Två toppar i landskapet

.

Det är ännu långt till det franska presidentvalet men ändå dags att sondera terrängen inför ett viktigt val i EUs näst största stat. Första omgången hålls 22 april. Då ställs alla kandidater mot varandra i ett proportionellt val och den 6 maj ställs de två främsta kandidaterna öga mot öga i ett val där vinnaren tar allt, det vill säga presidentposten för de kommande fem åren.

Landskapet inför första omgången är kuperat med fyra toppar som reser sig över omgivningen. Nicolas Sarkozy känner alla. Som en duracellkanin har han rusat runt från den ena internationella konferensen till den andra, en om finanskrisen här, en annan om Libyenkrisen där.

Men inför första valomgången 22 april är det Socialistpartiets François Hollande som är högsta toppen i landskapet trots hans namn som ger associationer om plattast tänkbara profil. Han är en ersättare för Socialistpartiets största profil de senaste åren –Dominique Strauss-Kahn. Det vill säga tills Strauss-Khans hållning till kvinnor i hans omgivning hälldes ut på löpsedlarna. Socialistpartiet kan skatta sig lycklig att Strauss-Kahn inte först utsågs till kandidat för att sedan tvingas ersätta honom då skandalerna sprang ikapp honom.

.

François Hollande har in till fulländning övat alla Mitterrands gester.

.

Nu är det i stället svärmorsdrömmen François Hollande med ett fläckfritt förflutet och ett välputsat framträdande som toppar alla opinionsundersökningar med plus minus 32 procent. Sedan kompliceras bilden. Nicolas Sarkozy som allt fler fransmän fått nog av når som mest upp till 25 procent i de senaste röstprognoserna. Därmed rider skuggan från presidentvalet 2002 hela etablissemanget som en mara. Då slog Jean-Marie Le Pen socialisten Lionel Jospin i första valomgången och ställdes i duell mot Jacques Chirac. Där syntes de verkliga sympatierna för Nationalfronten. Le Pen fick knappa 18 procent mot dryga 82 procent för Chirac.

.

Marine Le Pen, en kandidat som vet att hålla entusiasmen uppe bland anhängarna

.

I röstundersökningar inför de kommande valen har Le Pens dotter Marine Le Pen åkt lite mer jojo i statistiken. I ett visst läge slog hon rent av ut Sarkozy och placerade sig tvåa med 21 procent. Sedan har hon backat till stadiga 18 procent i flera undersökningar och Sarkozy återtagit andra platsen med 23-25 procent.

Vid sidan av de tre ovan hittar vi den evige Don Quijote i det borgerliga lägret. François Bayrou har alltid försökt att profilera sig i ödemarken mellan den franska högern av gaullister och republikaner och Socialistpartiet. Men det har aldrig funnits plats för ett liberalt centrum i det politiserade franska samhället. Inför första valomgången placerar sig Bayrou kring 12 procent i röstundersökningarna och saknar alla möjligheter att bli det han längtat mest efter i 25 år –Frankrikes president.

.

Den liberala centristen Bayrou som saknar en plats i mitten.

.

I kommande artiklar tänker vi analysera huvudkandidaternas program inför valet och presentera några kandidater som finns till vänster om Socialistpartiet. Men i den här första artikeln ställer vi frågan –är det kört för Nicolas Sarkozy?

Det tog tid för Sarkozy att annonsera sin kandidatur. Ingen tvivlade på att han skulle ställa upp som regeringspartiet UMPs kandidat. Men genom att dra ut på den officiella kampanjstarten har tidningarnas spalter och teve varit fulla av spekulationer om när Sarkozy skulle dra igång sin kampanj. Det gäller att hålla intresset kring sin person uppe. Speciellt när två tredjedelar av väljarkåren säger att den inte längre har förtroende för presidenten.

