VÄND RYGGEN ÅT

DET ”SVARTA BLOCKET”!

”Det är nödvändigt att alternativen till Klimatmötets förhandlingar hörs”, menar Per Clausen, miljöordförande för det danska antikapitalistiska partiet Enhedslisten. Han är upprörd över att nätverket ”NeverTrustaCOP” har agiterat för att ”sätta Köpenhamn i brand”. Deras aktiviteter är helt i strid med den fredliga massdemonstration som planeras i dag. ”Blir det bål och brand” kommer bokstavligen de möjliga alternativ som finns att skymmas av brandröken från kravallerna i Köpenhamns innerstad.

Dagen till ära har den danska polisen skaffat sig en bepansrad vattenkanon, där man kan blanda vatten och tårgas. Den danska folkhumorn har i en omröstning döpt den till ”Lymmelsprutan”…

Anarkister, militanta ungsyndikalister, ”autonoma” eller det Svarta blocket väljer för det mesta ”att lifta” med större massdemonstrationer. Taktiken är dubbel. Dels kan de egna aktivisterna ta skydd av stora grupper av fredliga demonstranter. Dels kan man på den mediala manegen framställa stödet för de egna utbrytningarna, de ”direkta revolutionära aktionerna” med fönsterkrossning, bilbränder och slagsmål med polis, som större än vad det är i verkligheten. Den polisbrutalitet som brukar följa, kan också få fler förbannade och försvara ”revolutionärerna”.

I Köpenhamn har man i dag valt ett annat upplägg. Dessbättre. Nätverket Nevertrustacop har insett att den stora demonstrationens långa, öppna marschväg ut till Miljökonferensens Bella Center innebär att deras egna styrkor kan bli inringade, avstängda och avhysta. Därför väljer gruppen att stanna kvar och ”kriga” i innnerstan:

Låt dig inte förvandlas till en bricka i spelet i en strandsatt och uttråkad demonstration där förhandlarna kanske kan peka på att koldioxidutsläppen  ska minska med en halv procent! Vi måste i stället själva bli aktiva. Det finns mycket bättre möjligheter denna lördag. Det är i city som delegaternas hotell finns liksom klimatprofitörernas kontor och affärer, menar man och uppmanar därför alla demonstranter att inte gå ut till Bella Center. Stanna i stället kvar och genomför ”kreativa aktioner”  säger man och illustrerar med affischer och en video att det bästa är att skapa ”bål och brand”. Sätt eld på Köpenhamn!

Video från Neverstopacop

Naturligtvis något som fått och får medias smaklökar att safta sig. Här kan man få de bilder, de filmer och de texter som säljer. Den danska staten får också alla bevis i världen för att deras ”Lymmelpakke”, alltså omdemokratiska undantagslagar, har varit mer än befogad. Polisens upprustning med bland annat en ny bepansrad vattenkanon, där man kan blanda vattnet med tårgas, kommer att legitimeras. Den danska tidningen Politikens läsare har redan i en omröstning döpt vattenkanonen till ”Lymmelsprutan”…

Svenska Antifascistisk Aktion (AFA Helsingborg) försöker på sin hemsida att hitta ideologisk ammunition för det krig man vill dra i gång i dag:

Hela retoriken kring ”klimatkrisen” och den ”finansiella krisen” är cyniska utspel från statliga PR-agenter för att dölja den västerländska civilisationens allomfattande kris. COP15 är inget annat än ett försök att dölja kriget som kapitalismen för mot allt liv på planeten – ett krig som har spridit sig över hela jordklotet de senaste 500 åren, ett krig som nu även omfattar haven och atmosfären. När man befinner sig i krig, talar man inte om administration och ”tekniska lösningar”. Man kan inte utkämpa ett krig genom att låtsas som om kriget inte existerar – genom att blunda för repressionen och bidra till acceptansen för hycklande småborgerligt samförstånd. Istället identifierar man fienden. Man väljer sida. Man väljer slåss.

Bara genom att göra oss av med dem som påstår sig representera oss och genom att bekämpa idén om ändlös tillväxt, industriell produktion och konsumtion, kommer vi ta tillbaka kontrollen. Det är dags att slå fast: vi kommer att medvetet angripa strukturerna som stödjer COP15, vi kommer bryta igenom deras polislinjer, vi kommer vägra förhandla med krigsivrande regeringar och deras media, vi kommer vägra ställa oss på samma sida som köpta NGO:s och alla dem som önskar styra och leda protesterna. Vi motsätter oss alla regeringar och allt ledarskap och kommer inte bara delegitimera vissa av dem. Det är dags att slå fast varför vi tycker att uppror är nödvändigt för att påbörja den förändring vi alla så desperat längtar efter. När vi handlar tillsammans i fundamental opposition till dem vid makten och när idéer, tankar och erfarenheter utbyts mellan människor från hela världen kan vi få en första glimt av den rikedom av möjligheter vi faktiskt har.

