Tar inte ledigt

Helgen närmar sig men politiken tar inte ledigt.

Nato har fått två nya medlemmar, Albanien och Kroatien. Rent militärt kan de tvås väpnade styrkor knappast bidra med mycket. Men för Vita Huset är varje ny bas som befäster USAs hegemoni i världen viktig. Därför kan Nato-mötet i Bukarest ses som ett bakslag för Georges Bush. Grekland la sitt veto mot att Makedonien skulle släppas in i den illustra skaran. Det förvånar mig inte ett jota eftersom den grekiska borgarklassen sväller över av nationell chauvinism och fortfarande drömmer om ett Stor-Grekland. Bakslaget bekräftas också av att flera europeiska länder sa nej till Ukraina och Georgien som nya Natorekryter. Provokationen var för grov. Det flyter lite väl mycket olja och gas från Sibirien till Västeuropa för att riskera handelsförbindelserna med Moskva.

Strejker för högre löner blir allt vanligare i de så kallade utvecklingsländerna. Det verkar som mondialiseringens prissänkande effekter börjar att upphöra. Den starkt ökade efterfrågan på råvaor av alla slag har under det senaste året drivit på inflationen i länder som Kina, Vietnam, Bangladesh och många andra producenter av billiga varor till butikshyllorna i Nord. Anställda vid Nikes fabriker i Vietnam strejker för 15 procents löneökningar eftersom inflationen det senaste året nått 19 procent. Företagsledningen vill bara gå med på hälften. Den 3 april stängdes fabriken efter sammanstötningar mellan polis och arbetare. I Rumänien strejkar arbetarna på Dacia (Renault) sedan två veckor och kräver 50 procents löneökningar. Enligt arbetarnas fackliga organisation har priserna i landet ökat med 30 procent sedan början av 2008. I Kina ökade industriarbetarnas löner med i genomsnitt 18.7 procent under förra året, vilket kan behövas för att kompensera inflationen som redan i år uppgår till över 50 procent för vissa basvaror. Men allt är som ni vet relativt. Trots löneökningarna stannar den kinesiska industriarbetarens årslön kring 25 000 kronor.

I Basra vägrade mer än tusen soldater bland regeringstrupperna att delta i striderna mot Mahdimilisen. Vissa lämnade helt enkelt sina poster och andra vägrade att strida. Bland dem fanns många officerare och till och med två höga befäl. Varje gång det hettar till visar det sig att USAs försök att skapa en effektiv lydarmé faller platt till marken. Vem vill skjuta på sina bröder och fäder?

Intressant?
I media: SVD1, SVD2, DN1, DN2, PolDK1, PolDK2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Kommentera