Syriern Hassan Hassan ger här ett skakande vittnesmål om hur regimen ger sig på läkare bara för att de gör sitt arbete och hedrar sin läkared –vårda sjuka och sårade. I dag kan vi hoppas att Assads tid snart är över. Signalerna saknas inte. Vice-presidenten säger att regimen inta kan segra militärt. Propagandachefer hoppar av. Bakom kulisserna förbereder sig säkert regimens mest hängivna tjänare att fly till välfyllda bankkonton utomlands.
******
Från ett improviserat sjukhus i Deir Ezzor (Läkare utan gränser)
Av Hassan Hassan.
Tre veckor efter massakern i staden Deraya den 27 augusti 2012 gjorde medborgare en skakande upptäckt –trettiotre kroppar hade kastats ned i en brunn på en bondgård i stadens närhet.
Offren hade knuffats ned i brunnen med bakbundna händer. Därefter hade sprängladdningar slängts efter dem. Senare förde en lokalbo kropparna till det lokala sjukhuset. Historien om dessa offers lidande berättades mig av Anwar Herata, en läkare som nyligen lämnat Syrien. Doktor Herata som var ortopedspecialist på statens sjukhus i Deraya sedan upprorets början ger oss en av de få förstahandsbeskrivningar av de blodiga händelser som utspelats i staden. Hans berättelse är bekräftad.
Tydligen har omkring tusen personer dödats i den strategiskt belägna staden mindre än en mil från Damaskus. I oktober 2012 rapporterade lokala aktivister att kropparna av hundra avrättade personer hittats i sjukhuset.
Offer i Daraya i väntan på begravning. Regimen påstår att de är offer för ”utländska terrorister”. Varför gör den då inget för att ta hand om de döda och hjälpa de anhöriga med begravningarna?
Doktor Herata berättade nyligen att i början av massakern kom det militära fordon och trupp till staden. Säkerhetsstyrkorna började konrollera id-handlingar och personer som var från andra platser drev de iväg på motorvägen. Personal på sjukhuset drevs också iväg och sedan stängdes sjukhuset. Vissa tror att byggnaderna användes av arméns prickskyttar under massakern.
-Det var dagen efter som massakern ägde rum. Enbart i Solaiman al-Dairanimoskén dödades 122 personer bland de boende som sökt skydd där för att undkomma kanonelden, berättar doktor Herata.
I Deraya var detta inte de första morden. Under de första månaderna av upproret tog det statliga sjukhuset i Deraya emot sex till åtta allvarligt skottskadade patienter efter varje fredlig fredagsdemonstration och en eller två per dag under veckorna.
Doktor Herata berättade för mig att det var ”skottskador i huvudet eller bröstet. De flesta patienterna dog eller fördes bort av säkerhetsstyrkorna”.
Offren fördes till sjukhuset i civila bilar. Eftersom ambulanserna förbjöds transportera patienter från platser där folk protesterade. Om patienterna överlevde släpades de iväg av säkerhetsstyrkorna till den värsta sortens behandling, ibland redan innan deras hälsotillstånd förbättrats.
Improviserat ”sjukhus” i Deir Ezzor
Doktor Herata minns speciellt ett av offren, Mohammed Al Dabbas, en aktivist från Daraya som träffats av en kula i bröstet och en i axeln under en demonstration. Han släpades iväg från akutmottagningen ännu under anestesi. Enligt doktor Herata var Mohammed eftersökt av regimen sedan fem månader tillbaka på grund av hans aktivism. Vad var hans brott? Att ha placerat revolutionens flagga på kommunalhuset och deltagande i demonstrationer.
-Säkerhetsstyrkorna släpade ut honom från akutmottagningen svärandes åt läkarna som försökt att vårda honom. De förde honom till militärsjukhuset som i själva verket är en begravningsplats för skadade demonstranter, fortsätter doktor Hereta.
