Rasism bakom kritik av Obamacare
President Barack Obamas löfte under valkampanjen att inrätta en allmän sjukförsäkring för alla amerikaner är på väg att gå upp i rök. Å ena sidan har Vita Husets reformförslag seglat upp på första plats i inrikesdebatten och blivit ett ideologiskt slagträ för de mest extrema ledarna i det republikanska partiet. Å andra sidan har Obama och hans administration redan till den grad vattnat ur det ursprungliga förslaget att det knappast kan kallas för reform längre. Åtminstone inte en reform som kan ge ett gott skydd åt de 47 miljoner amerikaner som helt saknar sjukförsäkring och som riskerar ekonomisk katastrof vid minsta sjukdom eller olycka.
Den extremt aggressiva kritiken, hatkampanjen om man så vill, har inte mycket att göra med reformens målsättning, att ge alla amerikaner en sjukförsäkring. I stället handlar det om en rasistisk kampanj mot en svart person som just valts till president.
Stenreaktionära Fox News, rabiata radiopratare som Glen Beck och galenpannor som Sarah Palin har luktat sig till den djupa rädsla inför framtiden som tagit det vita fattiga Amerika i ett strupgrepp. Den ekonomiska krisen, rädslan att förlora jobbet, den grumliga rädslan för att det vita ”medelklassamerika” snart är en samhällsminoritet, att Vita Huset redan förlorats till en svart, har öppnat rasismens pandorabox och nu syns tydligt det unkna arv som Billy Holidays ”strange fruits” handlar om.
Den aggressiva kritiken förs i två parallella banor. Dels attackeras reformens förslag, om att det ska inrättas en statlig sjukförsäkring som konkurrerar med de existerande privata försäkringarna, med grumliga ekonomiska argument om att det kommer att konkurrera ut de privata bolagen och med ideologiska argument om att staten inte ska styra över individens valfrihet. Obamacare är socialism, om inte kommunism, enligt den högljudda kritiken. Slaskpressen organiserar omröstningar med frågan om Obama är socialist eller inte. Det är svårt att tro att ett försynt försök att ge en sjukförsäkring till närmare femtio miljoner medborgare som saknar en kan omvandlas till en debatt om Obama håller på att bygga USSA. Men i ett land där en tredjedel av demokraterna tror att bushregeringen kände till attacken på WTC i förväg och där tiotals miljoner tror att Jorden skapades för 13 000 år sedan finns det inget att förvånas över.
Parallellt med anklagelserna om ”socialism” löper ett ännu mer absurt angrepp. Obamacare kommer att inrätta ”dödspaneler” som Sarah Palin kallar det. Enligt henne och andra galenpannor ska staten inrätta hälsopaneler som ska bestämma över vilka sjukliga åldringar som ska få vård in i det sista och vilka som staten tänker ta död på. Anklagelsen är så absurd och så i total avsaknad av substans att Barack Obama och demokraterna har svårt att försvara sig. Vad ska man säga? ”Nej, vi tänker inte ge obligatorisk dödshjälp?”, låter patetiskt och under tiden upprepar alla hökar argumentet igen och igen. Så till det yttersta att vissa slaskmedia inte drar sig för att jämföra Obama med Hitler.
Åndå är det inte extremisternas skräckpropaganda som utgör största hotet mot att en verklig sjukförsäkringsreform genomförs. Under trycket från läkemedelsindustrin och de mäktiga privata försäkringsbolagen är det i stället Barack Obamas egen kompromissvillighet som seglat upp som det största hotet mot reformen.
Redan har ett avtal ingåtts med läkemedelsindustrin som innebär att staten avstår från att använda sin tyngd på marknaden för att pressa priserna på olika mediciner i utbyte mot att industrin under en tioårsperiod bidrar med 80 miljarder dollar och sponsrar en multimiljondollars kampanj till försvar av reformen. Åtta miljarder dollar per år ska jämföras med läkemedelsindustrins årliga vinst på cirka 300 miljarder dollar. Bättre än bingo. Industrin slipper tryck från staten för att sänka läkemedelspriserna och subventionen på åtta miljarder kan användas till att konkurrera med generiska läkemedel till förmån för den egna produkten.
Nu förbereder dessutom Obamas administration en reträtt om kärnan i reformen, det vill säga skapandet av en statlig sjukförsäkring. Redan i veckan sa Obama på ett möte i Connecticut att ”det är inte det viktigaste” i reformen. De privata försäkringsbolagen gnuggar redan händerna. Om den statliga konkurrenten inte blir av finns det inget som kan hålla tillbaka de privata bolagens profitjakt på de sjukas vårdbehov. Situationen blir då som följer: Medicare tar med skattemedel hand om de över 65 år och Medicaid, också med skattemedel, ger en minimal vård åt de absolut mest fattiga i samhället under 65 år. Då blir reformens förslag att alla måste ha en sjukförsäkring en miljardmanna för de privata bolagen. Alla friska , nu oförsäkrade och under 65 år, får bara privata bolag att välja mellan. De privata bolagen har redan höjt försäkringsavgifterna fyra gånger mer än den allmänna prisutvecklingen under det senaste decenniet och flitigt använt sig av klausuler som ger dem möjlighet att vägra försäkra ”riskpersoner”.