Nevertrustacop ser för sin del att de stora biståndsorganisationerna (NGO:arna) och de hierarkiska fackföreningarna är inbäddade i en ömsesidig relation med makten och att de oavsett individuella undantag blir strukturellt konservativa.:

Dom kämpar bara om vi kan tvinga dom. Nu är det tid för att handla. Vi vill överge alla illusioner om att dom som i årtionden har förstört världen helt plötsligt vill rädda den.

Det är här som den anarkistiska ideologin störtar samman. Analysen är rätt. De kapitalister som förstört världen varken vill eller kan rädda en värld i utförslöpa. De flesta av de massorganisationer som finns på plats är inbäddade med makten och gör bara något om de tvingas till att sätta fart. Men väljer man att krossa lite bankfönster och sätta eld på bilar i Köpenhamns City skräms stora befolkningsgrupper bort från all egen aktivitet i miljöfrågorna. Fokus hamnar på det meningslösa våldet och den oberoende miljörörelsen tar skada . Massorganisationernas ledare kan pusta ut och koppla av. De som förstör vår värld kan fortsätta med sin förstörelse.

Det är bara att hoppas att så många som möjligt vänder ”Det svarta blocket” ryggen. Varför frivilligt medverka till att borgerlig massmedia får alla de bilder och de filminslag som den väntar på?

Läs mer här: InförKöpenhamn

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Köpenhamn, anarkister, nevertrustacop, polisvåld, klimathot, miljö.

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,DN1,DN2,AB1,AB2,AB3,SDS1,SDS2,SDS3,Politiken,Politiken,

AB4,SVD1,DN3,SDS4,AB,

Mord på entreprenad.

För nyliberala makthavare och ideologer är A och O att allt som  är offentlig verksamhet ska utlokaliseras till privata företagare och bli en källa till vinst.

Säkerhetsbolaget säljer krigsprodukter

Det gäller också krigets förunderliga värld. Allt fler av det nationella försvarets uppgifter lämnas över i privata händer. I USA har detta satts i system så till den grad att mord och attentat läggs ut på entreprenad, inte till högstbjudande men till säkerhetsbolaget med bästa kontakterna in i Pentagons och CIAs djupaste korridorer.

I utlokaliseringens grundtanke finns idén att allt som är offentlig verksamhet och som kan drivas med vinst av privata företag ska privatiseras. Sedan länge har kritiker ställt den uppstudsiga frågan varför staten inte utlokaliserar sin militära verksamhet i privata händer. Varför inte ta steget fullt ut och leja privata arméer för krig och privatpersoner för att mörda motståndare? Oturligt nog för utlokaliseringens fanatiker ger en demokratisk stats lagar endast Staten rätt att bruka vapen mot dess fiender.

Nästa steg är sponsrade privatarméer.

Det verkar inte vara ett hinder för Pentagon och CIA som upprättat ett intimt samarbete med bland annat det privata ”bevakningsföretaget” Blackwater. Problemet är bara att de två växer samman till en och samma mördarmaskin. Gränserna mellan de båda verkar ha suddats ut. I både Irak och Afghanistan deltar Blackwaters legoknektar och yrkesmördare aktivt i hemliga operationer i syfte att kidnappa eller mörda misstänkta ”terrorister” och medlemmar i al-Qaeda. Mord blir en lukrativ aktivitet betald med skattepengar. Är detta den sista etappen i nyliberalismens privatiseringar och utlokaliseringar av den offentliga verksamheten?

Privata skolor och vård till de som kan betala för sig var kanske bara en etapp på vägen till Statens upplösning och förtvinande. Allt under den nydubbade fredsprisriddarens överinseende.

I media:DN1,DN2,SVD1,SVD2,AB1,SSD1,SSD2,

Bloggare: JInge,Sjöstedt,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Irak, USA, Afghanistan, Blackwater, Nyliberalism, Mord, CIA

No peace, no prize

– bring the troops home!

