Mamma, är min skola lönsam?

I söndags kväll stack Rapport mitt sinne i brand när nyhetsredaktionen i ett inslag berättade om hur Skolinspektionen menar att dagens småbarnsföräldrar ska förbereda den där första, fantastiska skoldagen. Den där dagen när dörrarna till en helt ny värld ska öppnas för barnen. Nu är det inte bara pigga och rena barn, ny jacka, nya skor och skolväska som gäller:

”Vi uppmanar föräldrar att granska barnens skola”, hette det. ”Läs på ordentligt – och begär gärna ut bokslut också.”  

I går började skolan för tre av mina barnbarn. För två av dem var det den där första fantastiska skoldagen i livet´när man lämnar dagis och nästan blir ”stor”…

Det statliga verket hävdar, inte utan logik, att föräldrar i dag behöver vara aktiva konsumenter och ta reda på så mycket som möjligt om en skola innan man väljer. Föräldrarna bör undersöka skolans pedagogik, lärartäthet och elevunderlag, men gärna även ekonomiska resultat, menar Ann-Marie Begler som är generaldirektör på Skolinspektionen.

När Rapport frågar om varför inte Skolinspektionen själv kan göra detta kom ett i sammanhanget helt absurt svar från Begler:

”Det har bildats nya bolagsformer och företagsstrukturer, skolor har gått samman, och det här behöver man ju ha kompetens för att kunna analysera”.

I klartext: Det en statlig myndighet inte klarar och för den delen inte heller finansvärldens alla analytiker, det ska dagens föräldrar ta itu med…

Hade inslaget sänts Första April hade jag inte blivit upprörd utan bara skrattat gott. Men nu lever vi mitt i rötmånaden och här var det allvar. Det var helt enkelt rötan i de senaste decenniernas skolreformer som blommade ut. Det hela började med den kommunalisering av den svenska skolan som skolminister Göran Persson – med stöd från Vänsterpartiet – genomförde 1991. Det var som att fälla en fura. Förslaget kom egentligen från Finansdepartementet och var ett sätt att spara rejält när det gällde skolan. Lärarnas status skulle sänkas, snåla kommunalpolitiker dra ner på allt. Fortsättningen vet vi alla. Med privatiseringen eller ”friskolorna” har ”furan” kapats och stockarna sorterats efter samma marknadsprinciper som gäller när man exempelvis ska avverka en skog.

Rapports inslag var uppenbart eldfängt. Det var inte bara mitt sinne som brast. För utan att kanske veta om det berättade Ann-Marie Begler egentligen den nakna sanningen för folk. Skolornas utbud har blivit varor. Barnen och deras föräldrar konsumenter. Marknadskrafterna har släppts lös och det innebär oundvikligen konkurrens mellan olika utbud. En del överlever, andra slås ut. Det som på en vanlig marknad är ojämn kvalité på varan, kokt skinka på hel muskel eller skinka pressad på bitar, blir i skolans värld lagbundet en helt ojämlik utbildning. Klasskillnader och annan segregering ökar dramatiskt. Systemet leder självklart också till betygsinflation. Inte minst eftersom elevernas nationella prov tillåts att rättas lokalt.

Bild från Praktiska i Göteborg. I regionen konkurrerar 42 friskolegymnasier om eleverna: Framtidsgymnasiet Göteborg, Flora dekor Alingsås, Munkeröds utbildningscenter, Åby Travgymnasium, Asperö Idrottsgymnasium, Drottning Blanka Kungsbacka, Handelsakademin Göteborg, Praktiska Göteborg, Praktiska Kungsbacka. I dagsläget berättar Västnytt att samtliga dessa har en ”fyllnadsgrad” på mindre än 50 procent. En bättre illustration av skoleländet finns nog inte.

Enligt Skolinspektionen kommer konkurserna dessutom självklart att öka som en följd av det svenska skolsystemet – fri etableringsrätt, skolpeng, fritt skolval, fria vinstuttag och minimal reglering – och krympande elevkullar.

