet firade i går en historisk seger men kvar finns torteraren Suleiman och de andra generalerna. De är bara en utlöpare av Mubaraks diktatur och kan omöjligen reformera sig själv.

Parlamentet måste upplösas. Dess ledamöter valdes i ett totalt riggat val i december 2010 som gav Mubaraks parti NPD över 80 procent. Det var också helt uteslutet att det hade kunnat reformera sig självt. En ny Konstituerande församling måste väljas i totalt fria val med uppgiften att skriva en ny konstitution. Undantagstillståndet måste upphävas omedelbart, inte när ”omständighterna tillåter det” som generalerna säger.

.

Om revolutionen lägger sitt öde i dessa herrars händer är det snart kört.

.

I flera uttalanden har Suleiman och även andra generaler sagt att ”kaoset” nu måste upphöra och ”jag vill inte använda våld mot folket” som Suleiman sa i ett förtäckt hot. För revolutionen kan det därför bli avgörande att vinna över majoriteten av soldaterna till revolutionens sida för att definitivt stoppa alla försök att med militärt våld skapa ”ordning”. Generalerna är ryggraden i statsapparaten och kommer att inte att avsätta sig själva. Soldaterna är värnpliktiga och har sina bröder, systrar och vänner i revolutionens led. Vägrar de att låta sig användas av kontrarevolutionen under ledning av Suleiman eller någon annan general, ja då är segern nästan säkrad.

Leve den arabiska revolutionen.
Ned med tyrannerna.

Av Benny&Göte

.

Media: AB1,AB2,AB3,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,SVD1,SVD2,SVD2,SVD3,GP1,GP2,GP3,GP4,GP5,GP6,DN6,DN7,SVD4,SVD5,

SVD3,AB5,AB6,SVD4,DN8,

Bloggare:
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Egypten, Mubarak, Suleiman, Revolution, EU,

.

Ett bra uttalande från Socialistiska Partiets verkställande utskott den 11 februari 2011:

.

I detta nu samlas miljoner människor runt om i Egypten för att tvinga diktatorn Mubarak att avgå. Ljudet från befrielsetorget i Kairo når genom TV-kanaler som Al Jazeera, och via twitter och Facebook, ut över hela världen: “Ner, ner med Hosni Mubarak!”

Ett folk har unisont rest sig för att kräva demokrati och ett slut på korruption, förtryck och social orättvisa. I detta läge håller Mubarak sig kvar med hjälp av de delar av militären och polisen som fortfarande sluter upp bakom honom, men inte minst av omvärldens politiska ledare som utan någon som helst skam i kroppen vägrar att sälla sig till egyptiernas krav.

I Sverige har varken utrikesminister Carl Bildt eller statsminister Fredrik Reinfeldt lyft ett finger för att stödja de demokratiska kraven. Tydligen är inte demokratin lika viktig att stödja i Egypten, som den var när NATO, med USA i spetsen, invaderade Irak och Afghanistan eller när EU genomför sanktioner Vitrysslands Lukasjenko. Istället låter man Mubarak försöka att vinna tid och hoppas på att upproret ska ebba ut så att regimen kan fortleva, om än i modifierad form.

Det enda hederliga är att nu göra det självklara: Släpp er hand från Mubarak och kräv regimens avgång. Stoppa all svensk vapenhandel med Egypten. Gör det egyptiska folkets krav till ert, och låt den svenska rösten av solidaritet återljuda ner till befrielsetorget: “Ner, ner med Hosni Mubarak!”

.

EUs politiska ynkryggar.

Av Benny&Göte

.

Politiska ledare i Europa visade i går upp sig som de bedrövliga ynkryggar de är. Tyrannen Mubarak sa mot all förväntan att han sitter kvar till september. I ett vidrigt tal trampade han på de hundratals demonstranter som dödats av regimens kravallpoliser och ligister.

-Avgå, avgå, svarar folket och kräver demokrati, frihet och ett omedelbart slut på tyranniet. Det är ord och inga visor. För landets befolkning är en ”övergång i ordnade former och stabilitet” lika med fortsatt diktatur. Och de har rätt.