Från Rödts hemsida

Det enda som fattades i gårdagens Oslo var att Barack Obama druckit ur en vapenhjälm när han skålade för Alfred Nobel.

För gräddan i vårt grannland, i det nyrika oljesamhället Norge, blev det en stor dag. Först kunde de gråta en skvätt, rörda av det femtusen ord långa aktivisttal som Barack Obama levererade, som tack för sitt fredspris, sedan slog de klackarna i taket och dansade kvällen lång på presidentparets Grand Hotel.

De ”rödgrönas” statminister Jens Stoltenberg hade dessutom påpassligt visat på sin fredsiver genom att stolt släppt nyheten att Norge ska öka sin truppnärvaro i Afghanistan.Han ville väl inte vara sämre än sina politiska vänner i Sverige, Mona Sahlin och Maria Wetterstrand, som nyss röstade för mer svensk trupp till NATO-kriget…

Innan musiken hann tystna för kvällens sista dans hyllade också republikanernas Sarah Palin spontant Obamas tal. ”Jag tyckte om det han sa om ett rättfärdigt krig. Det påminde om ett stycke i min egen bok”, menade hon.

Den högerkristna krigsivraren Sarah Palin hyllade Obamas tal

Här hemma glädjer sig Svenska Dagbladet åt talet. Det var ”klokt och klarsynt”, understryker ledarskribenten Sanna Rayman:

Så är det. Afghanistans befolkning är inte hjälpt av en fjärran pacifism. Inte när våld och förtryck hotar dem på nära håll. Världen behövs här, i skepnad av såväl militärt som civilt stöd. Det verkligt stora sveket hade varit om Obama hade böjt sig för den krigströtta hemmaopinionen och lämnat Afghanistan åt sitt öde.

Även Dagens Nyheter tyckte att det var ett bra tal. Även om man matchade absurditeten med att ge ett fredspris åt en krigsherre med den sinnrika formuleringen: ”Rätt tal på fel plats”…

Men det fanns andra röster i Oslo. En stycke från Grand Hotel, vid Centralstationen i ett tåg mot Stortinget, demonstrerade flera tusen människor – för fred mot Barack Obamas krig. Där fanns många anhängare till det socialistiska partiet Rödt och dess Röd Ungdom, men också ordföranden för Sosialistisk ungdom, Mali Steiro Tronsmoen, som tyckte att det var en skam att Obama fått fredpriset och därför hade svårt att argumentera för att Socialistisk Ventres (SV) partitoppar, regeringsmedlemmar och representanter i Stortinget, inte deltog i motdemonstrationen. SV:s partiledning föredrog på kvällen bankettgolven på Gran Hotel…

Det gjorde inte däremot Cindy Sheehan, amerikansk krigsmotståndare som rest ända från San Fransisco till Oslo för att höja sin ursinniga röst mot Obamas krig. Sheehans son stupade i Irak 2004 och hon blev uppmärksammad för att hon under lång tid slog upp tält i ett läger utanför George Bush`s Chapel Ranch i Texas, där hon begärde ett möte ansikte mot ansikte med den tidens krigspresident.

Cindy Sheehan vid sitt läger i Texas

I skarp kontrast till Sarah Palin ställde hon nu den fråga som den norska nobelkommittén borde besvara.

När jag fick reda på att Obama fått fredspriset började jag att undra över vad Nobelkommittén menar med fred. När han förra veckan kungjorde sitt beslut om att skicka fler trupper till Afghanistan använde han en drös med Bush-klichéer. I1 september hit och dit. Han har inte gjort något för att trappa ner kriget – tvärtom. Han har inte utrett möjligheterna för en kärnvapennedrustning. Han har inte gjort något för att stoppa de israeliska bosättningar som innebär ett förtryck av palestinierna. Han har inte gjort något konkret för att få en strängare vapenkontroll eller vapenexport. Om Obama förtjänar detta pris. Du skulle också George Bush fått det…

Ja, varför fick aldrig Bush priset? Gick det bra att ge det till massmördaren Kissinger, så varför inte Bush? Nobelkommittén kommer aldrig att svara på Palins ursinniga fråga. Men visst vore det anständigt om Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters krigsivrare kom ett svar?

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Oslo, Barack Obama, Nobelfesten, Nobels fredspris

I pressen: DN1,DN2,SVD1,AB1,

Därför skäms Obama

Är Barack Obama arrogant?

Ja, det tycker många norrmän. Han har sagt nej till att vinka till ett jippo med små, söta och fredliga barn på Rådhusplatsen. Han vill inte se på den utställning till hans ära som satts upp på Fredscentret. Han har valt bort att lyssna på den traditionella fredspriskonserten.

