Bombar de som ska skyddas

Dags att sluta med hyckleriet

.

Så var det dags igen.  Är det inte en glad bröllopsfest som bombas sönder och samman, så är det en sovande  familj  eller folk som förtvivlat försöker komma åt lite bränsle. Den här gången var det tre bussar som slets sönder. Fullsatta med civila. Mest barn. Vi  brukar inte rakt av lägga ut material från annat håll. Men dels står det svenska  hyckleriet med vår ”fredsmission” oss långt upp i halsen. ”Våra grabbar och tjejer” står som bekant under samma NATO-befäl som leder stridsflygplanens piloter.  Dels är artikeln nedan mycket skarp och bra.  Den är hämtat från tidningen Internationalen där både Benny och jag brukar medverka.

.

De två i Afghanistan stupade svenska officerarna har fått media att svämma över av “patriotism” och krafter inom Folkpartiet har påpassligt krävt en utökad svensk truppnärvaro. Det är alltid sorgligt när människor dör i krig, och den nu pågående brittisk amerikanska offensiven har krävt många dödsoffer – också bland civila. Det är bland annat därför vi socialister är motståndare till USA:s Englands, Tysklands, Sveriges och andra västmakters krig i Afghanistan.

.

De tre bussarna bombades av stridsflyg.

I förra veckan dödades tolv civila av detta High Mobility Artillery Rocket System.

.
Det finns inget mer hycklande, mer falskt och mer fräckt än de borgerliga partiernas (och socialdemokraternas) stöd till den svenska militära närvaron i Afghanistan. En argumentationslinje som med förkärlek drivs är att de västkapitalistiska staternas närvaro syftar till de afghanska kvinnornas frigörelse och till att garantera flickors skolgång.
.
Dessa partier hoppas att historien suddat ut hur de på 1980-talet förhöll sig till det dåvarande kriget i Afghanistan, men vi har inte glömt.
.
När Sovjetunionen stred i Afghanistan försvarade sig även denna stormakt med argumentet att man ville garantera framåtskridande och kvinnofrigörelse. Och sant var att de mot Sovjet kämpande islamska fundamentalisterna. skar halsen av kvinnliga skollärare, bekämpade jordreformer och brände skolor. Samtliga svenska borgerliga partier (och socialdemokraterna) slöt upp och stödde dessa fundamentalistiska mujaheddin – Sovjet skulle ju bekämpas. Sanningen var också att USA:s stöd till dessa islamistiska fundamentalister trappades upp redan före det sovjetiska intåget.
.
Sovjetregimen såg en vänligt sinnad regim i ett grannland hotas av USA-stödda islamister och Röda armén tågade in. Moskvas första intresse var sannerligen inte de afghanska kvinnornas rättigheter. Det handlade först och främst om att förhindra att en fientlig regim kom till makten. Den sovjetiska krigföringen gick – precis som dagens västmakters – ut över civilbefolkningen. Fundamentalisterna stärktes, precis som de idag stärks av den västkapitalistiska krigföringen. CIA tränade och utrustade män som Usama Bin Laden. Man bedrev en ursinnig terror mot den sovjetstödda Kabulregimen och mot alla sociala och politiska reformer. Vi upprepar: den svenska borgerligheten stödde dessa krafter, beskrev dem som befrielsekämpar. Vi frågar nu er borgerliga politiker: tror ni att vi alla glömt detta?
.
När så Sovjetunionen drog sig ur Afghanistan och dess lydregim sedermera föll utbröt ett kaotiskt och förödande inbördeskrig mellan de islamistiska krigsherrarna. USA satsade då på en ny rörelse som lovade att ta kontroll och skapa ordning; de ultrakonservativa talibanerna. Vi frågar alla försvarare av det USA-ledda “kriget mot talibanerna”: Tror ni att vi glömt detta?
Men när Usama Bin Laden bildar al-Qaida, till och med initierar terrordåd mot det amerikanska fastlandet och skyddas av talibanerna så anfaller USA sin gamla samarbetspartner – kriget mot terrorismen proklameras. Usama Bin Laden hade dock varit terrorist långt innan dess, men då riktade han med USA:s stöd sin terror mot den sovjetstödda Kabulregeringen, mot kvinnliga skollärare och flickskolor. Tror ni att vi alla glömt det?
.
Att tro att USA och dess hjälptrupper (England, Sverige, Finland, Danmark, Tyskland med flera) nu plötsligt skulle drivas av motivet att skapa demokrati och jämställdhet är, om man studerat de senaste trettio årens afghanska historia, följaktligen absurt.
.
USA:s krig handlar om att man vill säkra denna del av världen under sin kontroll. Om det kräver en uppgörelse med talibanerna så kommer vi att få se en sådan. För några veckor sedan gick USA:s militära ledning i Afghanistan ut med budskapet att man inte bara försöker få/köpa över basmedlemmar och mellanchefer i talibanapparaten. En uppgörelse med själva talibanledningen, där denna skulle garanteras en plats vid köttgrytorna, uteslöts inte. Talibanledaren Mullah Omar ska ha svarat med att beordra ett stopp på attacker mot flickskolor. Talibanerna och USA har kunnat komma överens förr och kan det säkert även i framtiden. Kriget gäller inte demokratiska rättigheter och jämställdhet. I detta spel är Sverige, för att använda den forne VPK-ideologen Jörn Svenssons ord, “en liten hungrig imperialiststat”. Den svenska härskande klassen söker en roll under det stora imperiets vingar.
.
För anständiga människor återstår det bara att kräva att denna lilla hungriga imperialiststat omedelbart lämnar Afghanistan. Liksom vi kräver att den stora imperialistmakten gör det.
.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

I pressen: AB1,DN1,

Publicerat i Okategoriserade | 3 svar

Snaskar i sig partistöd – avskedar sjuksköterskor

Inget mer snask!

.

Nu har den ekonomiska krisen nått fram till våra kommuner och landsting. De traditionella partierna, både till höger, i mitten och till vänster, svarar reflexmässigt med att avskeda sjuksköterskor och lärare.

.