När Begler väl sagt sanningen i söndags kom alla de ansvariga politiker som kört den svenska skolan i botten i går till Rapports studio och ropade med en mun att ”Så här ska det inte vara! Absolut inte! Det här är inte rimligt”. Alla var de upprörda. Ibrahim Baylan som varit misslyckad skolminister försökte skyla över. Liksom Gustav Fridolin, en av de politiker som ivrat mest för att privatisera skolan. Självklart också dagens misslyckade skolminister, Jan Björklund som menade att:

”Både friskolekommittén och Skolinspektionen säger att det här behöver göras på ett mer ambitiöst sätt än tidigare. Då kommer det behövas mer resurser och jag tycker att det är rimligt att vi går mot den utvecklingen. Det är inte föräldrarna som ska behöva granska ekonomin på en skola.”

Sådant trams! Vi sägs ”ska gå mot den utvecklingen”. Ett påstående som naturligtvis inte betyder ett skvatt. Vad Björklund vet och Begler kanske inte förstått är att Skolinspektionen naturligtvis inte på något sätt ska blanda in skolornas ekonomi i sin granskning av deras kvalité. En lönsam skola, där ägarna tjänar pengar, kommer kanske att vara kvar på marknaden (skolåret ut), men har ingen som helst enkel koppling till kvalitén på undervisningen. Mindre lärartimmar med mindre kompetenta lärare, ingen skolgård, ingen gymnastiksal. Allt besparingar som kan leda till god lönsamhet men säkerligen inte till att eleverna blir bättre rustade för framtiden.

Tidigt 1970-tal blev konstnären Peter Tillberg mycket uppmärksammad när han målade ett ”klassrum” och frågade: ”Är du lönsam, lilla vän?” Då handlade debatten om att barnen skulle lära för livet. Inte bara för att bli en användbar kugge i ett företag. En fråga som definitivt inte är avklarad. Men en ny har alltså tillkommit. I dag måste barnen fråga sina föräldrar om deras egen skola verkligen är lönsam?

******

Läsvärt av Torsten Kälvenmark om Miljöpartiet och skolindustrin

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Friskolan – ägare fria från ansvar… och var ska sleven vara om inte i grytan?

I går kväll återsåg vi i Aktuellt en av Miljöpartiets mest välkända profiler, Mikaela Valterson. Hon har varit partiets ekonomiska-politiska talesperson och under sina många år i riksdagen dessutom genom sin plats i Utbildningsutskottet ansvarig och drivande för de grönas skolpolitik.

Nu dök hon upp i rutan som ordförande för näringslivsorganisationen Friskolornas riksförbund och försökte där gjuta olja på alla de stormar som blåst in över branschen. Den senaste en riktig tsunami i sammanhanget när de danska riskkapitalisterna, Axcel, hastigt och olustigt för elever och lärare nu förklarat att de lägger ner det största gymnasiet i Sverige, JB Gymnasiet med dess 10 500 elever, eftersom vinsterna snörpts åt av vikande elevunderlag. Friskolan har fått en ny betydelse – ägare fria från ansvar.

Framtiden – inte längre säkert ljus för den största friskolans elever

En del tittare blev kanske förvånade över Valtersons nya roll? Men de borde de inte ha blivit, för var ska sleven vara om inte i grytan? Genom ett oväntat samarbete med de andra borgerliga partierna spelade Miljöpartiet en avgörande roll på 1990-talet när lagen absurt nog ändrades så att det blev tillåtet att driva friskolor med vinst i aktiebolagsform på samma sätt som man driver en bil- eller korvfabrik.

För två år sedan kandiderade Valterson till Miljöpartiets val av språkrör men förlorade stort, med bara 20 procent av rösterna i förhållande till huvudkonkurrenten Åsa Romson. Efter nederlaget valde hon att själv i stället ta plats vid den köttgryta vars kittel hon hjälpt till med att koka så full. För bara några månader efter nederlaget på kongressen blev hon vice vd för Kunskapsskolan AB. Inte precis den idylliska Bullebyskola som hon pratat om som miljöpartistisk politiker utan också den en skolkoncern med vinsten som främsta mål. Huvudägare tillsammans med Wallenbergs Investor är Moderaternas gamla ordförande för ungdomsförbundet Peje Emilsson, vilken dessutom äger den ledande PR-byrån Kreab. Uppdraget som ordförande för näringslivsorganisationen Friskolornas riksförbund ( låter lite som Riksidrottsförbundet…) blev sedan ett naturligt  komplement till jobbet hos Peje och Investor. Sleven har hamnat där den hör hemma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,