Men för många norrmän sticker det mest i ögonen att han avböjt en lunch med den norska kungafamiljen. Det är naturligtvis ett svårt brott mot etiketten. På gränsen till högförräderi…

Men sanningen är nog att Barack Obama skäms. Det är därför han inte vill vara mer än nödvändigt i rampljuset. Hans företrädare George W Bush skämdes aldrig. Denne pajascowboy från Texas trodde uppriktigt att det var Guds mening att med militära medel se till att ”The american way of life” kunde råda på Jorden. Men Obama är en mer tvivlande natur och i hans tal och i den bok han gett ut finns en ådra av intellektuell hederlighet. Han inser att det här med att nu ge ett fredspris till en amerikansk president på många sätt är en makaber historia.

Därför skäms han.

När hans plan Air Force No 1 i morse landade på Gardermoen i Oslo var han väl medveten om att 1 500 marinsoldater vid Camp Lejeuine, samtidigt var i färd med att ge sina kära en sista kram innan flygresan till stridsinsatserna i södra Afghanistan. De kommer att följas av 6 200 marinsoldater och 3 400 frontsoldater från 10:e Bergsdivisionen Fort Drum, New York…

Han var dessutom säkert väl informerad om att amerikanska specialtrupper så sent som i tisdags hade iscensatt ännu en massaker på afghaner. Denna gång i provinsen Laghman. I byn Armul hade minst 13 civila dödats. Däribland barn och en kvinna. 5000 bybor i provinsens huvudstad Mehtar Lam demonstrerade dagen innan president planet lyfte mot USA:s ockupation och Karzai`s samarbetsregim. Under protesten ekade slagorden: ”Död åt Amerika”, ”Död åt Obama”, ”Död åt Karzai”. Inget vidare att ta med sig till Oslo…

Nog skulle han funderat över Stortingets märkliga förskingring av arvet? I sitt berömda testamente upprättade Alfred Nobel en fond vars ränta skulle ”utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”. Ett av priserna skulle delas ut av det norska stortinget och det skulle ges ”åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer”.

I diskussionen med de ”rödgrönas” statsminister Jens Stoltenberg och hans utrikesminister Jonas Gahr Störe nu mitt på dan, är frågan om NATO-landet Norge kan bistå Obamas ”The Afpak Surge” med fler norska gutter och jenter i fält. Det ska också pratas klimat. Men den rödgröne Stoltenberg tänker naturligtvis inte lova att sluta med att pumpa upp norsk olja från Nordsjön. Obama tänker inte heller lova att ta hem de 100 000 amerikanska soldater i Irak som bevakar att Jordens sista stora oljereserv kan kontrollas av USA…

Under veckan som gått har Obama, med Hillary Clinton som pådrivare, dessutom godkänt det presidentval i Honduras som kuppmakarna arrangerat. Ett skandalöst agerande som starkt kontrasterar mot hans första mer spontana fördömanden av den illegala statskuppen. Han har helt enkelt insett att han som president måste rätta sig efter ”Amerikas strategiska intressen” därhemma på ”bakgården” i Mellan-Amerika. På samma sätt som han fått klart för sig att en amerikansk president i det stora hela alltid ska stödja ockupationsmakten Israel.

I går kväll lyssnade jag till en längre intervju, ”hard talk”, i BBC med den mot USA så foglige Anders Fogh Rasmussen. Den danske högerpolitiker som bokstavligen gått över döda danska soldaters lik för att bli NATOS:s generalsekreterare /29 danskar har stupat/. Där underströk Rasmussen det som Obamas generaler Petraeus och McChrystal dagen innan slog fast i en utfrågning med den amerikanska senatens utrikes- och säkerhetskommitté: ”Ingen kan lova att vi lyckats med vårt uppdrag i Afghanistan inom de 18 månader som Obama satt som stoppdatum”. USA:s krigsminister Robert Gates har markerat samma självklarhet i flera uppmärksammade uttalanden. Ingen kan lova att trupperna dras tillbaka i juli 2011. Det som gäller är att situationen ”on the ground” då ska ses över ordentligt och att vi hoppas kunna börja med att ta hem en del soldater /lagom till Obamas nästa valkampanj?/. Sändebud från Vita Huset till Islamabad i Pakistan har också klargjort att USA tänker intensifiera sitt bombkrig mot riktade mål i landets gränsprovinser mot Afghanistan. Egna specialtrupper kan också komma att göra militära bestraffningsräder in över gränsen…