Samtidigt fortsätter de för det mesta med att snaska i sig feta partibidrag. Ja, det är ännu värre avslöjar SVT-Rapport i dag.  De grisar i sig alltmer. Sedan valåret har partistöden ökat dubbelt så mycket som inflationen. I snitt 20 procent i jämförelse med 8 procents inflation. Bara i år betalas det ut 629 miljoner kronor till partierna i kommuner och landsting. Det mörkblå Stockholm är naturligtvis ”värstingen” med en höjning på sanslösa 48 procent.

.

De flesta av dessa traditionella partier har sina rötter i någon form av folkrörelser. De bars upp av slitsam idealism och rikliga medlemsavgifter. Nu har de alltmer fogats in som en del av staten. De politiska representanterna och deras partimaskinerier betalas av staten. I linje med detta blir de också statens tjänare.

.

Nu senast har vi sett  detta med skandalerna kring det sparkade landstingsrådet Ewa Söderberg (s) som varit huvudansvarig för att försöka ta bort 700 vårdjobb vid Sundsvalls sjukhus. Väl att understryka är att även Vänsterpartiet är representerat i landstingsstyret.

.

Sjukhusdirektörens mål blev då häpnadsväckande nog att sjukhuset bara ska ta emot människor som man inte kan undvika!

.

För att snabbt komma till skott med att sparka folk anställde sjukhusdirektören en ny mer fartfylld figur som personalchef: Ingamarie Bäcklin, från konsultföretaget Business Results.   Men när det kom ut att hon hade ett halvkriminellt förflutet och skulle få en lön på 13 000 kr om dagen för att gå loss på personalkontot, då blev protesterna bland personalen så starka att hon fick sparken redan efter bara 20 timmars anställning. Länskriminalen i Norrland har också polisanmält henne för trolöshet mot huvudman. Det hela blev så pinsamt att socialdemokraterna, nu så här inför valet, fick sparka också sitt landstingsråd.

.

Den kritiserade  sjukhusdirektören Sigbjörn Olofsson  med nerskärningsförslaget

Fotograf: Eleonora Brodd i Allehanda.se

.

I går kväll berättade en upprörd representant från Socialstyrelsen för media att flera sjukhus nu närmar sig sammanbrott vid sina vårdtoppar. Vi fick reda på att Sverige har minst antal vårdplatser i hela Europa. Österrike i topp hade tre gånger så många vårdplatser som Sverige. Så är det med satsningen på vården eller ”välfärdssamhällets kärna” som det så lyriskt brukar heta från Fredrik Reinfeldt. Socialstyrelsens lösning var mer kontroll. Men det som behövs är naturligtvis mer personal. Sverige har nog med kontrollanter, chefer och ledare av alla de slag som lever gott på att kontrollera att andra arbetar.

.

Vi har också nog med partier som när sig med statliga bidrag och går statens ärenden.

.

Gratis lokaler för politisk verksamhet, möten mm borde vara en självklarhet i en politisk demokrati. Men partibidragen är bara en belastning.  Slut på snasket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Pressen: DN1,

Publicerat i Okategoriserade | 1 svar

Allt är regeringens fel…

Efter snöstormen…

.

En del människor hoppas på att våren väntar bakom nästa moln.  Andra menar att det är regeringen som skapat allt snökaos. Men följer vi kalendern var Högvinterns sista dag först i går.

.

Våra meterologer brukar säga att vårt klimat är som kallast mellan den 20 januari och den 20 februari. Jämför vi med sommarens skiften är det i dag  alltså den 21 augusti och då har vi normalt en bra bit kvar innan höstmörkret famnar oss.

.

Dessutom är det en mycket bister vinter. För vår del, i Ale fem mil, norr om Göteborg. Nära Risveden och Mjörn har ingen under 45 år tidigare upplevt en liknande kyla. Efter två dagars snöstorm väntar nu mer ryska minusgrader.  I natt räknar vi med minus tjugo eller värre. Innan stormen var det isbildning ända över till Danmark. I veckan, framåt torsdagen, får vi på nytt stora snömängder. I statistiken närmar vi oss krigsvintern 1941/42.

.

Det är förbaskat kallt och en hel del besvär. Men oerhört vackert. Här några bilder:

.

.

Tidigt i morse. Den första morgonsolen tränger sig fram. På bilden ryggen på jordkällaren,
en bit av ladugården samt baksidan på vårt gamla, tillbyggda soldattorp.

.

.
”Lillstugan”. Ett ombyggt byk- och hönshus. Ingen värme på när vi inte har besök.

.

.

Vår jordkällare. Under taket bor både kaniner och ibland minkar.
Lustigt nog utan att minken har ihjäl kaninungarna…

.

.

”Lillstugans” tak ska nog hålla. Den mesta snön har blåst bort.

.

.

Från gårddagsskvällens runda i snöyran. I skymningen får Freja, vår labrador,
syn på ett par rådjur som letat mat ute i lössnön på åkern.

.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,SDS1,GP1,GP2,GP3,AB3,SVD3,AB1,DN2,GP4,AB2,

Bloggare: Jinge,Svensson,RödaMalmö,

Publicerat i Okategoriserade | 7 svar

Gärna fler medaljer – men inga fler från Afghanistan

Inga fler medaljer från Afghanistan…

.

När en segrare i de olympiska spelen tar emot sin guldmedalj är detta jublande ögonblick kanske dennes finaste minne i livet.

.

När de svenska officerarna Gunnar Andersson och Johan Palmlöv tilldelades Försvarets förtjänstmedaljer i guld var de inte ens i livet.

.

Gunnar Anderssons och Johan Palmlövs postuma förtjänstmedaljer…


.

De stupade svenska soldaterna ”fick fin begravning utav staten…” som det heter i Ruben Nilssons visa om ”Den okände soldaten”. Deras stoft togs emot på Ärna flygplats utanför Uppsala med både honnörsstyrka, fanvakt och musikkår. En överflygning genomfördes samtidigt med JAS 39 Gripen. Överflygningen skedde i formationen ”Förlorad kamrat i strid” där ett flygplan lämnade formationen medan de övriga fortsatte framåt…

.

Blir det en ny triumf med ännu ett OS-guld för det svenska hockeylandslaget är jag övertygade om att ”Hjältarna från Vancouver” också kommer att hedras och eskorteras – men då av en välkomstformation från flyget – när de ska landa på Arlanda…

.