Det är här skon klämmer. Om Sarkozy inte lyckas skapa något nytt kommer han att besegras i andra valomgången, då han med all säkerhet ställs mot Socialistpartiets François Hollande. Inför valet 2007 lyckades Sarkozy göra en räd in i Jean-Marie Le Pens väljarkår genom att använda ett språkbruk mot invandrare och förortsungdomen som gjorde honom till en förvillande kopia av Nationalfrontens gaphals.

.

I presidentvalet 2002 slogs Socialistpartiets Lionel Jospin ut i första omgången till fördel för

Jean-Marie Le Pen som sedan förlorade stort i duellen med Jacques Chirac.

.

Då lyckades han också så vissa illusioner om den sociala agenda han presenterade under temat ”jobba mer för att tjäna mer”.

–Jag är köpkraftens president, lät han trumpeta ut i alla media. Nu fem år senare vet alla att ”jobba mer för att tjäna mer” slutade i ”jobba mer för att tjäna mindre”. Finanskrisen och den skenande arbetslösheten satte käppar i hjulen. Inför årets val har alla löften om bättre inkomster slopats. I stället är budskapet, -knyt nävarna och håll ut.

För att undvika att de fem gångna årens ekonomiska politik hamnar i centrum satsar Sarkozy på att helt skifta terräng, bort från det sociala till moraliska ”värderingar”. Den muslimska invandringen och de arbetslösa angrips på ett subtilt men öppet sätt.

.

Sarkozy med Claude Guéant, specialisten på civilisationernas historia.

Regeringens ”moralexpert”, inrikesministern Claude Guéant skapade medialt uppror häromveckan när han sa att ”alla civilisationer är inte lika värda”. Nu pratade herr Guéant inte filosofi i allmänhet utan ville bara på omväg angripa den muslimska invandringen i landet. Med oskyldig min undrade han och senare Sarkozy vad som var så upprörande med uttalandet.

-Det är väl en självklarhet, tyckte Sarkozy i en teveintervju. Genom att medvetet blanda samman länders politiska regimer med begreppet ”civilisationer” kan landets muslimer ställas mot väggen som representanter för en mindervärdig ”civilisation”. Idén är naturligtvis att fiska i Marine Le Pens grumliga vatten utan att öppet använda hennes invandrarfientliga ordförråd.

En andra axel i Sarkozys strategi inför valet är att angripa de arbetslösa som bidragstagare. Likt en häxmästare har han kastat fram idén att hålla en folkomröstning kring de arbetslösas ”rättigheter och skyldigheter”. Han vill spela ut de med arbete och med fördomar mot de arbetslösa för att införa nya regler på arbetsmarknaden som tvingar de arbetslösa att följa omskolningsprogram och tvingas till att acceptera alla arbeten som föreslås oavsett jobbets karaktär och var i landet det erbjuds.

.

-Vilken tur att vi har de fattiga som kan bevara våra sociala landvinningar.

.

En president med rykte om sig att frekventera alla fina kretsar i landet måste naturligtvis lova konkreta gåvor till ägare av produktionsmedlen. Inte ens det kan han dock göra utan kosmetika. Upp ur hatten hoppade en ”social moms” fram. Om Sarkozy väljs lovar han att momsen ska höjas från 19 procent till 21,5 procent. Det blir dock inga högre inkomster i statskassan eftersom arbetsgivaravgifterna minskas med samma belopp som den nya momsen ger. Alla direkta skatter, momsen inräknad, drabbar de sämst ställda i samhället hårdast. De franska arbetsgivarna visade omedelbart sitt stöd för en ”social moms”. Hittills har ingen talat om vad det ”sociala” består i. Men industrikapitalet visar sin uppskattning och säger att det kan öka deras konkurrenskraft. Vilket naturligtvis är den verkliga meningen med denna omfördelning av skatterna från kapitalägarna till de arbetande.

-Om vi vill bevara vår sociala modell, vårt sätt att leva, måste vi göra fler förändringar, sa Sarkozy häromdagen i teve. Han är mästare i dessa små fraser.

