Det fria Douma – syrisk demokrati.

Publicerat av

Det här dokumentet är inte helt färskt. Jag har inte heller tillräcklig information för att garantera att staden Doumas skötsel fortfarande fungerar enligt den rådsmodell som beskrivs i dokumentet här under. Det viktiga med dokumentet är dock att det konkret visar hur befolkningen självt tar över den sammanfallande statsapparatens funktioner. Det folkliga självstyret har alltid varit ryggraden i demokratiska och sociala revolutioner. Syrien är inget undantag. När väl diktaturen faller kommer vi att kunna se mer konkret hur baskommittéer och råd varit avgörande för att hålla det revolutionära upproret i gång så långt tid och under så svåra omständigheter.

Här under följer en beskrivning av situationen av den Revolutionära Vänstern och detaljer i staden Doumas deklaration om självstyre.

*************

 Det fria Douma – folkliga rådskommittéer och basdemokrati.

Trots de intensiva dagliga bombningarna av bostadskvarter och infrastruktur i i staden Douma har revolutionärerna befriat staden från den statliga administrationens dominans, från privatmilisen Shabiha och arméns vägspärrar.

Det stadsråd som valts av stadens befolkning publicerade en kommuniké som hyllar vår heroiska befolkning som rensat staden från repressiva organisationer som säkerhetstjänsten, armén och Shabiha samt vägspärrarna.

FN:s observatörer på besök i Douma, som ligger 10 km nordost om Damaskus.

Rådet uppmanar befolkningen att ta sitt ansvar för stadens skötsel, i skyddet av offentlig och privat egendom, i bekämpningen av stölder, vandalism, bränder och andra ärenden. Rådet uppmanar också alla att ge all dokumentation gällande den typen av tjänster till den kommission som rådet utsett till att sköta sådana ärenden. Allas samarbete med rådet är önskvärt för att göra vår stad till en bättre plats än den varit.

Kom ihåg att Douma förstörts till stora delar och att Doumas stadsråd ses som ett demokratiskt exempel för det syriska folket och som efterföljts i flera befriade zoner. Douma med mer än en halv miljon medborgare har delats upp i regions- och kvarterskommittéer. Här följer detaljer:

  1. Staden har delats upp i tolv geografiska enheter. I varje zon väljs kvarterskommittéer bestående av fem medlemmar och en ordförande väljs av varje kommitté.

  2. Tolv olika specifika kommittéer tillsätts gällande: sjukvården, kvarterets försvar, skydd av offentlig och privat egendom, tekniskt underhåll, finansen, juridiska ärenden, reparationer och nybyggnad, det fredliga motståndet och demonstrationer, offentliga relationer, informationsbyrå, kultur och utbildning, dokumentation och sekretariat.

  3. De lokala råden är sammansatta på följande vis:

12 ordföranden för kvarterskommittéer

12 ordföranden för de specifika kommittéerna

Och en rådsordförande.

  1. Det verkställande utskottet med elva medlemmar väljer en ordförande.

  2. Två gånger i veckan hålls ett öppet stormöte i Douma, onsdag och söndag, där alla problem i staden kan dryftas.

  3. En informationsbyrå för staden förmedlar all viktig information. Via den kan ni förmedla alla kommentarer och klagomål.

Kommentar : Medlemmarna i kommittéerna, råden och den exekutiva byrån har enats om följande förhållningsregler:

  1. Medlemmarna ska dela målet att störta den korrupta diktatoriska regimen och upprättandet av en demokratisk civil stat baserad på återkallbara mandat och arbeta för att detta realiseras.

  2. Varje medlem måste vara aktivist eller ge stöd till revolutionen, i vilken form det vara må.

  3. Varje medlem ska vara öppen, inte fanatiker, oavsett dennes partitillhörighet, religion, trosbekännelse eller plats i revolutionen.