.

Den olympiska flaggan förnedras och släpas i skiten…

.


Både den antika och den moderna idén om olympiader är att fred ska råda så länge den olympiska elden brinner på lekarnas eller tävlingarnas huvudarena. Men när lågan i år under högtidliga former tändes i Vancouver, då inledde samtidigt absurt nog Förenta Nationerna och NATO sin militära storoffensiv mot staden Marjah i Afghanistan. Rustade upp över öronen med den modernaste militära teknologi som världens skådat och skyddade av satellitspaning, droner, apachehelikoptrar och artilleri sattes 15 000 stridande soldater in mot vad som uppskattades till ett tusental talibaner. Den olympiska flaggan med sin vita bakgrund och sina sammanlänkade ringar som symbol för nationell försoning vanärades på så sätt öppet och släpades i skiten så mycket som det överhuvudtaget går.

.

Fredlig idrott som en ”civiliserad” form av tävlan, kamp eller strid blandas ihop med krigets råa våld och dödande. Vår statsminister Fredrik Reinfeldt hyllar våra medaljörer. Låt vara att medaljerna är i olika valörer. Han gläds med Charlotte Kalla och Björn Ferry och deltar i sorgen över Gunnar Andersson och Johan Palmlöv. Allt insvept i blågula fanor.

.

.

Både kronprinsessan Victoria och hennes prinsgemål Daniel Wrestling besökte nyligen de svenska soldaterna i deras läger ”Nordiskt norrsken”. Kan man fläta ihop stundande storståtligt kungabröllop med Sveriges krig i Afghanistan kan många hjärtan vinnas. Wrestling ska för övrigt tydligen få titeln, eller har fått titeln som Hertig över Västergötland. På fornnordiska hette det härthoger och innebar att man var en vald krigsledare. Ska Ockelbos stolthet leva upp till den granna utmärkelsen och alltså bli min härförare också här i Ale kommun. Då får han allt först börja med vanlig krigstjänst där borta i Mazar il Sharif. Då räcker det inte med ett flygstopp och lite fika därborta…

.

.

För oss alla som är blågula i själ och kropp under OS eller andra stora internationella tävlingar och fäller en tår när svenskarna vinner eller blir förskräckta när Anja Persson kraschar, kan det vara svårt att se saker och ting med klara ögon när det gäller ”Sveriges fredsinsats” i Afghanistan. Vi ”sviker” inte en Marcus Hellner bara för att han inte orkade hela vägen fram. Vi människor har uppenbart stam- eller klankänsla i våra gener. Om inte så bär vi i vart fall med oss sådana kulturer sedan tiotusentals år tillbaka. En supporter överger inte sitt lag i motgång. Man håller på sin klubb eller på ”de svenska” även när det går dåligt. Vi går aldrig över till motståndarna. Vi håller samman till varje pris. Man överger inte sin förening eller klubb. Är inte en avfälling till sitt parti. Inte en kättare som överger sitt trossamfund. Man tar inte ens med sig god korv till lunch när andra bjuds bara grönt…

.

https://i0.wp.com/www.gamlavykort.nu/vykortslistor/jace/83.jpg?w=584

”Avfällingen”. Gammalt vykort av den värmländske konstären Jac Nygren

.

I de kriminella gängen golar man inte. I krig deserterar man inte. I krig överger man inte sina vapenkamrater. Man lämnar inte heller en sårad eller stupad kamrat efter sig. På hemmafronten sviker man inte heller. Man befryndar sig inte med fienden. Man begår inte högförräderi. Det var till alla dessa djupt rotade starka känslor som Carl Bildt vädjade  i riksdagens utrikesdebatt om Afghanistan:

.

Sverige är på plats för att bekämpa fattigdom, främja långsiktig utveckling och stödja det afghanska folket.  De förluster som drabbat oss var inte förgäves. Bara genom att fullfölja vårt uppdrag i Afghanistan visar vi att våra uppoffringar inte varit förgäves. Sverige kommer att fortsätta att verka i Afghanistan.”

.

En helt förfalskad verklighetsbeskrivning. Men det är mot denna bakgrund som det nu basuneras ut att den svenska opinionen har svängt när det gäller kriget i Afghanistan. Efter dödskjutningarna av Andersson och Palmlöv. Över debatten i riksdagen var det sorgflor och i så gott som all media har vi i hemmafronten uppmanats att hedra minnet av de stupade genom att sluta upp ”bakom våra soldater”. Expressen och många andra tidningar vill att vi alla ska bära Kustjägarveteranernas eller Fredsbaskrarnas Det gula bandet”.

.

.

”Är du för eller emot Sveriges deltagande i FN:s militära insats i Afghanistan?”. Så enkelt ställdes frågan i den undersökning som TV:s Rapportstudio beställde av Synovate.  Inte en enda stavelse om att det också är NATO:s krig. De flesta svenskar är spontant för FN eller åtminstone tanken med FN och förknippar organisationen med fred. Den starka verkställande militära kraften bakom kriget nämns inte. Att direkt efter förlusten av de bägge svenska officerarna, mitt under det blågula eller svenska sorgearbetet, ställa frågan på detta sätt, kan naturligtvis inte annat än ge ett utfall med en kraftig opinionsförskjutning. Vem vill svika? Vem vill överge kamrater fallna i strid? Framförallt när våra sinnen piskats blågula?

.

Men kriget i Afghanistan är inte vårt krig. Det är NATO:s krig, beskyddat av FN, som ytterst bara handlar om USA:s och en del västländers globala militära intressen samt jakt på kontrollen över råvaror som olja och naturgas i Central-Asien.

.

Vi vill gärna ha fler medaljer av ädel valör i Vancouver. Men inga fler från Afghanistan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,AB1,AB2,AB3,SDS1,GP1,GP2,DN1,AB1,

Bloggare: RödaMalmö,Jinge,Svensson,EttHjärtaRött,RödaLund,Motvallsbloggen,

Publicerat i Okategoriserade | 10 svar

Kalla fakta – långkalsongerna har blivit en andra hud…

Med vårsol och lövsprickning…

.