Den foglige Fogh Rasmussen som gått över danska soldaters lik för att bli NATO:s generalsekreterare…

När fredsduvan väl kommit till Norge visar det sig att Stortingets Nobelkommitté än en gång tagit miste. Det som världen får se är en hök. Det är därför som Obama inte bara har nobbat den kungliga lunchen och de fredsälskande barnen på Rådhusplatsen. Han har dessutom tackat nej till den traditionella intervjun med CNN:s Jonathan Mann, som med en fredlig inramning har intervjuat alla fjorton föregående pristagare. Obama inser att idyllen inte skulle hålla utan har i sista stund valt att i stället tala till den amerikanska hemmafronten i CBS:s ”60 minutes” . Där skär sig inte det här med krig och fred på samma uppenbara sätt. Han kan prata i de långa politikerslingor som han behärskar så väl.

Fredsfursten är kort och gott ännu en amerikansk krigspresident.

Det är bara att tacka och ta emot för att han inte förstör Nobelfesten i Stockholm…

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Oslo, Nobels fredpris, Barack Obama, Köpenhamn, miljö, klimat, Afghanistan

I pressen: SVD1,SVD2,DN1,DN2,DN3,AB1,AB2,SDS1,Politiken1,Politken2,

Politken3,VG1AB3,SVD3,DN4,VG,

Bloggare:Jinge,Svensson,

Rör inte min Rolls Royce

De rika i den industrialiserade världen vill inte ge upp något av sina rikedomar för att effektivt ta tag i hotet mot vår omgivning som klimatförändringen utgör.

Det står klart efter det pinsamma läckaget av den avtalstext som de gemensamt förhandlat fram under bordet. Danmarks statsminister Lars Rasmussen förnekar generat att dokumentet finns utan bara är en sorts kladd. Men det finns faktiskt publicerat i svart på vitt i den engelska dagstidningen The Guardian.

-Rör inte min Rolls Royce, är andemeningen i dokumentet som helt riktigt fördömdes av många delegater från fattiga länder. Rikemansklubben har enats om att kräva av länder som Kina och Indien att de inte bara ska minska takten i sina utsläpp utan också att de ska sänkas i absoluta tal.

-Ni har ingen rätt till den materiella välfärd som råder i våra länder, för då räcker inte jordens resurser till.

-Ni har däremot rätt att arbeta åt oss för skitlöner, så att vi kan fortsätta att köpa billiga kläder och hemelektronik och leksaker till våra barn. Men räkna inte med att själva kunna köpa vad ni producerar.

Det är vad det avslöjade dokumentet säger. Det är svårt att tänka sig ett mer öppet förakt för fattiga människor i fattiga länder. Men inget att förundras över eftersom de visar samma förakt mot fattiga här hemma. Är det någon som ser parallellen med Försäkringskassans hetsjakt på sjuka människor?

Det finns ett uns av sanning i dokumentet då det vill göra en skillnad på länder som Kina och Indien å ena sidan och Bangladesh och Somalia å den andra. Men de beslut om åtstramning av utsläppen som Kina annonserat är redan respektabla jämfört med exempelvis USAs bluff om 17 procents reducering fram till 2020.(Obamas bluff)

USA och Kina går inte att jämföra på samma dag när det gäller ansvar för utsläppen, först och främst historiskt men också vad gäller dagens utsläpp.

– Där det går 461 personbilar per 1000 innevånare i USA kör 15 per 1 000 bil i Kina.

– När USAs befolkning åker 1160 miljarder personkilometer flyg per år är siffran 176 miljarder för Kina

– När USA svarar för 31,6 procent av världens utsläpp av CO₂ vid landtransporter är Kinas andel 5,7 procent.

Det finns ett område där Kina kraftigt slår USA i utsläpp av CO₂ . Utsläpp i samband med export av varor från USA till Kina är i storleken 39 miljoner ton CO₂ per år medan Kinas export till USA går lös på 1 400 miljoner ton .  Där har vi det! Kinas exportindustri är boven i dramat. Sakta i backarna. Hälften av Kinas export till USA kommer från amerikanska företag etablerade i Kina. Borde inte därför hälften av de 1,4 miljarderna tillräknas USA?