De dagliga ohyggligheter som doktor Herata bevittnat på sjukhuset stryker under inte bara regimens extrema våld, utan också anhängarnas brutalitet. Samtidigt visar det tydligt den outhärdliga situation som möter många som arbetar i landets statliga institutioner. Även om många av kollegorna förstår upproret och sympatiserar med protesterna, förklarar doktor Herata att de måste hålla inne sina känslor om de inte vill riskera att anmälas. För vissa läkare är anhängare till regimen. De frågar ut de kollegor som försöker ge skadade demonstranter vård. ”Vi svarar att vi bara gör vårt jobb”, lägger han till.
Staden Daraya ligger bara en mil utanför Damaskus centrum. En ny massaker är kanske på gång. Det sägs att armén samlar ett stort antal stridsvagnar utanför Daraya för att på nytt försöka ta kontroll över den upproriska staden.
Han berättar att en av hans vänner som arbetade på sjukhuset AL Moujtahid i Damaskus dödades därför att säkerhetsstyrkorna misstänkte att han gav sårförband till sjukhus på landsbygden. Sårförband med sjukhusets märke hade hittats under en räd mot ett improviserat sjukhus på landet och säkerhetsstyrkorna gjorde en undersökning av vem från regionen som arbetade på Al Moujtahid. ”Han avrättades utan en utredning trots att han inte hade någon kontakt med improviserade landsbygdssjukhus”, säger doktor Herata.
Vid ett annat tillfälle kom två medlemmar av säkerhetstjänsten till sjukhuset för att vårda en förkylning. En av soldaterna krävde att man gav mer medicin till hans kollega, vilket läkaren vägrade utan att först undersöka soldaten. Då varnade officeren honom för att inte ”sätta sig upp”. När läkaren ändå vägrade kallade officeren sin överordnade som skickade sex soldater till sjukhuset. Läkaren fördes bort tillsammans med en kollega som försökte hjälpa honom.
Ett sårat barn i Daraya vårdas av läkare som vågar göra sin plikt.
Doktor Herata förklarar att situationen föder rädsla som gör att medicinsk personal lämnar landet trots att de så väl behövs. De som stannar står under speciell bevakning av regimens styrkor. Haidar Ali Al Fandi, en läkare jag lärde känna under min studietid vid Damaskus universitet, dödades i september 2012 i provinsen Deir Ezzor av säkerhetsstyrkor som gjorde ett tillslag i hans hem. Han avrättades därför att han använde sitt hem som underjordisk klinik.
Yrkesverksamma i den syriska vården står under press oavsett hur de gör: om de stannar kvar står de under hot, om de lämnar landet blir de utfrysta. Landet hotas av en sanitär katastrof. Det är livsviktigt att läkare ges möjlighet till fortbildning och att avsluta sina studier. Syriska flyktingar i grannländer borde kunna vända sig till deras vårdinrättningar så länge den syriska krisen pågår. Det krävs insatser för att skapa band mellan läkare som flytt våldet och landsfränder i lägren vid gränserna.
En dag kanske doktor Herata på nytt kan ge syrier medicinsk hjälp. Under tiden är det bästa han kan göra att berätta om de fasor som han upplevt i Syrien.
(Översatt av A l’Encontre. Originalet publicerades 13 december 2012 på sajten Jadaliyya)
Översättning till svenska: Benny Åsman
Media:
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Syrien, Damaskus, Daraya, Assad
Det är antagligen inte mer idé att förhandla med Assads regim än med Hitlers, utan övrig jämförelse. Den vill troligen inte förhandla. Det verkar som om Iran och Ryssland, de två närmast sörjande, vill att det ska bli förhandlingar ändå. De vill minimera sina förluster, som kan bli ansenliga. För Syriens civilbefolkning av alla kulörer innebär en militär totalförlust för den alawitiska maffiaregimen ett slut på just detta, utan att man vet vad som kommer i stället.
Man blir tårögd när man läser detta!
Hej sl;
ett tag sedan. Håller med. Ska man ha garantier för vad som sker efter hade aldrig en enda av världshistoriens revolutioner ägt rum. Minst av allt den ryska som gick under i blod och tårar under Stalins terrorvälde.