I lågkonjunkturens och den svåra vinterns Sverige värmde Charlotte Kallas seger – skidorna och snön till trots – som om hon kom med vårsol och lövsprickning. ”Kalla utstrålar energi som ett kärnkraftverk”. ”Kalla är ett gulligt monster”, hette det i gårdagskvällens sportstudio. Inte bara jag utan till och med det normalt så städade SMHI fick glädjefnatt. Så här såg deras hemsida ut i morse:

.

VÄDERÖVERSIKT SVERIGE

.

KALLA FAKTA ÄR ATT CHARLOTTE KALLA VANN I VANCOUVER.
KALLA FAKTA INNEBÄR OCKSÅ ATT KYLAN BESTÅR MED VINTERVÄDER

.

Vi börjar naturligtvis med några (Charlotte) Kalla fakta. I samband med klart väder i mellersta Norrland har Gielas (södra Lappland) haft -31 grader. I Svanberga (Roslagen) sjönk temperaturen till -17 grader i samband med en lucka. I Götaland inte lika kallt, som lägst -8 grader, eftersom moln hindrar utstrålningen.

.

Ja, kylan har ett bra bett i markerna. Min datorskärm har ett skrivbord där foldern med bokmärken från olika meteorologiska institut nu är helt späckad. Som så många ”på landet” är jag en vädernörd och ser att Wundegrounds temperaturkarta, tidigt i morse,  för norra Europa med mörkröda, lila puffar varslar om att mer kyla är på väg ner från vad vi brukar kalla Ishavet.

.

Det närmar sig rekordkyla. Mina långkalsonger har blivit en andra hud och både inne och framförallt ute när jag är och lufsar är det en tjock fodrad flanellskjorta ända ner över baken som gäller. I morse var sotaren här och äntrade upp på den nyskottade stegen ( fick vi göra med livlina ) till ladugårdens åtta meter höga skorsten. ”För många är veden slut”, berättade han. Många har det svårt med elräkningarna. De är ibland värre än räntan på bostadslånen. Trettiofem år gammal har han aldrig förr varit uppe på taken en sådan här vinter. Inte sedan hans barndom har det varit lika kallt, vintern 1984/85. Eller snarare nästan lika kallt. För här uppe i Alefjäll, fem mil norr om Göteborg, hade vi i år rekordkyla redan i december och har sedan haft massvis med klara nätter och kalla högtryck som lägrat sig ner från Syd-Norge. Minus 24.8 är min egen lägsta notering. En sträng kyla som tar oss tillbaka till mitten av sextiotalet om vi ska hitta en jämförbar vinter. En granne som är snickare och jobbar nere i Älvängen,   vid Göta älv någon mil härifrån,  har berättat att de på hans bygge mätt upp en dryg meter tjäle.

.

Enligt SMHI har Göteborg, som till skillnad från oss under förvintern påverkas av det varma Skagerack, ännu så länge haft det lika kallt som vintern 1984/85. Men är bara minus 1.4 från rekordåret krigsvintern 1941/42. Min gamle vän och arbetskamrat Tomas Johansson, ”Storfiskarn”, ringde sent i lördags. Han hade då varit ute på Björköfjorden i Göteborgs norra skärgård, med en halv meter is, och krokat hela nio kilo sill. Nu ville han dela med sig och för oss blev det härlig nattamat med stekt färskt sill, lingon och potatis. Utanför TV-huset i centrala Göteborg drar man massor med sik från pimpelfiske på hamnens is.

.

.

Det blev härlig nattamat med färsk sill, lingonssylt och potatis


På en mycket bra länk följer SMHI Isläget i Sverige och där har vi dag för dag kunnat se hur isen lagt sig. En dåre, försedd med våtdräkt, ispik och svävare som följebåt, skulle faktiskt kunna jumpa på isen från Stockholm till Finland och från Göteborg till Danmark. Fast dåren fick naturligtvis också  simma över fartygens isrännor…

.

Ja, kylan tycks bestå över hela norra halvklotet. I dag snöar det samtidigt både i Madrid och Texas. Tidigare har Floridas citrusodlingar drabbats av frost. Samtidigt slår den ojämnt. Norrland har bara haft något kyligare än normalt samtidigt som Finland och Baltikum har haft det mycket kallt.  Stockholm på andra sidan Östersjön har klarat sig bättre tack vare moln och värme från ostvindarna. Men visst har ”Fjollträsk” ändå fått lite bett av kylan. Man har haft den kallaste vintern sedan 1995/96. Men är minus 2.3 från den svåraste krigsvintern…

.

I väntan på våren

.

Med all denna kyla i våra kroppar är det inte konstigt att Kallas seger värmer så skönt. När det gäller politiken är det däremot permafrost. Uppenbart är motståndet mot kapitalismens vanvettiga samhälle – med snart en halv miljon människor som kastats ut från arbetsmarknaden – uppenbart är detta motstånd, med undantag för en del mindre härdar – just nu ”ett svart hål”. I krisens Sverige finns det mängder med besvikelse och uppgivenhet. Många nävar har knutits men stannat kvar i byxfickorna. Här finns gott om energi, men inga urladdningar i form av nya sociala rörelser eller varför inte i form av det nya, öppna, breda ungdoms- och arbetarparti som skulle kunna skapas – och måste skapas – nu när den gamla arbetarrörelsens partier tvinat bort.

.

I arbetet med att förverkliga denna möjlighet får vi ännu så länge bida med att följa svenska skid- och hockey (!) framgångar.

.

Men efter OS är det dags. Då spirar våren.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,DN2,DN3,AB1,SDS1,GP1,GP2,

Bloggare: Jinge,Svensson,

Publicerat i Okategoriserade | 1 svar

Stoppa moderatfusket – halvera riksdagslönerna

Var ska sleven vara

– om inte i grytan?

.

Var ska sleven vara? Ja, självklart i den feta och goa köttgrytan!

.

Lika självklart är det naturligtvis att en moderat politiker bara nöter bänk om han kan ha sina fingrar med där det finns pengar att tjäna. Alltså framförallt i riksdagen där de traditionella partierna tilldelat varandra fullständigt absurda löner på snart 60 000 kr i månaden. Dessutom mängder med förmåner. De slipper också de karensdagar i sjukförsäkringen som de själva beslutat om.

.

.

