Uppdaterar med en nytagen bild på det tranpar som häckar vid vårt hus. De gömmer sina dunbollar till ungar i klövern och är skygga. Värnar sina små. Tog bilden från vår skorsten…
I språket jag ärvt från min far och farfar heter det att man ”lägger” sättpotatisen. Det kanske beror på att det ska vara ett omsorgsfullt hantverk om resultatet ska bli delikatesser. Varje potatis ska försiktigt bäddas ner i varm kogödsel och groddarna kan sedan fart mot en ljusare framtid. King Edward ska det också vara. Ingenting annat.
Sättpotatisen har förgrott svalt och ljust på bland annat en pulka och fick sig en åktur ut i landet.
Så här ska bra groddar se ut. Fasta och gröna.
Färskpotatisen, inbäddad i löv och vedaska mot en varm vägg. Har redan kommit en bra bit på väg. Den blir klar till Midsommar.
Dagen tog slut med en åskskur och de varma markerna pustade ut med några dimslöjor.
Veden är stackad och färdig. Kanske beror min glädje över potatis och ved på att ”man gör lite nytta” trots att det är slut på allt lönearbete. Stämpelklockan på Volvo klarar sig utan mitt kort. I stället är det årstiderna och vädret som får bestämma vad jag gör.
.
Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, politik, sättpotatis, färskpotatis,
Den där kapitalism och västgullade tymoschenkon lovar NATO anlutning av Ukraina före 15 juni om hon vinner presidentvalet.
Det är ju en våt dröm både för borgarna och västvärlden men för mej kan hon lova vad f-n hon vill eftersom hon ändå är en förlorare i valet. Det duger inte och gapa och skrika om demokrati samtidigt som man står med fingrarna i syltburken.
Nu verkar det som dom väljer en ny korrupt kapitalist som president och det enda man har och tillägga är väl ”själv göra – själv ha”
Hoppas ni får det bra med er nye president, för det var väl en sånn ni ville ha?
Det inlägget handlar om ser bara bra ut men det får bli nåt om det sen.
Idag är det politik som gäller, både i väst och i Ukraina som tillhör öst vilket vi också bör göra i framtiden.
Det blev färskpotatis idag, från Hemköp, men jag förstår att det är en helt annan sak att odla upp den själv.
En fråga om Volvo; om man jobbat länge med att montera ihop Volvobilar, och sen tar jobbet slut, finns det jobb i evigheter sen med att hålla de redan tillverkade bilarna rullandes? Jag känner folk som arbetar med personbilar, men är det annorlunda med lastbilar; fasas de ut efter betydligt kortare tid, och repareras inte på samma sätt? Undrar jag i all enkelhet, jag har bara gamla bilar, de är rätt trevliga tycker jag. Till att börja med lukten, det luktar skumma kemikalie-plaster om allt från 1990 och framåt. Fuktig 60-tals amazon-matta blir man ändå inte rädd av (fast man kanske borde).
Sen ser jag att du har vält soptunnan också, någon särskild teknik? 🙂
SL. Jag vägrar att äta butikernas ”färskpotatis” de första veckorna. Hårt drivna med konstgödning i massor och mycket bevattning. Efter tre fyra veckor blir de bättre.
Tack för den infon, det visste jag inte. Jag tyckte nämligen att de var en smula smaklösa, det blir alltid smör till, men det hjälpte inte. Visserligen var de godare än sk fast potatis som låg bredvid, 2 öre billigare kilot, men det var nånting…
Tack Göte, det var bra info för mig för jag äter mycket potatis sedan EU-skiten fick makten och förstörde livsmedelshanteringen totalt. Potatis vet man ju ändå att den så gott som alltid är odlad i Sverige. Kött törs jag knappt äta längre. Kommer ofta från nån usel livsmedelsfabrik i Rumänien och det står inte ett skit på förpackningarna om det. EU = j-vla lurendrejare!
Men jag tror det blir bättre i framtiden då Sverige lämnar EU och går med i den nybildade Eurasiska Unionen där vi både kulturellt och geografiskt egentligen hör hemma.
Ja Någon , då får du tillgång till ”slivo”, saltat grisfett.
Urrk. Är det gott? Förmodligen, men sänkt saltintag är rekommendationen. vad gör man för maträtt på ”slivo”?