.

Alla tillsamans ger en kraft som ingen kan stå emot.

.

I skenet av vad det egyptiska folket kräver är våra politiska ledares uttalanden ett klart ställningstagande för fortsatt auktoritärt styre i Egypten. Lady Ashton, Angela Merkel, Nicolas Sarkozy och vår egen Carl Bildt mumlar om det ”islamistiska hotet” och erbjuder sin hjälp för att garantera en ”fredlig” övergång till en parlamentarisk demokrati. Först kastar de en ängslig blick mot Vita Huset för att se vad husbonden har att säga och sedan lägger man sig pinnhålet över för att inte bjuda över i den demokratisk maskeraden.

.

-Låt mig se vad vi har här. Doktor Demokrati I presume?

;

-Den europeiska unionen är beredd att bygga den genomgripande demokrati som måste ligga till grund för stabiliteten för det egyptiska folket, sa EUs utrikesminister Lady Ashton. Försök att tolka vad det betyder? Ska EU ”bygga” demokratin i Egypten? Inte ens under det Brittiska imperiets kolonialtid sa en ledare något så löjligt. Det egyptiska folket minns ännu vad de brittiska och franska trupperna gjorde i Suezkrisen 1956.

Nicolas Sarkozy som gång på gång spelat på islamofobi och främlingshat för att vinna över anhängare från Le Pens Nationalfront förnekade sig inte heller den här gången:

– Jag hoppas av hela mitt hjärta att den blivande demokratin i Egypten kommer att ta sig tid att bygga politiska partier, strukturer, principer, som leder folket till att finna en väg till demokratin och inte till en ny form av diktatur, en religiös diktatur, sa han i fransk teve.

Han glömde att tacka Mubarak för alla lyxsemestrar i Egypten som han spenderat där på folkets bekostnad. Tid för att göra vad Sarkozy önskar ska tydligen folket få genom att avsluta sina protester, gå hem och vänta på att den ”demokratiska processen” ska bryta sin väg i fredliga former. Diktaturen ska garantera och organisera sin egen undergång, det är vad Kung Sarkozy säger. Vi är långt ifrån de kraftord den löjlige sprätten brukar använda när han hotar att ”rensa upp” bland upprorisk ungdom i Paris förorter, de flesta med ursprung i norra Afrika.

– Vi formulerar oss aldrig så. Vi fokuserar aldrig på personer utan på principer och institutioner och processer.

Så svarade vår egen globetrotter Carl Bildt på frågan om varför EU inte kräver att Mubarak avgår. Vad innebär det? Att Bildt i stället för att kräva Mubaraks omedelbara avgång utropar: -Ned med diktaturen NU? Han ska ju rikta sig till institutioner, så då blir det en passande paroll att resa.

Nej inte alls. Sådana kraftord använder vår karolin endast när han har kikaren riktad i österled. När Lukasjenkos hejdukar pucklade på sina motståndare då satte den modige Carl allt ner foten så kraftigt att golven skakade i Riddarfurstens palats. Rysslands president Medvedev kallades till och med för nazist av utrikesminister Bildt. I vems namn han då talade är det ingen regeringsmedlem som förklarat minst av allt Reinfeldt som inte verkar veta vad som finns söder om Ystad.

.

Media; DN1,DN2,SVD1,SVD2,

Bloggare: Jinge,Svensson,Röda Malmö,Röda Berget,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Egypten, EU, Demokrati, Poltiker,

,

Sprickorna i den gamla sfinxen från Kairo var så många att inte ens CIA i går kväll trodde att den gick att rädda. Inför en hel värld förklarade Barack Obama därför att det i går kväll skulle skrivas historia…

.

.

Diktatorn Hosni Mubarak skulle få ge sin sista föreställning i ett TV-tal till nationen.  Försvinna bakom scenen under mer värdiga former än Tunisiens diktator Ben Ali. Slippa att förnedras. Allt under kontroll av den militär som beslutat att hans tid var ute.