I media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,AB1,AB2,SSD1,Politiken,Politiken1,DN4,AB3,DN5,

Bloggare: Svensson,Röda Malmö,Jinge,Sjöstedt,Röda Lund,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Köpenhamn, Klimat, Fattiga, Rika, Kina, USA, Indien, Klimat, CO2,

Stämpla inte ut

-före dödsbädden!

Allt hade gått så bra för Christina Husmark-Pehrsson. Hennes departement hade riktat in sig mot ”fusket” med våra sjukskrivningar och sjukpensioner och hon riktigt kände att det var medvind i opinionen.

Men med nyår inpå knuten. Nu då människor i tusental skulle utförsäkras. Då gick allt åt skogen och hon trampade ner sig rejält. Djupt, djupt.

Det var det här med att döende cancerpatienter skulle tvingas till att söka heltidsjobb som gick fel. Upprörda läkare slog larm och vi fick se skakande TV-reportage om hur regeringens straffar svårt sjuka människor.

”Arbetslinjen” innebar att döende människor skulle arbeta ända fram till dödsbädden. Kanske stämpla ut några dagar innan begravningen…

Borgerlig media – som på ledarplats applåderat kontrareformerna – tvingades att ta in absurda nyheter om att ”Svårt cancersjuka ska inte tvingas till arbete” och i dag skriver Christina Husmark-Pehrsson och hennes kompanjon i regeringen, Sven Otto Littorin, en debattartikel i Svenska Dagbladet med den urskuldande rubriken ”Syftet är inte att straffa sjuka”…

Men visst är det så. Det där med ”att det fuskas med sjukskrivningar” har bara blåst bort – för tillfället. Medvinden i opinionen har vänt till motvind. Den bild vi får av Husmark-Pehrsson är en kall, obarmhärtig människa utan empati och förståelse för svårt sjuka medmänniskor.

Dessutom gör hon en Maud. På samma sätt som näringsministern gjorde med Vattenfall väljer nu socialförsäkringsministern att skylla på andra. Hon har minsann inte gjort något fel. Det är dom anställda på Försäkringskassan som gjort allt galet.

När man är så korkad är det bra att F-kassans personal ger svar på tal:

– Vi tycker att hon försöker skylla ifrån sig och inte tar ansvar för regeringens politik. Det är ett opportunt beteende när det blåser kallt, säger Siv Norlin, som representant för F-kassans 8 500 anställda. Vi har bara följt lagen.

Ja, visst blåser det kallt. Kallt som sjutton. Christina Husmark-Pehrsson och Sven Otto Littorin har fastnat i sin egen dynga. Vintern är snart här och det är bara att hoppas att de fryser rejält. Helst fryser fast. Vilket de lär de göra så länge som de inte svarar på Siv Norlins begäran om en offentlig ursäkt för påhoppen på F-kassans alla anställda.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Christna Husmark.Persson, Sven Otto Littorin, moderaterna, försäkringssystemen, sjukförsäkringen, arbetslinjen,

I pressen: SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,DN1,,AB2,AB3,AB4,SDS1,AB1,SVD5,

Bloggare: Jinge, Svensson,Röda Lund,EttHjärtaRött,RödaGöinge,RödaMalmö,RödaLidköping,

Debattera politik inte vetenskap !

Det är olyckligt att stora delen av den offentliga debatten om klimathotet handlar om svårbegripliga klimatologiska modeller och scenarier om grader Celsius hit eller dit, modeller och teorier över hur  mycket  eller lite eller inte alls människans industriella aktivitet påverkar klimatet.

Det är inte en fruktbar debatt eftersom bara vetenskaplig forskning av forskare och inte tyckare i bloggvärlden kan utveckla allt mer förfinad kunskap om den biosfär som vi alla är beroende av.

Den verkliga offentliga debatten borde helt röra sig på det politiska och sociala planet. Hur ser det framtida samhället ut eller rättare sagt hur vill vi att det ska se ut? Det är kärnfrågan som alla måste ställa sig. Säkerligen av etiska och humanistiska skäl. Men det är ändå inte viktigast. De måste också ställas av rent praktiska skäl som följande två grundbultar tvingar på oss:

– Oavsett om FNs klimatpanel har fel eller rätt återstår ett energiproblem av gigantiskt mått. Utan energi inget samhälle, det är ett axiom. I dag produceras vår energi genom förbränning av fossila bränslen som olja, gas och kol. Det brutala faktum som ingen kan komma över är att dessa energikällor inom kort är slut eller på upphällning. Alltså krävs det nya energikällor för att ett framtida samhälle ska kunna existera.

