Ju äldre man desto större vedhög…

Ju äldre man, desto större vedhög brukar det heta och eftersom jag hunnit med en del år växer vedhögen med dem. Här en lite fåfäng bild där jag njuter av utsikten från det verk vi varit flera om att få klart. I år blev det 50 löskubikmeter som kapats, kluvits och nu hunnit bli torr. En kubikmeter björk släpper ifrån sig hela 300 liter vatten när den torkar och dessa ska helst inte följa med in i pannan…

Årets skörd är en fin årgång med mycket björk, ek, lind och lönn. Hög täthet och mycket energi.

Där ska staden ligga, sa Gustav II Adolf där han stod uppe på Otterhällans berg och pekade ut platsen för det nutida Göteborg.

Själv är jag lite mer anspråkslös och pekar bara ut vart vi ska ta de tjugo ton som nu ska skottkärras in i vedbon…

Tittar jag åt sydväst är det min gamle vän Kjell Pettersson som vilar på potatishackan. Det har blivit dags att kupa vinterpotatisen.

Här är en bild på den lilla naturkatastrof som drabbat delar av Västsverige i år. Oerhört mycket växtlighet dog under frystorkan i mars/april när vi hade åtta veckors hård kyla och tjäle – men ingen snö. När dagarna blev längre och solen varmare satte växtligheten i gång utan att kunna få vatten från sina rötter eftersom tjälen hade behållit sitt grepp. Lingon- och blåbärsris, hallon- och björnbärssnår, lummer, enebuskar, mindre barrträd och massor med annat fint har helt slagits ut. Mitt foto visar hur våra vilda vita pimpernellarosor ser ut nu under försommaren. Bara döda grenar återstår.

Bilden nedan visar hur de brukar se ut.


.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

I maj – stora revor i den socialdemokratiska fanan

Marknadsliberalismens hårda vindar river och sliter i hela vårt folkhemssbygge. Fasader rasar och våningar störtar in. I går på arbetarnas egen högtidsdag hade Svenska Dagbladet mage att till och med toppa med uppgifter från en liberal tok på Konjunkturinstitutet som räknat ut att I maj kostar fyra miljarder i utebliven produktion. I hans räkenskaper kostar säkert inte Nationaldagen eller Annandag påsk ett enda öre.  De hårda byarna har också slitit upp alltfler och större revor i den socialdemokratiska fanan. Partiets medlemsras redovisas i historiskt låga siffror och entusiasmen hos de själar som stretar vidare har falnat. Trots åren med Reinfeldt i regeringsställning glesnar leden också Första maj. Syn för det detta fick jag i gårdagens Göteborg där skarorna var färre än vad jag kan minnas från något år tillbaka och då har jag ändå varit med och firat I maj i snart femtio år.

En bild från Götaplatsen i går hämtad från Facebook. Kan inte ha varit mycket mer än tusen människor när socialdemokraternas stora uppmarsch i regionen nådde sitt slutmål. Inte ens alla de som är direkt eller indirekt anställda genom ”rörelsen” tycktes vara på plats?

I ungdomen gjorde jag lumpen som röjdykare och då skulle vi ha boken ”Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961” till hands. Eftersom jag alltid varit intresserad av historia fäste jag mig speciellt vid Gustav II Adolfs fältpsalm.  Dess berömda första vers kunde vara en bra bildtext till evenemanget på Götaplatsen:

 

”Förfäras ej du lilla hop,

Fast fiendernas larm och rop

Från alla sidor skalla!

De fröjdas åt din undergång,

Men deras fröjd ej bliver lång,

Ty låt ej modet falla”

 

Det avgörande problemet för Stefan Löfvén är att han och det egna partiet, likt moderaterna och dess satelliter, lever med en grundläggande tilltro till marknadsliberalismen. I Malmö i går mötte den nye partiledaren sina radikalaste medlemmar och sympatisörer och formulerade då svaret på frågan om vinst i välfärden eller inte likt en prövad gammal brännvinsadvokat. Först en vacker litterär utflykt genom ett citat från Malmöförfattaren Kristian Lundberg, ”Solidaritet. Att vara den minste och bli en av ett sammanhang som är så mycket större”. Sedan hans egen tolkning ”Och den gemensamt finansierade välfärden är ett utav våra smartaste uttryck för solidaritet”.

Stefan Löfvén kanske vinner slaget 2014. Men hur ska det gå sedan?

Lyssnade man flyktigt i solskenet över Malmö Folkets Park med dess smattrande röda fanor och fackföreningsstandar som dekor lät det säkert för många som stilfullt och som gammal god socialdemokratisk tradition. Men det går inte att hoppa bock över djävulen, det Löfvén egentligen underströk var att han accepterar vinst i välfärden men att det är bra om verksamheterna finansieras av oss alla. I retoriken kallas genren kort och gott för ”brännvinsadvokatyr”…

*****

Ps. Rätt siffror från årets I maj. Jag har en god vän som är bra på att räkna och gör det år efter år när det gäller I majtågen i Göteborg. Här är hans siffror från i går. Ds.

 

Vänsterpartiet 3740 (+840 i jämförelse med 2012) (+1690 i jämförelse med 2011)

Syndikalisterna: 1620 (-140) (+50)

Socialdemokraterna 1430 (-640) (-130)

Kommunistiska Partiet 770 (+60) (0)

Rättvisepartiet Socialisterna 120 (-10) (-50)

Feministiskt Initiativ 420 (har inte demonstrerat tidigare)

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,