Efter 65 år vände det.

Fördelningen av de samlade förmögenheterna säger mycket om det samhälle man lever i. I den här grafiken hämtad ur Thomas Pikettys (1) bok om inkomst- och förmögenhetsfördelningen sedan början av 1800-talet kan vi se att i fattig-Sverige före första världskriget ägde den rikaste tiondelen av befolkningen nästan alla tillgångar, det vill säga fastigheter, mark, maskiner, aktier, obligationer och alla andra materiella och finansiella tillgångar.

Från första världskriget och fram till 1975 ändrades samhället grundligt om än inte i grunden. De rikas andel av förmögenheterna minskade till strax över hälften. Det tycker man att de borde ha varit nöjda över. Men icke. Från 1980, det vill säga startskottet för det nyliberala racet mot nya rikedomar, skjuter den rikaste tiondelens och hundradedelens andel på nytt i höjden. Hur det kommer att se ut om 20 år vet vi inte. Men om de rikas makt lämnas orörd då kan det bara gå uppåt i diagramet igen. Så ser det samhälle ut där finansmarknaden härskar ostörd.  

(1): Se Piketty om långa serier

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

3 svar på ”Efter 65 år vände det.

  1. En bild säger mer än tusen ord
    Finns någon liknande avseende förhållandet mellan lön och vinst?

  2. Hej Lars,
    Ja det finns serier för efterkrigstiden. Serier innan är väldigt osäkra.
    mvh
    Benny

  3. För ett land som Sverige måste man ta med i beräkningen de tillgångar som ägs ”gemensamt” och rent statistiskt dela upp dem mellan invånarna. (Alla har inte samma krav på det gemensamma naturligtvis (olika pensioner .tex) men det är ändå ett ganska bra närmevärde att använda). Och Karl den 11:e gjorde sitt till att det fanns en ganska betydande statlig förmögenhet och kontroll över landets tillgångar som hängde med långt in i vår tid. . Sett i det perspektivet så är den nuvarande förmögenhetsfördelningen inte lika ojämn som den verkar (trots det orimlig) men utvecklingen desto mer illavarslande eftersom ju mer statlig egendom som säljs ut eller förfaller (framför allt genom att samhällsägda byggnader och infrastruktur inte underhålls) desto ojämlikare blir samhället.

Lämna ett svar