– I dag lever en liten minoritet av mänskligheten i samhällen med enorm ekonomisk och industriell kapacitet. Den stora majoriteten däremot lever i samhällen där det är ett problem att skaffa mat för dagen, rent vatten att dricka och elementär sjukvård för att slippa dö i enkelt botade sjukdomar. Den extrema ojämlikheten i världen kan inte förbli vad den är utan att det leder till sociala och politiska katastrofer. Det går att sticka huvudet i sanden men det lär inte hjälpa.

Dessa två grundläggande faktorer i världssamhället är politikens verkliga utmaning. Det är våra svar på hur de ska lösas som måste stå i centrum i den offentliga debatten. Inte vetenskapliga tvistefrågor. Hur vi ska bygga samhället, skapa en bra energipolitik och avskaffa den extrema fattigdomen det kan vi till och med rösta om i demokratiska val. Vem som har korrekta vetenskapliga teorier ska vi inte rösta om. Det räcker med att Stalin gjorde det till praktik. Må han vila i frid.

Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,AB1,SSD1,DN4,DN5,AB2,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Köpenhamn, Miljö, FN, Vetenskap, Klimat

Vad står på spel i Köpenhamn?

Ja, vad står egentligen på spel i Köpenhamn den här veckan? Åsikterna går isär. Där vissa anser att hela planetens framtid hänger på klimatmötets utgång anser andra att inget alls står på spel eller att det vore bättre att mötet inte alls hålls. Det anser exempelvis Nasas berömde klimatforskare Joseph Hansen. Inte för att han är emot ett nytt bindande klimatavtal utan för att han anser chanserna att Köpenhamn föder ett dåligt avtal är så stora att det är bättre att börja om från noll.

Fullt så illa är det kanske inte, men inte långt ifrån heller. Alla som samlas i Köpenhamn för att besluta om ett nytt klimatavtal känner till vad som krävs. Och de vet att möjligheterna att vidta åtgärder som kan uppfylla FNs klimatpanels rekommendationer om att begränsa uppvärmningen till högst två grader Celsius över situationen före industrialismens genombrott är mycket små. Man kan lugnt säga att det behövs män och kvinnor värdiga utmaningen. För på lång sikt är det möjligheten att skapa en för mänskligheten ekologiskt hållbar omgivning som står på spel i Köpenhamn eller i Mexiko 2010. Tiden rinner iväg och situationen kräver snara och rationella beslut.

Klimathotet kräver ett annat samhälle.

Sett mot vad som krävs är det därför skrämmande att se vilka som har makten att ta beslut i Köpenhamn. Det är samma politiska och ekonomiska makthavare som öst tusentals miljarder kronor över ansvarslösa giriga bankirer och fondförvaltare utan att ställa några som helst motkrav. Beviset ser vi i dag när bonusregnet fortsätter att falla över de med guldsked i munnen, medan den arbetande befolkningen nu förväntas betala en dubbel räkning, först en i form av exploderande arbetslöshet och ökade sociala klyftor och senare en genom ökad beskattning för att betala av den enorma statsskuld som stödet till bankirer och industriägare byggt upp.

Finns det någon anledning att lita på Obama, Merkel, Sarkozy, Berlusconi, Brown, Hu Jintao och andra ledare? De är säkerligen medvetna om vad som krävs av dem. Men de är inte aktörer fria från band och påtryckningar. Var och en av dem talar i mänsklighetens namn men är inget annat än företrädare för det egna landets industriella och finansiella ägargrupper. Deras agerande i den internationella finanskrisen visar att det egna kapitalets vinster går före allt. Varför skulle det vara annorlunda i Köpenhamn?

Det går inte att komma undan. Det räcker med att se på hur var och en av dem predikar för det egna kapellet. Tyskland och Japan hyllar den egna solcellstekniken som lösningen medan Sarkozy talar sig varm för kärnkraften och hoppas sälja kontrakt världen över. Obama vurmar för ”rena” kolkraftverk och Danmark vill gärna att alla blir kunder hos vindkraftstillverkaren Vesta. Var och en drar åt sitt håll och drivkraften bakom är mer att stödja de egna kapitalägarnas profiter än att gemensamt skapa en klimatplan som står i höjd med vad som krävs.