Ja, det är ett vittnesmål om både fasa och hopp.
hej Benny
den ryska revolutionen fallerade senast 1921 med Kronstad-upproret, när Stalin massakrerade partiets egna var det bara slutfasen, innan dess hade alla andra fått sin dödliga dos. Den ryska revolutionen är inte längre någon som helst källa till entusiasm bland ”massorna”, den är bara en av en massa händelser för svenska skolelever, bara äldre känner till den och av dem är en massiv majoritet negativ. Samhällets utveckling gör att framtiden ändå inte kan spås i termer av ryska revolutionen.
Upproret i Syrien har en tydlig stamkaraktär, det har också regimen, men dess maffiastruktur gör den i längden outhärdlig också för dess stambas. Stammen/religionen som vill ta över är i majoritet, stammen/minoriteten som har makten men förlorar har en förskrämd maktbas som riskerar samma behandling av Assad-armén som sunnimajoriteten. Vad som kommer ut av detta är en öppen fråga. Vi kan inte hindra våldet, det är grundlagt sen 1500 år. Vi kan bara protestera, och hoppas att styrkeförhållandena på marken inte skapar ytterligare en salafist-regim.
Hej Benny och sl känns som den logiska slutsatsen närmar sig *kommunismens brott mot mänskligheten*
Kanske det som uppmärksammas 9:e maj varje år?
Den ryska revolutionen är en händelse med ett förlopp, dess förlopp är avskräckande, men betyder inte att man med det som utgångspunkt kan förutse hur andra uppror, med sin bakgrund, ska sluta. En lämplig uppgift för den som hoppas på något liknande den ryska revolutionen är att studera dess förlopp, det har Benny och Göte ägnat rätt mycket tid åt. Jag, som ägnat den bara lite uppmärksamhet, tror att ryska revolutionen inte händer igen, men att i Syrien finns en annan häxbrygd som kan leda vart som helst när man tillför eld. Eld är tillförd, nu gäller att blåsa den åt rätt håll, inte att försvara den som satte fyr på alltihop, det gjorde Assads alawitmaffia. Sitter de kvar gör de bara om bravaden igen. Att släcka elden går inte, häxbrygdens sammansättning brinner bra. Nu sitter väst på åskådarplats under munväder, Ryssland, Iran och vissa arabiska ”bröder” blåser och eldar under vad de kan. Vårt lilla huvudbry är hur vi ska blåsa, och om vi ska elda under. Just nu pågår brasan oss förutan, vi har inget gjort, förutom att sälja telerelaterad datautrustning. Antagligen gör EU inget, medan USA tror att de har tumme med sunni, och sen upptäcker de att det bara är de sunni de har köpt de har tumme med, under förutsättning att de betalar mer. EU står alltid och tvekar, och USA ligger på andra sidan jorden.
Mycket informativ och pedagogiskt kommentar sl, jag tackar för den…
Kan berätta jag gick på komvux och läste historia A för sju-åtta år sedan och när jag kom dit var jag ganska historielös men jag visste om revolutionen i Ryssland 1917 med Lenin och bolsjevikerna men mycket mer än så visste jag inte. Döm om min förvåning när den revolutionen inte ens nämndes under HELA kursen!!! När kursen var klar hade jag fått lära mig om fyra revolutioner. Den första var när människan började bruka jorden, den andra var den industriella revolutionen, den tredje var franska revolutionen och till sist den amerikanska revolutionen. Ja, dessa *fakta* (som inte går att ifrågasätta för då får man inget betyg eller ett mycket dåligt sådant) var det som staten (under sossarnas ledning) lärde mig då. Förvisso stod det mer i historieboken men undervisningen fixerades helt vid det som hade med västerländska intressen att göra och gärna det borgerliga som också fört utvecklingen.
Under den tiden läste jag också Religion A som jag tyckte var intressant då. Men döm om min förvåning EN GÅNG TILL när jag hittade kommunismen, Sovjet, Lenin och Stalin som ett ganska stort kapitel i religonsboken!!!! Den kvinnliga läraren förklarade att man idag betrakar kommunism som en religion och med lärarinnans auktoritet så köpte jag genast den förklaringen. Tyvärr blev det ingen undervisning i det kapitlet eftersom damen ifråga också förklarade att hon avskydde kommunism. Senare berättade hon också att hon kom från en småföretagarfamilj och att hon minsann jobbat hårt för sin utbildning.