Men när väl ridån gick upp förstod alla att Mubarak  – trots allt som sagts bakom kulisserna – vägrat att spela den roll som förväntats. Med käpprak officersrygg, håret färgat i ungdomligt svart och rynkorna översmetade med TV-smink förklarade i stället 82-åringen att han vägrade att överge sin post. Inte ens de undantagslagar som var regel under diktaturens trettio år skulle hävas…

Mubarak inledde sitt tal avskyvärt nog med att hylla den ungdom han bekämpat. Som den gamle politiske patriark han är sa han sig tala till sina landsmän som en fader till sina söner och döttrar och förklarade salvelsefullt att ”de martyrer som dött under de olyckliga, tragiska händelserna deras blod och sår ska inte ha offrats förgäves”…

För oss som såg spektaklet i direktsändning och för de hundratusentals demonstranterna på Tahrirtorget i Kairo kom utspelet som en chock. Minuterna innan hade Tahrirtorgets människomassor jublat och dansat över sin seger. Googles ansvarige i Egypten, som fängslats och torterats, för att sedan friges som en eftergift åt oppositionen, gick ut med ett färdigt glädjemeddelande på twitter:  ”Mission accomplished” (Uppdraget slutfört)…

.

.

Men när chocken lagt sig. Då kom raseriet och ursinnet. Där sångerna och glädjen tystnat och de egyptiska flaggorna sänkts, där höjdes nu  i stället en skog av smutsiga skosulor i ett öppet förakt mot den avskydde diktatorn.

Uppdraget var inte slutfört. Inte ens det första vägskälet var passerat.

Men efter en kort förstämning. När massrörelsen väl hämtat andan. Då rullade på nytt slagorden mot Mubarak och hans regim runt som åsknedslag på torget. Redan i natt började en mindre grupp av demonstranter att röra sig mot presidentpalatset och det befästa TV-hus där Mubarak spelat sin kanske sista roll.  Nu som så många gånger förr är frihetskämparnas paroll ”Framåt – men aldrig glömma” och i dag fredag väntar en våldsam konfrontation mellan upprorsrörelsen och en regim i kramp. Vi vet inte hur den inre maktkampen i den militära elitens hierarki ser ut. Vad som helst kan hända.

.

.

Vad vi vet är att vi på vår blogg ska fortsätta med att följa dramat. Inte som politiska flanörer eller snusförnuftiga kommentatorer. Vi vill efter förmåga försöka bidra till solidariteten med frihetsrörelsen.

Ned med tyrannerna!

Leve den arabiska revolutionen!

.

Av Göte&Benny

.

Media; AB1,DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,GP1,GP2,SVD5,EXP1,GP3,VG1,AB2,SVD6,SVD7,

AB3,GP4,

Bloggare; Jinge,Svensson,Röda Malmö,Internationalen,Röda Berget,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Egypten, Mubarak, Tunisien, USA, Obama, Revolution
.

.

Äntligen?

Ja, det tycker inte husse. Jag hukar och säger hugaligen. Men vår Labrador Freja snurrar runt av glädje i snöyran och vill ha det som bilden från i fjol. När hon majestätiskt kunde blicka ut från snövallen på gårdsplan och se ut över sitt vita revir. Hon älskar till och med att ta ett dopp mellan isflaken i ån. Det är säkert generna från det kalla Kanada som får henne att skälla av glädje över  snöstormen…

.

.

Vi får se hur det artar sig framöver. Jag har inte plockat undan långkalsongerna. De åker inte av förrän till midsommar. Både vindluva och broddar finns tillhands och det finns kvar en hel del ved.

Bert, en gammal god vän och arbetskamrat från åren på Volvo Lastvagnar, visade i går upp en bild på Facebook där han hälsade våren välkommen genom att rensa i rabatten kring sina gula vintergäck.

Kanske aningen för tidigt. Statistiskt sett är det den 15 februari som är årets kallaste tid. Så vi har en bit kvar. Våren har gäckat oss många gånger förr…

Nedan en aktuell bild på hur kylan breder ut sig från nordvästra Ryssland…

.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, snöstorm, labrador, vargavinter,

I pressen: SVD1,DN1,AB1,Expr1,GP1,DN2,SVD2,DN4,

,

En storm av strejker har blåst upp över stora delar av Egypten. Arbetargrupp efter arbetargrupp kräver lönehöjningar, utbetalning av redan innestående löner, slut på korttidsanställningar, mer rättvisa lönesystem och ett slut på korruptionen.