Bland de tiotusentals som samlas i Köpenhamn för att kräva ett ekologiskt hållbart och socialt rättvist avtal är det få som litar på makthavarna. De har helt rätt. Deras förslag till lösningar har alla ett och samma fel. De frågar sig först vad som kan göras utan att kapitalets vinster kommer i kläm. Alla andra planer hamnar i papperskorgen. Ett tydligt exempel på detta såg vi förra veckan. New Yorks borgmästare, Michael Bloomberg, skrotade sin plan på att isolera alla byggnader med en yta av mer än 4 600 m².

– Kom igen om fem år. Nu är det kris och ingen vill öka sina utgifter, svarade fastighetsägareföreningen och därmed basta. Först profiterna och sedan miljön. Budskapet kan inte bli tydligare.

Klimatkamp kräver social rättvisa.

Därför är det så enormt viktigt att de ansvariga politikerna ställs mot väggen av demonstrationerna i Köpenhamn. Endast en mobilisering av miljoner människor över hela planeten kan tvinga fram beslut som samtidigt är socialt rättvisa och ekologiskt hållbara.

I media;DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,AB1,SSD1,SSD2,Dagens,Arena,DN4,SVD3,SVD4,AB2,

AB3,Fokus,Politiken,Expressen,DN5,

Bloggare: Jinge,Svensson,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Köpenhamn, Ekologi, FN, Klimatpanel, Koldioxid, Obama, Brown, Sarkozy, Merkel,

Ankeborg viktigare än Rom?

Att hundratusentals människor, efter en enorm kampanj på Facebook, i går samlades i Rom för att visa sin avsky för den korrupte mutkolven Silvio Berlusconi, saknar uppenbart intresse för Aftonbladet, vars nätupplaga, bortsett från ledar- och kultursidor, skrivs på den ”italienska” som präglar Berlusconis mediaimperium. Krisen för greve Ian Wachtmeisters man i Europa har nu gått så långt att till och med hans närmaste vapendragare, Gianfranco Fini, sagt att ”Silvio”  utövar en ”absolut monarki” i sin ledarstil…

Nej, för Aftonbladet är det uppenbart viktigare att skriva om skilsmässor i Ankeborg än att belysa den politiska krisen i ett av Europas största länder.  I dag är det än en gång makarna Ankas familjeliv som topparna rubrikerna.  Tillsammans med inträngande analyser av när, var och hur Tiger Woods har rullat runt med golfbollar och älskarinnor…

Vad anser egentligen en av bladets största ägare, LO, om detta?

’

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, Rom, Silvio Bersluconi, Anna Anka, Paul Anka, EU

I pressen: AB1,AB2,SVD1,SVD2,DN1,DN2,AB3,

Miljön kolliderar med profiten

Att isolera alla gamla byggnader är en av de viktigaste och snabbaste åtgärderna för att minska utsläppen av koldioxid. En plan för att isolera hela det existerande beståndet av flervåningshus och kontor kan bidra med upp till 40 procents sänkning av utsläppen.

Men det går inte att genomföra om ägarna av fastigheterna först ska kolla att det inte påverkar deras vinster. Det är vad som just hänt med den ambitiösa plan som New Yorks borgmästare Michael Bloomberg presenterade på Jordens Dag och kallade planen för ”världens mest omfattande”. Alla byggnader med mer än 50 000 kvadratfot (4 645 m²) skulle inspekteras och sedan åläggas åtgärder. Nästan hälften av New Yorks byggnader berörs, 22 000 närmare bestämt.

Åt helvete med klimatet om det påverkar vinsten.

Men i dagarna beslutade Bloomberg att släppa projektet. Husägarnas intresseorganisation säger nej. Det blir för dyrt och krisen och krisen och krisen och….

-Kom tillbaka om fem år när krisen är över. Just nu är planen en örfil, säger Stuart Saft, ordförande i New Yorks Fastighetsförening.

Borgmästare Bloomberg försöker ändå hålla god min och menar att många fastighetsägare ändå kommer att förbättra husens energieffektivitet.

-I det här ekonomiska klimatet? Inte en chans. Ingen tänker öka underhållskostnaderna för sina byggnader, säger Stuart Saft och sätter punkt för det stolta projektet.

Michael Bloomberg är en av USAs rikaste personer och förstår säkert fastighetsägarnas nej.

Tydligare än så kan det inte bli. När det blir konflikt mellan det privata vinstintresset och vad som krävs för att rädda miljön går vinsten före allt. En klar läxa inför Köpenhamn.

I media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,AB1,DN3,SVD3,AB2,SSD1,

Bloggare: Svensson,Jinge,Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Miljö, Klimat, New York, Bloomberg, Köpenhamn, Profit