Med det här i bakfickan får jag tacka dig sl att du sträcker dig så långt så du kallar ryska revolutionen för en *revolution*. En liten kort parentes (c:a tre minuter) gjorde dock min historielärare då han förklarade händelsen som en statskupp av något man mer kan likna vid ett ”terrorgäng” och därför sken jag upp lite när jag läste din kommentar ovan.
För mig nu idag är ryska revolutionen långt mer än ett terrorvälde. På några få årtionden gjorde man miljoner analfabeter i Ryssland med omnejd läskunniga, man satte också igång århundradets industriella och sociala satsning som var så framgångsrik att den satte skräck i den kapitalistiska västvärlden så att den rustade sig för att kunna stå emot den ”röda faran” från öst. Till slut lyckades man också från sin sida besegra de högersextrema nazisternas ”tredje rike” vilket jag ville visa med länken igår och allt detta tillsammans tycker jag är fantastiskt gjort av ryska folket under ett *terrorvälde*.
Visst finns smolk i denna bägare det är jag medveten om men å andra sidan belyser andra det mer än väl så det behöver jag inte göra. 🙂
I dag är Ryssland en österländsk marknadsekonomi och något jag tycker är otäckt är att staten tycks samla folket kring religionen vilket gör att homosexulla förtrycks. Då är det bättre med socialismen där man samlas kring klassintresset för då kan alla vara med oavsett sexuell läggning, religion, hudfärg eller vad det nu kan vara. 🙂
hej Någon,
ofta kan en sak vara flera samtidigt. Den ryska revolutionen var en folklig resning som ett durkdrivet parti la beslag på, efter bara några år var alla andra partier förbjudna, då poppade opposition upp inom partiet, som förbjöds och sen mördades. Man kan kalla ryska revolutionen revolution och statskupp samtidigt, beroende på ur vilken vinkel man ser den. Den var först demokratisk, sen socialistisk, maktövertagandet kommenderades av sovjeter där partiet som ville ta makten hade stort inflytande ett tag, och efter tre år fanns bara de kvar.
Att kommendera ett land till modernism har gjorts av fler än SUKP. Den svenska staten byggde infrastruktur redan 1860 (stambanan), sen vattenkraft, vägar, radio, TV, skolor och sjukhus, fram till kärnkraften på 70-talet, utan excesser i våld. I sovjet gjordes mycket av lägerfångar i miljoner; kanaler, vägbyggen, dammar och banvallar är byggda delvis av lik. Hur Ryssland och Europa skulle sett ut utan detta experiment kan ingen veta, men Hitlers rike kan ses som en spegelbild och ett svar på utmaningen från öst. Ingen kommunism; ingen nazism.
Marknaden bygger på arbetsfördelning och specialisering, den dyker upp av sig självt, som ogräs, den är extremt livskraftig. Ju mer marknaden ska hindras verka desto mer tvång och våld behövs. Den ryska marknaden av idag kommer ur sovjetstatens relationer, korruptionen är bara en fortsättning av planekonomin och ryska traditioner. Nu kan både mutgivaren och mutkolven tjäna mer pengar, och information kan spridas, så det märks mer, förr kostade en stulen potät livet i kort process. Fri sexualitet inklusive homosex trycktes ner i bolsjevikernas Ryssland i samma grad som partiet blev allsmäktigt och utrotade sina egna, däremot var det friare när partiet var i opposition före 1917. Sexpolitik handlar om makt.
Ortodoxin är stommen i det ryska, med språk och alfabet. Homohat är ingen specifikt kristen sak, det finns överallt, det är inte präster som är ute och sparkar i kängor, utan nazister, de är ateister. Om de är någonting alls. Staten i Ryssland vilar på dess säkerhetstjänst, en gammal dålig tradition oändligt förfinad av Felix Dzerzhinsky och alla hans efterföljare. Putin, en kugge i denna tradition, försöker se bättre ut i folks ögon och skaffa stöd för sin privata stöldpolitik genom att uppträda i stridflygplan, halvnaken som fiskare, björnbrottare, judoexpert och gå i kyrkan. Gamla kända knep. Antalet miljarder han stulit kan bara gissas. Stölderna ska diskuteras, Putin vill att ryssarna ska prata om hans värdelösa media-utspel. Det gäller egentligen pengarna; ”peka på degen”, som Blixten sa.