Det är därför moderate Mats Rudin gått så långt att han fuskat i det egna partiets provval. När han ”generöst” bjudit folk på medlemskap i partiet är det snikenhet bakom. Han tycks inte heller vara ensam. Bara den enda som än så länge ertappats med fingrarna i syltburken.

.

Kladdiga syltfläckar tycks det finnas överallt…

.

Det finns bara ett bra sätt att komma åt fusket. Riksdagslönerna måste halveras. Inte ett öre mer än 30 000 kr i månaden. Då kan vi börja tackla det korporativa partisystem vi har i Sverige, där partiväsendet vuxit ihop med staten. För vid sidan av sina fantasilöner är våra traditionella partier fullständigt nerlusade med skattepengar. Bara moderaterna sägs kamma hem sammanlagt ofattbara 800 miljoner kr i offentliga partibidrag under den fyraåriga mandatperiod som gått. I valet 2006 fick dessutom vårt nya arbetarparti 60 anonyma miljoner i gåvor från privata finansiärer organiserade i hemliga klubbar som exempelvis ”Tornet”.

.

Dessvärre är det inte bara ”slevarna” i våra öppet borgerliga partier som vill till köttgrytorna. Eller åtminstone slicka fettränderna.  Skoporna i den gamla, utlevade arbetarrörelsen tar mer än gärna för sig från de ångande grytorna.  En som inte nöjde sig med skopa var den socialdemokratiska vänsterns Margot Wallström som valde guldsked i Bryssel i stället för att utmana Mona Sahlin.  När hon flög hem från Bryssel hade hon dessutom med sig hem en tyngre kappsäck med gullpengar än självaste Pippi Långstrump. Över tjugo miljoner i pensionspengar och andra ersättningar…

.

Pippis  gullpengar kan inte mäta sig med glimret i Margots kappsäck från Bryssel

.

”Matsossar” sa vi på mitt gamla jobb vid Volvo Lastvagnar Göteborg om alla de fackliga företrädare som gärna trängdes vid konferensernas läckra smörgåsbord för att sedan hålla sig borta från allt som ens kunde andas fackligt motstånd. Gick det riktigt bra med den ”fackliga karriären” kunde de sedan komplettera den egna lönen med några extra månadslöner i form av arvoden från den ”fackliga representationen” i bolagens styrelser.

.

Finanseringen av det politiska partiväsendet i Sverige är sjukt. Lika sjukt som det kapitalistiska ekonomiska system dessa partier bevarar och bevakar.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,DN3,DN4,SVD4,SVD5,DN5,SVD6,SVD7,DN6,AB1,SDS1,

SVD8,DN7,

Bloggare: Jinge,EttHjärtaRött,

Publicerat i Okategoriserade | 5 svar

Massdemonstration höll Dresden fritt från nazidemonstration

Dresden hälsar sina gäster

– inga nazister tas emot!

.

.

En stark mänsklig kedja av mer än tiotusen demonstranter stoppade i går ett försök att utnyttja det Andra världskrigets bombningar av Dresden till en uppmarsch för den tyska nynazismen. Brunskjortorna hade bådat folk från hela Europa – även en kolonn med svenska fanor var på plats för en tänkt politisk ”begravningsmarsch” för de tiotusentals människor som dog under brandstormen.

.


Det tyska vänsterpartiet Die Linke var en av huvudkrafterna bakom motdemonstrationen

.

Uppmarschen misslyckades.  Demonstranter kunde inte nå fram till centrum och Dresden förblev nazifritt.

.

Lena Roth, taleskvinna för Nazifria Alliansen i Dresden, kunde sammanfatta att dagen blivit en succé.

.

.

.

,

Vill man sätta sätta sig in i den marxistiska diskussionen och synen på Andra världskriget – som skiljer sig helt och hållet från det som moderna svenska läroböcker eller media i stort skriver är det nära nog en förutsättning att man läser Ernest Mandels bok om ”Andra världskriget – vad det egentligen handlade om”.

.

Den finns på bokförlaget Röda Rummet

Eller utlagd på nätet av det fantastiska Marxistarkiv.se

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,DN1,DN2,

Bloggare: RödaMalmö.

Publicerat i Okategoriserade | 4 svar

Pensionsvalsen

Den valsen går vi inte på!

.

Av de borgerliga partierna är det bara Folkpartiets Jan Björklund som väljer att prata om fördelarna med NATO och dess  kärnvapen eller att vi behöver fler kärnkraftverk här på hemmaplan och fler stridande svenska soldater i Afghanistan. Är man major så är man.  Hans partner är mer förståndiga och  har insett att valet kommer att förloras på pensionsfrågan om ingenting görs.

.

Som blåbär uppträdda på ett grässtrå har därför först Göran Hägglund, sedan Maud Olofsson och till sist Reinfeldt lovat att sänka skatterna för landets pensionärer.

.

I går var det dags igen. Den här gången var det Anders Borg som var på tur och vid en träff med de stora pensionärsorganisationerna fick lova sänkta skatter.  ”Ni kommer först. Kanske 2011 om det blir goda tider”, framhöll han.

.

Valfläsk som luktar vidbränt redan innan det ska stekas!

.

Pardans illustrerad av Eadweard Muybridge

.

Bakgrunden är givetvis det delvis ramponerade pensionssystemet som våra stora partier gemensamt kopplat till spelbolaget OMX, oftast kallad Stockholmsbörsen. När Anna Hedborg presenterade förslaget underströk hon att vi nu skulle få ett ”robust” skattesystem. I dag vet vi att det ”robusta” innebar att när börsen faller – då ska också pensionerna falla. I år förlorar de flesta pensionärer 250 -350 kronor netto/månad på denna rustika kontrareform. Även 2011 och 2012 blir det mindre att leva av. Under de tre åren som pensionen trappas ner beräknas samtidigt att löntagarnas inkomster ska öka med 7 procent.

.

Men det som kanske mest sticker i ögonen för alla äldre människor är att de som redan arbetat. Ja, slitit år efter år (arbetslinjen) för att bygga detta land, de har nu bestraffats med högre skattesatser än folk som fortfarande jobbar.

.

Fryser röststödet från en del av de egna pensionärsgrupperna inne. Då kommer självklart den borgerliga alliansen att förlora höstens val.

