Det började 6 november med en jättelik demonstration mot den nya högerregeringens ”krisprogram”. Minst 120 000 löntagare protesterade mot regeringens samlade angrepp på de arbetande. Sedan har de fackliga organisationerna kallat till tre regionala storstrejker i följd med mycket stort deltagande.
De stora infarterna till Bryssel blockerades från tidig morgon.
Inga tåg, inga bussar eller spårvagnar och ingen tunnelbana. Hela Bryssel stod still. Det var i måndags den 8 december som det var Bryssels tur att sätta press på regeringen. Alla större infarter till Bryssel blockerades av strejkvakter från första morgontimmen. Stora svårigheter att ta sig in i huvudstaden. I söndags kväll lät TV olyckliga bankchefer och yuppies gråta ut i rutan över att de tvingades sova över på hotell för att på måndag morgon kunna gå till sina dataskärmar och klicka hem spekulationsvinster åt bankernas ägare.
Kort sagt den nya högerregeringen av liberaler och nationalister är ute i riktigt blåsväder. Och värre ska det bli. Jättedemonstrationen och de tre regionala storstrejkerna är upptakten till en landsomfattande generalstrejk den 15 december. Då stannar Belgien helt.
Tunnelbanan var tom. ”Ej för resande” afficherar ljustavlan.
Målet för de fackliga organisationernas mobilisering är att tvinga regeringen att dra tillbaka de reaktionära åtgärder som parlamentet ska anta. De viktigaste punkterna i regeringens krisplan är uteslutande riktade mot de arbetande medan den innehåller skattelättnader för företagarna.
-lönerna ska enligt planen frysas i två år.
-den automatiska indexregleringen av lönerna i förhållande till inflationen ska utebli ett år. Det innebär att löntagarna kan förlora mer än två procent av reallönerna.
-pensionsåldern ska ökas och möjligheterna till förtidspension försämras.
Nu visar det sig att regeringen satt ned foten i ett getingbo. De arbetande i landet är mycket upprörda och beredda till kamp. Det syntes tydligt i jättedemonstration och i den stora uppslutningen i de regionala strejkerna. I måndags stod Bryssel still. Det är inte vanligt med en så stor uppslutning i strejker kallade av facken.
Enligt en ledare i det socialistiska fackförbundet FGTB:s medlemstidning är regeringens program helt förkastligt eftersom ”regeringen systematiskt begär uppoffringar av de lönearbetande, av de arbetslösa, av de sjuka och av pensionärerna, medan företag och investerare slipper undan”.
-De arbetande vill inte arbeta hårdare och fler timmar och samtidigt se köpkraften minska. Regeringens åtgärder stöder inte de ungas sysselsättning. Pensionerna kommer inte att anpassas till utvecklingen i samhället, säger FGTB:s ordförande Alain Clauwaert. Han menar att om regeringen ger efter finns det ingen anledning att hålla fast vid generalstrejken 15 december. Men det räknar ingen med.
-För att kunna slopa alla dessa krisåtgärder räcker det att regeringen tar pengarna där de finns, det vill säga hos de stora förmögenheterna, säger han. Nu vet FGTB liksom de andra fackliga organisationerna att strejken den 15 december blir av för det finns små chanser till att den nya högerregeringen ger upp så lätt. Vad som kommer efter generalstrejken den 15 december återstår att se. De fackliga organisationerna har inte offentliggjort planer för den fortsatta kampen. Men viljan bland medlemmarna att sätta hårt mot hårt finns. Det är över tre miljoner viljor.
Läs även andra bloggares åsikter om Belgien, Strejk, Fackförening
Hej Benny
Gillar du inte mina kommentarer så har du ett fint vykort här som kan väcka gamla arbetarminnen 🙂
http://gamla.tradera.com/item/270114/221750505/fagerviks-sulfitfabrik-timra-sundsvall
Hej Någon,
Tack för kortet. Där har jag jobbat flera somrar som praktikant. Tillsammans med min morbror Valter. Vi lagade pumpar i fabriken.
Dina idéer om gemenskap i Europa över klassgränserna bara för att ”bryta” med USA har jag inget till övers för.
mvh
Benny
Jag känner inte igen dina beskyllningar. Vart har jag uttryckt en gemenskap i Europa över klassgränserna?
Jag tror det här handlar om ett missförstånd.
Sen vill jag påpeka att nationalism inte är något extremt i sig. Ryssland under Sovjeteran var nationalistiskt och det är förmodligen där konflikten bottnar med baltstaterna, Polen m.fl. Sverige och det socialdemokratiska Per Albin Hanssons folkhem hade också starka nationalistiska undertoner så jag har verkligen inget och skämmas över om jag samtidigt känner mig som både socialist och nationalist.
Måhända det inte stämmer med era övertygelser och i så fall visar det bara den djupa splittring som gör att arbetarrörelsen inte förmår att gå som en enad front mot borgarna utan bryts ned av inre motsättningar.
Tråkigt men sant.
mvh
Någon
Är det inte i Belgien som i Sverige; storföretag har 1000 anställda, och stora delar av förr anställd arbetskraft försörjer numera sig själv genom att antingen köpa billigt och sälja dyrt, alternativt utföra tjänster åt varandra? Är inte staten tvungen att ge lättnader åt företag. därför att 99% av dem har en anställd, ägaren, och knappt går tunt?
99% av alla ensamföretagare går knappt runt?
Det var det mest lögnaktiga jag hört på länge….
I det spannet finns hela spektrat från går knappt runt till rena guldgruvan.
Faktum är att ingen gång har ensamföretagarna haft det så bra som dom har idag.
Men det är klart när man resonerar som sl kan ju bra bli ännu bättre när någon annan får betala…
Någons fantasivärld är ju befolkad av massor av utdöda kreatur, storföretag med 50000 anställda, mustaschprydda folkliga revolutionärer och goda nationalister, så det är väl inte så konstigt att verklighetsuppfattningen inte stämmer med kartan när det gäller företag heller.
Så gott som alla mina vänner har egna företag med en enda anställd, dem själva. Företaget är ekvivalent med den arbetskraft företaget säljer, alltså ägarens arbetskraft. Den som köper företagets tjänst väljer någon som har F-skattsedel. Villkoret för att få jobb är att ha ett eget företag. Arbetsköparen fakturerar lönekostnad plus sociala avgifter. Den som köper företagets tjänster vill inte betala skatt och ha en massa administration, den vill ha tjänsten utförd smärtfritt, och lastar helst över administration på den vars arbetskraft köpts. Företagen tillverkar inte varor, utan tjänster.
Vad jag menar är, har inte samma sak hänt i Belgien som i Sverige? Storföretagen anställer inga andra än folk som doktorerat, har mycket meriterande arbetslivserfarenhet och ändå bara är trettio år. Övriga jobbar med att betjäna varandra med service i egen regi. Jobbar man i någonting som är offentligt finansierat pågår en permanent osthyvel, sänkta kravspecifikationer parat med kvalitetsmumbojumbo där det står oförändrade anslag på nästa år budget. Tillverkningen av konsumtionsvaror är outsourcad till Asien, i Sverige pågår ännu forskning och utveckling, samt försäljning av slutprodukten, kläder eller elektronik.
Har Belgien ett slags ålderdomligt näringsliv kvar, en massa anställda i gruvor och fabriker som går back och ändå ska förbjudas av EU-kommissionen i miljöpartistisk nit? Jobben som skulle skyddas av regelverket från 1948, finns de kvar?