För att återknyta till Syrien, så är dess befolkning utsatt för långvariga övergrepp, som syns väldigt tydligt eftersom de följer etniskt/religiösa linjer och majoriteten är illa behandlad, på mängder av sätt. Som vi väl vet kan regimer som behandlar minoriteter illa överleva i århundraden, samerna kan inte välta Sverige, romerna inte Ungern, men sunni kan välta Syrien, och det räknar många med nu, eftersom mycket rika Saudi stöder dem. Frågan som oroar EU är hur många miljoner syriskt-ortodoxa som försöker ta sig till Europa via Grekland och Turkiet när sunni vinner.
Hej sl,
Det är trevligt att se dina kommentarer till ’någon’. Visst håller jag helt med om ,annat inte alls. Men just nu har jag ingen tid (lusten saknas inte)att ta en polemik om det jag inte håller med om.
En sak bara: ”ingen nazisism utan kommunism” anser jag helt fel. Mussolinis fascistiska garden var inte ett svar på ”kommunismen” i Italien. Han var ett verktyg för att slå ned den italienska arbetarrörelsen, som inte var speciellt influerad av ryska revolutionen redan 1920. Samma sak i Tyskland. Hitlers ”historiska” uppgift var att krossa den tyska arbetarrörelsens motstånd i den allt djupare ekonomiska depressionen. Där gjordes ingen skillnad mellan kommunistiska och socialdemokratiska ledare och fackföreningsledare. Kort sagt var nassarna ett svar på den kapitalistiska ekonomins katastrofala depression(bland annat) och inte ett svar på kommunismens (du menar bolsjevism förmodar jag) uppkomst.
Och i dag? Kan man säga att de nya fascistiska partiernas framväxt i Grekland och Ungern är ett svar på kommunism? Vilken kommunism?
Ha en bra helg
Benny
hej Benny,
Mussolini och många andra, som Flykt tex, vandrade mellan olika organisationer som kallade sig socialistiska, i en tid när marknad, stordrift och allt som hör idag till inte existerade, och fabriksarbetarna var bönder förra året. Hitlers parti (NSDAP) bildades strax efter ryska revolutionen (RSDAP), alla trodde att liberalism var dekadent, många ville ha enorma biceps, keps, spett, spade och bygga framtiden medelst tvång. Femton år senare hade de gått åt olika håll. Saker kan ha flera egenskaper samtidigt. Vi tittar med facit i hand. Hitler hade dolkstötslegenden, hyperinflation och bolsjevismen att peka på när han skulle peka ut sin ”alternativa” väg. Plockar man bort bolsjevismen ur bakgrunden hade resten sett annorlunda ut. Hade Hitler haft tur hade han stått och målat i Linz hela livet, sluppit bli militärens agent i ett ”arbetarparti”, sluppit ta över det, och sluppit hela sin ”karriär”.
Ungern har sen kejsardömets upplösning haft nationella fantomsmärtor som gynnar nationell extremism, och Grekland är första transitland utan egen valuta som skydd; xenofobi är en mänsklig överlevnadsinstinkt som kan gödas på många sätt. Den går långt djupare i själen än s.k. klassmedvetenhet. I sovjetunionen låtsades man som om alla folken hade samma rättigheter, men sovjet var i grund och botten ett ryskimperialistiskt projekt, där hela folkgrupper skickades ut på vandring efter förste medborgarens nycker.
Syrien är inte en nation, det är ett antal folk med mycket tydliga och långa traditioner på samma yta. Tyvärr har sovjetiska säkerhetspolitiska traditioner importerats, det förvärrar allt tiofaldigt. Att ryskt inflytande upphör innebär att Ryssland kommer att sats ännu hårdare på Iran. Det ser inte bra ut, hela soppan.
sl, som sagt har vi inte en gemensam syn på rötterna till nazismen, boljevismen och eventuella samband dem emellan. Men det går inte att diskutera i korta snuttar i kommentarsslingor.
mvh
Benny