.

För att motivera skillnaden i skattesatser mellan de som har jobbat och de som jobbar ljög Reinfeldt därför i den första TV-debatten med Mona Sahlin.  Rakt ut i luften påstod han att denna skillnad finns i många med Sverige jämförbara länder. Påståendet är en bluff rakt igenom. Vilket inte kommit fram särskilt väl i opinionen. Därför kan det vara värdefullt att återge den sammanställning som Katharina Wesolowski från Institutet för social forskning på Stockholms universitet har gjort för PRO:s räkning:

.

  1. Australien: 10 procent lägre.

  2. Belgien: Lägre skatt, men svårt att beräkna.

  3. Danmark: 7 procent lägre.

  4. Finland: 1 procent lägre.

  5. Frankrike: 13 procent lägre.

  6. Grekland: 12 procent lägre.

  7. Irland: Mycket högre grundavdrag

  8. För personer över 65 år.

  9. Italien: 7 procent lägre.

  10. Luxemburg: 6-9 procent lägre.

  11. Nederländerna: 15 procent lägre.

  12. Norge: 6-11 procent lägre.

  13. Portugal: 11-15 procent lägre.

  14. Spanien: Ungefär lika.

  15. Storbritannien: Lika vid genomsnittlig pension, 11 procent lägre vid högre pension.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,

Bloggare: Jinge,RödaMalmö,Svensson,EttHjärtaRött,RödaLund,

Publicerat i Okategoriserade | 4 svar

Bland burkor och huvuddukar i regionalvalens Frankrike

Bland burkor och huvuddukar…

.

Vi ska förbjuda burkan! Den hör inte hemma i republiken, hävdar Frankrikes borgerlighet. Le Pens Nationella Front griper girigt tag i frågan och exploaterar den hårt i sin ständiga kamp mot ”islamism” och muslimer. Samtidigt ställer NPA, det Nya antikapitalistiska partiet, upp med en kandidat som bär schal eller vad vi skulle kalla för huvudduk, och anklagas då från alla håll för att svika kvinnorna och republikens gamla ideal om att dra en skarp gräns mellan religion och politik. Vad är det egentligen som sker och vad ska vi tycka? Kan en socialist bära burka eller huvudduk av något slag. Kan man ha ett kors runt halsen och samtidigt, som socialist, kandidera i ett val? Kan man som offentlig och känd socialist fira jul och påsk?

.

.

I Danmark och många andra länder har den politiska högern snabbt kopierat sina franska vänners fältrop. Oavsett om det finns några kvinnor som bär burka eller inte. I Sverige kom Fredrik Reinfeldt i gång med att så smått ”smaka” på förbudskravet. Men kände efter några dagars turbulens att frågan nog var för explosiv för att importera till den kommande svenska valrörelsen.

.

En viktig bakgrund till lagförslaget om burkaförbud är de viktiga regionala valen i Frankrike om en månad. Den 14:e respektive 21:e mars är det dags för de två valomgångarna.  Närmast att likna vid våra landstingsval. Valen sker var sjätte år och i det förra 2004 åkte de borgerliga partierna bakom president Chirac på ett svidande nationellt nederlag. Socialistpartiet hade stora framgångar och kunde med stöd från de gamla kommunisterna och Frankrikes gröna ta makten i 21 av 22 provinser.

.

I dag sex år senare är situationen en helt annan. Chirac är borta och i stället har Nicolas Sarkozy under sina snart tre år, trots stor social oro, ockupationer och flera endagars generalstrejker, lyckats med att driva igenom många av sina kontrareformer. Massarbetslöshet, bostadsbrist och usla kommunikationer plågar människor samtidigt som den gamla arbetarrörelsen helt har misslyckats med att formulera ett politiskt alternativ. Det öppna motståndet mot Sarkozys politik bedarrar samtidigt som framförallt det stora, men lösliga, Socialistpartiet brottas med ständiga inre, svåra slitningar. Vilket inte hindrar dess olika fraktioner från att ivrigt leta efter samarbetspartners hos den liberala och gröna borgerligheten. Det gamla Kommunistpartiet förtvinar med en åldrande gammal kader, men lyckades ändå i valen till Europaparlamentet, i alliansen Front de Gauche (FG) ,  att putsa fram lite av sin forna strålglans. Men då var mest Parti de Gauche, en vänsterutbrytning från socialisterna, med dess skicklige partiledare Jean-Luc Melenchon, som stod för glansen. I samma val fick NPA, mot mångas förväntan, något mindre röster än den rivaliserande alliansen. Lite knappt fem procent. I kommentarerna efter valet menade många att resultatet speglade det faktum att den populäre brevbäraren och partiledaren Olivier Besancenot inte var kandidat.

.

.

NPA:s Olivier Besancenot belägras av frågor om Ihlam Moussaids slöja…

.

Under hösten och vintern har det sociala motståndet kylts ner. Den politiska debatten har inte handlat om vare sig arbetslöshet, bostadsbristen, kriget i Afghanistan eller den ekologiska misär som kapitalismen lämnar efter sig. I stället är det Sarkozy och högern som har satt upp dagordningen. Inte minst har de försökt blåsa upp Frankrikes ”grandiosa nationella identitet”. ”Franska” värden ska betonas. Ungefär som när Sverigedemokraterna hävdar att Zlatans kroppsspråk inte är svenskt. I den unkna och nattståndna debatten passar idén om ett lagförbud mot burka perfekt. Den ena dagen jagar man upp papperslösa nordafrikanska invandrare och sparkar ut dem ur landet. Den andra dagen säger man att kvinnor med burkor inte hör hemma på Paris gator…

.

NPA, som bara har ett år bakom sig som ett parti, med fokus på människor i kamp, har naturligt nog hamnat lite vid sidan av under denna debatt. Dessutom har det funnits stora taktiska skillnader i partiet när det gällt hur man ska gå fram i de regionala valen. En mindre minoritet ville ha ett generellt samarbete med Front de Gauche. En annan större grupp ville gå fram direkt med egna partilistor. Den tredje ståndpunkten representerades av den dagliga partiledningen kring Besancenot. Den ville först uttömma alla möjligheter till samarbete och valallianser innan beslut fattades om att bara gå fram under eget namn. Det beslut som kom att fattas innebär vissa regionala hänsyn och därför vissa skillnader när det gäller hur man valt att ställa upp. I de flesta provinser är det NPA-listor, ofta tillsammans med lokala namn och grupper, i ett par fall som exempelvis i Languedoc-Roussillon, är det samarbete med FG. Den viktiga brytpunkten har hela tiden varit synen på ett eventuellt kommande lokalt styre tillsamman med socialisterna. Något, som med tanke på deras borgerliga program, är helt otänkbart för NPA.