.

,

Arbetare från Telecom Egypt demonstrerar utanför huvudkontoret.

De lamslog trafiken på den viktiga Ramses Street

och krävde att både bolagets ledning

och fackets styrelsemedlemmar skulle avgå.

.

Överallt i landet, ofta i våldsamma protester, kräver ungdomen samtidigt arbete och frihet. Tahrirtorget har dessutom tjänat som smältdegel för smidet av en ny politisk koalition, ”Revolutionens ungdom”, som innefattar de nätverk och lösliga grupper av ungdomar som haft som minsta gemensamma nämnare att regimen Mubarak ska störtas. Koalitionen fråntar gruppen av ”vise män” eller andra traditionella politiker rätten att tala i ungdomarnas namn och dess första uttalande var symboliskt nog att dessa revolutionens stormsvalor vägrar att förhandla om någonting, de flyger inte i svärm med andra, så länge Mubarak sitter kvar.

Slagorden haglar sedan några dagar också utanför det egyptiska parlamentet. Motståndets fokus har vidgats till att inte bara omfatta Mubarak och hans familj utan tar in i bild hela det vidriga politiska garnityr. som med hjälp av fejkade val besatt denna byggnad: ”Nyval! En ny konstitution! Ett nytt parlament! En ny president!”.

.

.

Det är bara femhundra meter från Tahrirtorget till parlamentet…

.

Överallt i Egypten diskuteras nu uppgifterna om att familjen Mubarek är god för över 500 miljarder kronor. ”Landsfadern” har skott sig för glatta livet på sina ”barn”. Landets alla medborgare där hälften ska leva på 15 kronor om dagen…

Men det är inte bara Mubarak som sugit ur märgbenen på människor. De arbetare vid Telecom Egypt som i går blockerade Ramses Street kunde berätta att de själva haft samma låga lön, 600 egyptiska pund i månaden (ungefär samma i kronor), i över 20 år. Samtidigt som företagets divisionschefer tjänar 30 000 pund/månad. De som sitter i bolagets styrelse tar hem svindlande 250 000 pund/månad. Här ligger de verkställande direktörerna i våra börsbolag, som LO-ekonomerna berättat om i veckan, ordentligt i lä när det gäller löneklyftan mellan sig själva och sina anställda…

I Kairo organiserade den nyfödda oberoende fackföreningsrörelsen en protest utanför den statliga fackliga federationen, ETUF. ”Federationen har blivit ett centrum för att bekämpa fackliga aktiviteter. Vi kräver en undersökning om korruption. Ledningen måste avgå och vi arbetare ska ha rätt att fritt bilda oberoende fackföreningar”, sa Kamal Abu Eita som är ordförande för landets första fria fackliga federation.

.

.

Strejkande arbetare vid Egyptens Nationella museum i Kairo.

.

Utanför den egyptiska Postens huvudkontor samlades i går också 5 000 postanställda. De krävde ett slut på all korruption och att alla tillfälliga anställningar skulle ska förvandlas till fastanställningar. ”De skar ner vår bonus med 50 procent för att i stället anställa ”konsulter” från militären med 20 000 pund i månaden”, berättade Sameh Mohamed, som själv haft en lön vid Posten på  600 pund i månaden. ”Vi har över 4 000 korttidsanställda som de förvägrar fasta heltidsjobb”, sa han till egyptisk media.

Under veckan har strejk- och proteströrelsen spridit sig som ringar på vattnet. Giza, Helwan, Kafr Al Zayat, Sadat City, Ismaila, Port Said,  Mahalla…

Många kvinnor är med i den fackliga oppositionsrörelsen. Inom textilindustrin och sjukvården. Vid exempelvis forskningsinstitutet Egyptian Animal Health Research Center krävde dess många kvinnliga anställda i en demonstration att direktören, Mona Mehrez skulle sparkas. ”Hon är helt korrupt”, sa en doktor till pressen. ”Pengar som skulle gått till forskning har hon använt för att bygga egna flotta villor i Kairo och Alexandria”. ”Det handlar om nepotism. Enda skälet till att hon fick jobbet är att hennes bror är anställd på Hälsoministeriet..”.