Barack Obama hade kanske något annat i åtanke när han under valkampanjen lovade en verklig reform av sjukvården och att alla ska ha tillgång till en försäkring värd namnet. Men vad som nu ligger på Kongressens bord för diskussion är redan mycket tandlöst. När Kongressen malt det ytterligare i sina kvarnar kommer det att vara en helt meningslös reform som endast försäkringsbolagen och läkemedelsindustrin kan glädja sig åt.
Andra bloggar: Svensson,Esbati,Motvallsbloggen,
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, USA, Obama, Sjukförsäkring, Rasism, Kongressen, Billy Holiday,
Hej Benny!
Kom inte och dra med rasism åtminstone. Så fort Obama får den minsta kritik så är hans följeslagare ute och ropar rasism. Om något har han visat sig själv vara fördomsfull i sitt tänkande om olika grupper.
Problemet är själva sjukdomsreformen själv och hur Obama och kongressen har hittills handskats med den amerikanska ekonomin. Obama förlorar stöd och det är bland oberoende och grupper i mitten. Det är en stor skillnad mellan hur Obama presenterade sig i sin kampanj och hur han agerat som president både i fråga om inrikespolitik och utrikespolitik. Även mer än Obama finns misstroende för Pelosi och den demokratiska kongressen.
Obama och komp vill inget hellre än poängtera att kritiken kommer från extrem höger. Ja det finns kritik därifrån men de var aldrig för Obama från början och deras protester är av mer underordnad betydelse än vad man skriver om utanför USA.
Svammel att kritiken skulle bero på rasism… Svenskar verkar dock också ofta tro att Obama är någon slags svart messias som kommer utplåna rasismen i USA, när han i själva verket snarare är en vänsterintektuell liberal.
Jag skulle vilja påstå att han får kritik för att folk inte håller med honom. Ungefär som när Bush fick kritik för att folk inte höll med honom. Eller var det för att han var vit han kritiserades?
Bara genom att kasta några blickar på de affischer som florerar på de så kallade stadsmötena är det omöjligt att blunda för den rasism som de ger uttryck för.
Kampanjen för att måla ut Obama som Hitler har samma underton. Den organiserade ryktesspridningen att Obama inte är född i USA och därmed saknar rätt att vara president har samma grund. Att inte se det närmar sig blindhet.
De dagliga skämten i huvudmedia som Fox News får en att hålla för näsan.
USA har 300 miljoner invånare. Givetvis finns det rötägg. Jag har sett bilder på Reinfeldt med Hitlermustasch också. Men inte tror jag att vänsterpartister är nazister för det.
Jonas,
Jag pratar kanske om rötägg. Men i så fall är det särskilt väl placerade rötägg, som Fox News Glenn Beck, en av kanalens huvudfigurer. Likaså Limbeaugh som numera anses som republlikanernas främsta talesman. Eller varför inte Sarah Palin som fortfarande måste ses som presidentkandidat 2012. Republikanska main-media som Weekly Standard, Washington Times, och The Spectator har inte rört ett finger för att slå ned på ”rötäggen”. Tvärtom de för vidare ”rötäggens” spekulationer i Obamas nationalitet, vansinnigheter om dödspaneler och annat skitprat.
Det förekommer alltid smutskastning. Bush blev smutskastad, Clinton blev smutskastad, Bush Sr blev smutskastad och Reagan blev smutskastad.
Republikansk medias uppgift är knappast att försvara att det finns rötägg?
I alla fall:
Det ni och massa andra människor helt missar är att Obama har reella problem. Han är inte utsatt för en konspiration, utan har svårt att få igenom sina reformer för att folket och hans parlament inte delar hans syn i alla lägen.
Jonas,
Det finns skillnad mellan hård kritik, ja rent av smutsig kritik, och hat som speglar rasism.
Däremot har du rätt i att det inte pågår en konspiration och att Obama har verkliga problem. Den andra halvan i min artikel ovan handlar ju om hur han själv genom kompromisser med industrin och försäkringsbolgan lägger grunden till att det inte kommer att blir en reform av sjukvården. Det bidde en tumme som skräddaren sa.
Obama har inte ens läst den plan, som han lät kongressen koka ihop. I samma möte motsäger han sig själv upprepade gånger.
Han och kongressen har också klart visat vad de tycker om planen. För sig själva vill de inte ha något att göra med den. Kongressen röstade just att de önskar de amerikanska skattebetalarna… de med affisherna…ska fortsätta med att betala för försäkring de lux för dem för de nästa 5 åren.
De visade sig också att på många town möten var den frågande publiken mer insatt än sin svarande representant.
Ni vet hur det är med de som säger Trust me….Har vi inte alla erfarit det.
De visade sig Sara Palin hade rätt med de kluriga reglerna för gamlingarna. Det blev till att gå tillbaka och stryka. Nu när det ser ut som om planen att sänka kostnaden genom at minska medicare, blir det ingen levnadskostnad höjning på den pensionen för första gången på 35 år och det kommer att tas ut mer pengar av pensionen för medicare.
Vad Obama och co stressar att det behövs statlig försäkring för
competition. Det kan man åstadkomma till att börja med genom att tillåta att sälja sjukförsäkring över statsgränserna.
Det inte sagt att det inte behövs reform.