.

Ilham Moussaid får löpa gatlopp

.

När nu alla förpostfäktningar är klara och valkampanjerna börjat att rulla i gång. Det är då som borgerlighetens stora tidningsdrake, Le Figaro, inleder en grov smutskampanj mot NPA och en av dess lokala förespråkare. Av partiets sammanlagt 2000 (!) kandidater har man hittat en som skiljer ut sig. På en valsedel i Vaucluse har man spårat sig fram till att det finns en ung kvinnlig studentska, Ilham Moussaid, på fjärde plats. Hon är troende muslim och bär en vit huvudduk eller knuten schal. NPA anklagas för röstfiske bland unga muslimer i förorterna. I  ett mycket populärt radioprogram påstås ogenerat att hon bär burka. Alla stora medier och även alla vänsterpartier radar upp sig och låter henne löpa gatlopp. I Frankrike, som verkligen har en tradition, sedan den franska revolutionen, att försöka skilja religion från politik, är det god jordmån för denna kampanj. Som självklart ytterst syftar till att få bort de stora sociala frågorna från valdebatterna. När en minoritet i NPA sedan klargör, visserligen av helt andra skäl än le Figaro, att de också varit emot hennes kandidatur, då kan dubbelmoralen hos NPA:s motståndare frodas för fullt. Socialistpartiet och dess stödtrupper, som anklagar NPA för att föra in religionen i politiken, de kan samtidigt ha egna politiker i slöja och sitter varje dag i regionala myndigheter och anslår miljoner francs av offentliga medel till privata katolska läroverk…

.

Ledningen för NPA menar att anloppet mot Moussaid är helt missriktat. Hon är partimedlem, aktiv antikapitalist och feminist och är överens med hela NPA:s program. Hon har valts av en majoritet av medlemmarna i Vaucluse och detta måste respekteras fullt ut. För henne är huvudduken en personlig sak. Den är privat. Den spelar en roll för hennes personliga religiösa tro. I sin politiska gärning är huvudduken eller religion någonting som hon överhuvudtaget aldrig berör. Andra röster i partiet, exempelvis Anne Leclerc i NPA:s feministkommission, betonar huvuddoket som en symbol för förtryck mot kvinnan, och vill därför inte att det ska bäras av partiets kandidater. Den komplexa och viktiga diskussionen, som skiljer sig helt från islamofobernas gatlopp, kommer att fortsätta. Men nu respekterar och stödjer partiledningen Vaucluses beslut och vill få debatten avslutad, samtidigt som man hänvisar till en bred debatt i höst inför NPA:s andra partikongress. Det viktiga är att nå ut med det program för motstånd mot Sarkozy och hans höger som NPA, och Ilham Moussaid, går ut med.

.

.

Nicolas Sarkozy visar gärna upp sig , i officiell ställning, med judendomens religösa

symboler. Lika glatt tar han emot den katolske påven. Här Benediktus den 14:e…

.

.

Nu skiljer sig naturligtvis den roll religiösa symboler spelar  från land till land och från tid till en annan. När den turkiska nationella revolutionen förbjöd fezen och slöjan i det offentliga livet var det ett försök att befria staten från religionen. När Sarkozy vill förbjuda burkan på ”fransk jord” är det ett sätt att gynna rasism och en del av hans angrepp på människors demokratiska rättigheter i stort. Burkan är ett marginellt fenomen. I Frankrike är det dessutom en hel del ”vita” fransyskor, konvertiter, som bär burkan som ett sorts koketteri. Ett förbud är säkert bara kontraproduktivt. Det föder motstånd. På samma sätt som många kvinnor på universiteten i Istanbul, Amman eller Kairo i dag bär slöja, som ett sätt att visa ett ställningstagande mot västvärldens krig mot palestinierna. En helt annan sak är att det i nästan alla jobb är uteslutet att man kan bära burka. Det faller på sin egen orimlighet och de konkreta krav som gäller vid en anställning. Blir det uppenbart att en man eller en släkt tvingar en kvinna till att beslöja sig måste det också räknas som ett lagbrott.

.

Men när detta är sagt menar jag att Ilham Moussaids kandidatur är någonting positivt och jag skulle ha samma inställning i Sverige. Inget parti, inte heller ett socialistiskt parti, kan kräva personlig religiös avbön som en förutsättning för medlemskap eller som ett villkor för att man kan representera det egna partiet. Hur skulle det se ut om ett socialistiskt parti i exempelvis Pakistan, för medlemskap krävde att kvinnor alltid skulle visa sig utan slöja? Inte heller kan man kräva att vi själva ska vara helt befriade från traditioner, vanor och fördomar långt innan arbetarklassen befriat sig själv. Ingen skulle avvisa en kvinna som kandidat bara för att hon valt att måla läpparna, färga håret och använder mascara. Hon kanske to m har opererat in siliconbröst, allt för att behaga eller underordna sig männens syn på vad som är vackert och sexigt…

.


En av NPA:s regionala valaffischer.

Ja till gratis kollektivtrafik – Nej till koldioxidskatt

.

Huvubonader spelar eller har spelat en viktig roll i både judendom, kristendom och hos islam. Den bibliske aposteln Paulus, han som tyckte att kvinnan ska tiga i församlingen, menade också att:

.

”Jag vill, att ni skall inse detta, att Kristus är var mans huvud och att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. Var och en man, som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud. Men var kvinna, som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles, som om hon hade sitt hår avrakat”

.