.

.

Frivilliga läkare vid Tahrirtorgets provisoriska akutklinik tar en paus.

Men lugnet är bedrägligt.

Besten Mubarak är sårad. Men inte död…

.

Varje facklig protest, varje socialt krav får omedelbart en politisk dimension och arbetarna kopierar lärdomarna från Kairo, likt i Port Said där man nu reser sitt eget tältläger på Martyrernas torg. I både Al-Arish och Sheikh Zowayed på Sinaihalvön har 5 000 demonstranter i ett uttalande anslutit sig till de krav man ropar på Kairos Tahrirtorg.

På Sinaihalvön har det tidigare rapporterades om våldsamma sammanstötningar mellan befolkningen och polisen. Men tills vidare tycks nu säkerhetstjänsten och polisen ha ”gått under sanden”.

I oasstaden Kharga, sydväst om Kairo, har polisen däremot skjutit ihjäl fem personer när ett folkligt uppror krävde att provinsens säkerhetschef skulle sparkas. Armén uppges ha gått in och ”säkrat viktiga regeringsbyggnader”. Den hatade chefen ska ha entledigats…

Dödssiffrorna stiger. Men proteststormarna mot diktaturen fortsätter att öka i styrka och det finns ännu inga tecken på att de skulle nått sin kulmen. Tvärtom!

*********************

När morgondagens historiker skriver sina sammanfattningar av regeringen Reinfeldts och utrikesminister Carl Bildts politiska roller under den egyptiska revolutionen vintern 2011.

Då är en sak sak säker. I de akademiska verken och i biografierna kommer det att berättas om deras fullständiga svek, nu under sexton dagars uppror, mot det egyptiska folkets krav på social rättvisa, frihet och demokrati…

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Egypten, Tahrirtorget, strejkvåg i Egypten, Mubarak, Suleiman,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,DN4,GP1,GP2,DN5,DN6,AB1,SVD4,DN7,AB2,AB3,DN8,GP3,

DN9,VG1,SVD5,GP4,GP5,

.

”Protesterna kan inte fortsätta hur länge som helst. Det kan komma en kupp. Inte från militären utan i stället är det en kraft, vilken inte är beredd att regera, som kan störta statens institutioner. Vi kommer aldrig att acceptera denna kampanj för civil olydnad som nu drivs av en del av dom som nu protesterar”.

.

.

Frihetstorget i går eftermiddag.

.

Det var en frustrerad vicepresident, den förre säkerhetschefen och tortyrmästaren Omar Suleiman, som i går irriterat kastade ur sig dessa ord vid en journalistträff.

Förtryckarnas försök till ”dialog” med de förtryckta har inte gått som tänkt.

För i går intog än en gång miljoner egyptier sina egna gator och torg. De kräver att Mubarak försvinner och att det sittande parlamentet upplöses. De kräver en ny konstitution med demokratiska fri- och rättigheter, minskad presidentmakt samt nya demokratiska val.

Ett viktigt och symboliskt steg togs också när nya demonstranter i går byggde upp ännu ett tältläger utanför parlamentet, en halvkilometer bort från torget.

Samtidigt rapporteras att tusentals anställda vid de stora sjukhusen, på den tidigare regimtrogna och statligt ägda tidningen al Ahram, vid posten och vid andra statliga myndigheter, just börjat protestera mot diktaturen och undantagslagarna genom olika former av civil olydnad.