Jag kommer ihåg hur det var före EU-anslutningen; väldigt dyrt kött, så dyrt att vanligt folk åt billigt (dvs falukorv) rätt ofta. Just maten skulle jag tro är en av EU´s fördelar, för den som är med. Mina favoriter, lamm och lax, är numera också långt billigare, men de kommer ofta från Norge och Nya Zeeland. Helst vill man ha från Gotland, sånt händer.
Om man lagar maten själv slipper man köpa (halv)fabrikat. Vi ligger solitt förankrade vid den anglosaxiska handelsskutan och slipper den Eurasiatiska Nyordningen, om den skulle bli av. Jag tror att företag från väst köper och arrenderar mark i öst, så att deras livsmedelsproduktion så småningom hämtar sig från 1930-talets politiska olyckor. Med höjd utbud sjunker priset.
sl den 25 Maj 2014 kl. 19:18 skrev:
”En fråga om Volvo; om man jobbat länge med att montera ihop Volvobilar, och sen tar jobbet slut, finns det jobb i evigheter sen med att hålla de redan tillverkade bilarna rullandes? Jag känner folk som arbetar med personbilar, men är det annorlunda med lastbilar; fasas de ut efter betydligt kortare tid, och repareras inte på samma sätt? Undrar jag i all enkelhet, jag har bara gamla bilar, de är rätt trevliga tycker jag. Till att börja med lukten, det luktar skumma kemikalie-plaster om allt från 1990 och framåt. Fuktig 60-tals amazon-matta blir man ändå inte rädd av (fast man kanske borde).”
Personbilar är konsumtionsvaror och tunga fordon är kapitalvaror. En personbil har som regel bara ett och ganska kort liv (din och min bil undantagna) men för tunga fordon är det annorlunda. Tunga fordon är i tjänst minst tio gånger mer och har som regel flera liv som kan bli i olika skepnader. Förr fanns det flera lastbilskyrkogårdar här i Sverige men idag undrar jag om det ens är någon kvar. EU har gjort att utrikeshandel underlättats och många nyttofordon försvinner ur landet så fort de inte utnyttjas längre här. Ett terrängfordon kan hamna i öknen och uttjänt lastbil kanske i Syrien eller Afrika och repareras och används lite till eller som reservdelar till andra fordon. Allt sker på marknadsmässiga villkor och olika köpmän försörjer sig på samma objekt kanske i flera steg.
Du behöver nog inte vara rädd för amazon-mattan fast mögel är aldrig bra. Håll bilen torr inuti 🙂
Personbilar är konsumtionsvaror som betalas med beskattad lön, och hålls vid liv ändå tills reparationspriset överstiger bilens marknadsvärde, de har alltså många liv i många löntagares eller målvakters liv. En lastbil är en insatsvara i produktionen och dess värde jämförs med vinsten, mot vilken den skrivs av. Det finns väldigt många som efter att ha jobbat med att tillverka eller sälja Volvo personbilar fortsätter med att laga dem, vid sidan av andra arbeten. Så jag undrar, går de begagnade volvolastbilarna på export söderut efter tre års avskrivning, eller kan man ha som sysselsättning att laga dem i evigheter?
En granne som sålde ved till realistiska priser, dvs inte mackarnas dekorationsved, utan sån ved som villaägare sätter in när alla reaktionära statliga prispåslag och avsiktlig elbristpolitik sätter in just vid 20 minus, han fick leveranser från Värmland via grön och rostfärgad lastbil, men man ser sällan såna i Stockholm. I Värmland ser man å andra sidan sällan en polis. Frågan är om den ens hade registreringsskylt.
Lastbilarna är antagligen byggda för längre och hårdare tjänst än personbilarna, men kan det vara så att personbilarna hålls vid liv, men inte lastbilarna, de går på export istället, allt beroende på att lastbilar jobbar in vinst men personbilar äter upp lön? Därför undrar jag om det finns en blomstrande arbetsmarknad lite i skymundan med att reparera de bilar du monterat? Jag menar inte att du borde hålla på med det, jag undrar om möjligheten ens finns, eller om det är ännu en av de saker som inte sker i tvärdraget mellan alla incitament; vinst, lön, förbud, skatt och ovanpå det generationsväxling?