På den tiden betydde ”avrakat hår hos en kvinna” detsamma som en sköka, en hora eller prostituerad. Kvinnan var underordnad mannen, som i sin tur bara var underordnad Gud. Under min barndom och ungdom gick min mamma och andra ”tanter” ibland till kyrkan och hade då alltid hatt eller schal som huvudbonad. Den gamla traditionen är nu helt utplånad och jag tror inte ens att Göran Hägglund vill återinföra den. Traditionen är borta. Utan lagstiftning. Här kanske jag ska avsluta med en synpunkt från 1920-talet och då från den ryske revolutionären Nicolaj Bucharin. I dåtidens svenska kommunistparti böljade en debatt om den omtyckte agitatorn Kata Dahlström och hennes vurm för buddismen. Många medlemmar menade att detta var oacceptabelt. Bucharins enkla och i mitt tycke mycket goda råd var helt enkelt: ”Det räcker med en enhetsfront på jorden. Även om vi inte är överens om himlen”…

..
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,

Publicerat i Okategoriserade | 8 svar

Hedra de döda soldaterna – ta hem trupperna

”Fanor i sorgflor”

.

När soldater dör i krig kan de hedras på många sätt. Fanor med sorgflor kan sänkas, flaggor halas och maktens män brukar säga att de tänker på de stupades familjer.  Det talas stort och ömsint om att de krigare som dör offrat sig för nationen, för fosterlandet, för freden eller för kungen. Ibland för Gud. När nu svenskar dör i Afghanistan säger därför Carl Bildt självfallet att ”deras insatser får inte vara förgäves” och han säger då det som måste sägas av en utrikesminister.  För det går att vinna val – också på krig och egna förluster. Bara man säger rätt saker. Vid rätt tillfälle.

.

Nu är de som stupat, Gunnar Andersson och Johan Palmlöv, två yrkesofficerare som medvetet valt den militära karriären som sina jobb. Det handlar inte om en tvångskommendering.  Inte om två stackars meniga, värnpliktiga soldater som beordrats till krigstjänst av Gud och stat för att sedan flygas ut till ett halvkolonialt krig långt borta i Asien.

.

.

Den svenska flaggan – i sorgligt sällskap med stjärnbaneret – nu halad på halv stång

.

Men det hindrar inte att dödsskjutningarna är sorgliga. Som så många andra män som dragit ut i krig såg sig nog de bägge officerarna som kämpar för en god sak. ”Han ville utgöra en skillnad för civilbefolkningen”, säger exempelvis Palmlövs mamma om sin son.  De bägge krigarna hade självfallet matats fulla med en världsbild och en syn på Afghanistan som gjorde att de såg sin tjänstgöring under NATO – kommando som en ”fredsmission”.  Som en ”närvaro” i stället för ”krig”, som Aftonbladet så riktigt skriver.

.

Alla riksdagspartier – utom Vänsterpartiet – har i riksdagen röstat för fortsatt krig och ytterst är det även ”fredsivrare” som Mona Sahlin och Maria Wetterstrand som har politiskt ansvar för att de två svenskarna – och den afghanske tolken – dödats.  De har i praktiken uppmanat Andersson och Palmlöv att åka till Afghanistan och att vara beredda att offra sina liv i denna ”fredsinsats.

.

.

Samtidigt med dödsskjutningen i norr har en militär storoffensiv

( inte närvaro ) inletts i den  södra provinsen Helmand.

Tiotusentals civila flyr undan de amerikanska stridsvagnarna…

.

Lars Ohlys krumsprång i denna brännande fråga blir alltmer fantasifulla. Varför inte tala om att dina tilltänkta samarbetspartners är krigsivrare? Varför låta dem behålla sin anonymitet i frågan? Varför inte ärligt medge att (v) i höst kan tänka sig att sitta med i en regering och politiskt ta ansvar för ett krig vars syfte varken är att ”gräva brunnar” eller att ”befria kvinnor från burkor”  utan handlar om USA:s  ekonomiska och militära strategiska intressen i Central-Asien. I stället yrar Ohly i ett uttalande om att det är en ”dålig idé” att ha en ”militär närvaro” i landet. Han oroar sig också för att ”extremismen” växer sig starkare.

.

Varför lägga sig till med krigsivrarnas språkbruk? Om det nu är extremism som växer sig stark på civilbefolkningens bekostnad kanske det är en ”bra idé” att bekämpa denna. Eller att ha en ”närvaro”. Ohly pratar inte längre ens själv om krig. Det som förr var ”ett imperialistiskt krig” blir ”närvaro” och det som förr var ”nationellt motstånd” blir ”extremism”. Är det dessutom sant, som sägs, att det var en afghansk polis som på nära håll sköt ihjäl svenskarna och den lokala tolken. Då drar denna uppgift mer än löjets skimmer över Ohlys tidigare vädjanden om att Sverige ska utbilda poliser i stället för att öka sina militära ”närvaro”. Eller är det fortfarande en bra idé med mer afghanska ”poliser”?

.

Det enda sättet att hedra minnet av Gunnar Andersson och Johan Palmlöv är att omedelbart ta hem all svensk trupp. Då har de ändå inte dött förgäves.

.

Avslutar vanvördigt med en dikt av poeten Ruben Nilsson:

.

Här vilar jag, den okände soldaten,
inunder en triumfbåges vita marmorvalv.
Man hittade min kropp – nåja – åtminstone en halv,
och jag fick fin begravning utav staten.

Jag slets itu av tyskarnas granater.
Det var på sista tampen – sen blåstes »eld upphör»,
ty det ska vara tyst och lugnt när som en mänska dör
den regeln gäller även för soldater.

Jag plockades ihop utav kamrater
och lades i en kista, som var förfärligt fin.
Min vänstra arm har suttit på en jude från Berlin –
men sånt, det spelar inte nån teater.

Nu blir jag hyllad utav diplomater,
och en och annan furste han lägger ner en krans
och ber en bön för ruttet kött från landet »Ingenstans»
och pratar stort om mina hjältedater.

Här ligger jag, den sanne demokraten,
och skrattar ganska gott med min skalles döda flin.
Ett ben från Prag, en arm från Kiel och en ifrån Berlin,
det kallar dom Den okände soldaten.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,AB1,AB2,GP1,GP2,Politiken,AB3,SVD4,DN3,GP3,AB3,

Bloggare: Arbetarperspektiv,Jinge,Svensson,RödaMalmö,

Publicerat i Okategoriserade | 12 svar