Runt om i Egypten höjs ropen samtidigt på social rättvisa. ”Var finns Mubaraks och hans ministrars alla miljarder? Vi kräver arbeten, höjda löner och bostäder”. Viktiga strejker och arbetsplatsprotester har rullat i gång bland annat vid Suezkanalens terminaler.  I själva staden Suez krävde 2 000 ungdomar samtidigt arbeten på samma sätt som tusentals anställda Luxors turistindustri. I staden Mahalla blockerade 1 500 arbetare från företaget Abu El-Subaa  stadens vägar med krav på att få ut sina löner. I Quesna har de 2 000 anställda vid läkemedelsföretaget Sigma inlett en sittstrejk för högre löner samt krav på att få ut sådana som inte alls betalats ut. Där kräver man också att delar av ledningen ska sparkas. I Aswan försökte 5 000 arbetslösa ungdomar storma guvenörsbyggnaden i ett handgripligt försök att slänga ut den hatade guvernören…

Egypten och Tahrirtorget är regionens politiska stormcentrum. Till en del fortsätter naturligtvis människors vardagsliv som förut. I folkvimlet på Frihetstorget kan man till och med se frisörer som ordnat en barberarstuga i det fria…

.

.

Barberarstuga i det fria – på Frihetstorget…

.

Men i kulisserna blir diktaturens hantlangare och alla dess partners mer och mer nervösa. En spänning som fortplantas in i demonstrationsleden. Ska Suleiman än en gång släppa loss sina horder av våldverkare för att i en kupp försöka krossa ”den kupp” han varnat för?

Vita Huset håller nervöst fast vid diktaturen. USA:s såtaste vänner i regionen: Israel, Saudiarabien, Jordanien och De förenade arabemiraten, kräver i ständiga samtal med Washington att man där måste hålla fast vid den gamla ordningen. Deras gemensamma krav är att det bara är Omar Suleiman som kan garantera de försiktiga ”reformer” som krävs. Om inte – varnar de samfällt USA – då kommer hela regionen att destabiliseras.

Ett skäl till att de omhuldar tortyrmästaren själv hittar vi i de läckor från Wikileaks som Daily Telegraph publicerade i går. Där berättas att Suleiman sagt sig vara beredd att acceptera israeliska trupper på egyptisk mark, vid gränssamhället Philadelphi, om detta kunde stoppa vapensmugglingen till palestinska motståndsmän inne i det inringade Gaza. Där sägs också att Suleiman vill att ”Gaza skulle vara hungrigt. Men inte svälta”. Han  är vidare överens med Israel om att ”Hamas måste isoleras”…

.

.

Den israeliska ockupationsmaktens president Shimon Peres

i glatt samspråk med vännen Omar Suleiman…

.

Uppenbart är den egyptiska revolutionen – vid ett av sina svåra vägskäl. Diktaturen spricker upp och rämnar. Men det är ingen rutten islossning där stora sjok av det gamla flyter bort och smälter samman på naturlig väg. Här står vi inför en explosiv samhällelig process. Ett historiskt drama där upprorsrörelsens svaghet, tvingad som den varit att leva i diktaturens hägn och utsatt för dess ständiga terror, är att den saknar ett eller flera organiserade politiska subjekt, eller partier, som kan erbjuda ett enande program för framtiden. Den inhemska liberala egyptiska borgarklassen och den utbildade medelklassen är för svag för att orka sätta upp ett eget borgerligt demokratiskt alternativ oberoende av förtryckarna i Väst.

Barnmorskan till ett fritt och demokratiskt Egypten måste vara både en social och demokratisk revolution. En väldig omvälvning som i grunden skulle skaka och störta många av regionens andra diktaturer. Revolutionens snabba scenväxlingar med upprorsrörelsens flexibilitet och dess väldiga hjältemod får säkert många av alla oss som följer det hela på ett bekvämt avstånd att hoppas på en sådan färdväg. Blir det en urladdning, där Suleiman släpper loss sina bärsärkar kommer det uppenbart att vara arméns roll som blir avgörande. Lyckas frihetskämparna då, som tidigare, att frondera, att förbrödra sig med de många hundratusentals värnpliktiga och vanliga reservister som utgör arméns fundament, då kan man med optimism rusa fram mot nästa vägskäl.

.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, EgyptenTahrirtorget, Omar SuleimN, Den egyptiska revolutionen,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,DN3,DN4,DN5,AB1,GP1,GP2,GP3,DN6,DN7,DN8,DN9,SVD5,

Bloggare: Björklund, Jinge,RödaMalmö,