  4. Varje medlem ska åtnjuta förtroende och vara uppmärksammad för sitt goda uppträdande och rättfärdighet.

  5. En medlems plats i en kommitté eller råd ska vara offentligt

  6. Kommittéernas och rådens uppgift är att sköta livet i staden på bästa sätt och med institutionella metoder.

 * Källa. « Frontlinjen » n°10 , publikation utgiven av Revolutionära Vänstern okt-nov 2012

* Översättning från arabiska till franska : L. Toscane.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

14 svar på ”Det fria Douma – syrisk demokrati.”

  2. Någon, inte ens den källa du använder dig av har en aning om vem som utfört explosionerna. Det finns många möjliga förklaringar. Det kan också vara utan band till att det är alawitisk by. Vi får se.

    Men i den deklaration som jag publicerat från stadsrådet i Douma står svart på vitt att ingen kan väljas till poster i råden om de är ”fanatiker”. Men det verkar du inte ha läst. Man ser vad ma, vill och tolkar som det passar. Den pnkt du citerar (2) talar om att delta i revolutionen efter förmåga. Men för dig är det enda som räknas att hitta argument för att svärta ner upproret mot diktaturen.

  3. Pingback: USA:s försök att hejda den arabiska revolutionen | Svensson

  4. Hej!
    Jag skulle vilja komma i kontakt med någon sekulär och demokratisk rebellgrupp i Syrien för en intervju.

    Hör av er!

  5. Varför det? Den kontakten skulle förmodligen omedelbart hamna hos den syriska säkerhetstjänsten. Naiviteten har sina gränser. Dessutom, PR-chefen för detta syriska Gestapo deserterade i förrgår. Kanske dags att vända kappan efter vinden.Igen.

  6. Jag tycker att ni istället för att göra narr bör besvara Omars fråga. Även om jag inte står på hunden Bashars sida så förtjänar han ett svar.

  7. Usman , han har fått ett svar. Kan du ge oss ett enda vettigt argument varför vi skulle ge Omar en kontakt till en oppositionell person eller grupp i Syrien? Han har klart och tydligt i alla offentliga sammanhang visat och sagt att han stöder regimen mot vad han kallar ”utländska terrorister”.
    Med det avslutas den här frågan.

  8. Han ber ju inte om kontaktuppgifter till enskilda personer utan om en sekulär och demokratisk rebellGRUPP.

  9. De uppgifterna har han. Om detta nu är den Omar som nyss skrivit en bok om Assads förträfflighet. Jag diskuterar inte med en sådan fjant. En litterär Ouisling.

  10. Varför det? Han förtjänar ingenting. Jag kan hans historia.

  11. ”I will take the most simple and obvious example. In Brazil there now reigns a semifascist regime that every revolutionary can only view with hatred. Let us assume, however, that on the morrow England enters into a military conflict with Brazil. I ask you on whose side of the conflict will the working class be? I will answer for myself personally—in this case I will be on the side of “fascist” Brazil against “democratic” Great Britain. Why? Because in the conflict between them it will not be a question of democracy or fascism. If England should be victorious, she will put another fascist in Rio de Janeiro and will place double chains on Brazil. If Brazil on the contrary should be victorious, it will give a mighty impulse to national and democratic consciousness of the country and will lead to the overthrow of the Vargas dictatorship. The defeat of England will at the same time deliver a blow to British imperialism and will give an impulse to the revolutionary movement of the British proletariat. Truly, one must have an empty head to reduce world antagonisms and military conflicts to the struggle between fascism and democracy. Under all masks one must know how to distinguish
    exploiters, slave-owners, and robbers!”

    http://www.marxists.org/archive/trotsky/1938/09/liberation.htm

  12. Lars Hagman, jag kan också citera Trotsky. Så vad är poängen i relation till kampen mot Assads diktatur? Att vi ska stöda honom mot upproret?

  13. Hagman, har du aldrig funderat över politisk självständighet när det gäller ett antiimperialistiskt motstånd? Den gode Leo hade många bra svar. Du tycks tappa balansen i denna lösa politiska sand.

  14. Pingback: Ett oärligt hantverk | Kildén & Åsman

Lämna ett svar