–Bevara den sociala modellen genom att rasera den, betyder det översatt till vanlig prosa. Ett program för en president i dagens nyliberala värld.

.

Media; SVD1,SVD2,DA1,DN1,GP1,GP2,AB1,DN2,DN3,SVD3,

Bloggare; Röda Malmö,Svensson,Röda Lund,Röda Lidköping,Röda Berget,Sjöstedt,Hjärta Rött,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Frankrike, Val 2012, Sarkozy, Hollande, Mitterrand, Bayrou, Le Pen, Nationalfronten, UMP, Gaullister, Socialistpartiet, Strauss-Kahn, Nyliberalism, Moms, Skatter,

En fläkt från gången tid?

.

De anställda vid företaget Meister Benelux i Sprimont, nära Liège, trodde inte sina ögon i söndags. Vid tvåtiden på eftermiddagen invaderade ett tjugotal beväpnade muskelknuttar företaget och drev ut de anställda från lokalerna med basebollträn, batonger och pepparspray. En arbetare fick sitt näsben avslaget och ett par andra skadades lätt.

.

RTL-TVi lyckades fånga några av ligisterna i zoom.

.

Vad i hela världen handlar det om, undrade säkert de belgiska arbetarna som inte sett beväpnad tysk milis i landet på många decennier. De nazistiska stormtrupperna finns starkt kvar i folks minnen från kriget. Men att det under Angela Merkels tid skulle dyka upp moderna stormtrupper i företagets tjänst hade ingen väntat sig.

Den inhyrda milisen, bestående av tyskar och några fransmän, hade nämligen i uppgift att hämta reservdelar till bilar och frakta dem till Slovakien. Moderföretaget i Tyskland beslöt tydligen att köra över de fackliga organisationerna på företaget och att manu militari flytta reservdelarna till Slovakien.

Vad de inte räknat med var att en av de få anställda som fanns på plats söndag eftermiddag skulle hinna varna facket och polisen. Så när ligisterna fyllt lastbilarna med det eftersökta godset kunde de inte passera grindarna som blockerades av fackligt engagerade och av polisen som bildade kedja mellan dem.

.

Tuppkammen i mitten uppträdde som milisgruppens chef.

.

Bakgrunden till den tyska kommandoräden in i Belgien är att de fackliga organisationerna vägrar att två order som var avsedda för fabriken i Sprimont flyttas till Slovakien utan att det först hålls förhandlingar mellan facket och bolagsledningen. Beskedet om orderflyttet till Slovakien kom förra måndagen. I onsdags tog anställda den lokala bolagsledningen i gisslan under ett par timmar för att få svar på en enda fråga : -Varför flyttar ni två jobb till Slovakien från vår fabrik som ju går med vinst?

Företagets svar kom i söndags i form av en brun fläkt från trettiotalets nazistiska ”arbetarpolitik”. Men nu slutade den äventyrliga räden i ett totalt fiasko. Polisen avväpnade under kvällen de testosteronstinna tupparna och släppte dem på okänd plats för de fackliga organisationerna. Reservdelarna finns fortfarande på plats i Sprimont och nu är det upp till moderbolagets ledning att förklara sig.

.

Tack vare en snabb facklig mobilisering slutade kommandoräden

mot företaget i ett stort fiasko.

.

Om det inte blir rättsliga följder för milisens medlemmar har den belgiska rättvisan en skandal på halsen. Beväpning med slagträn och pepparspray är straffbart med upp till 15 000 euro i böter. Hade situationen varit den omvända, det vill säga beväpnade arbetare som tagit över fabriken, hade gendarmeriets mobila brigad varit snabbt på plats, och straffen givna på förhand. Men de diplomatiska förbindelserna med grannen i öst kanske kräver silkeshandskar mot betalda ligister i kapitalisters tjänst.

.

Media: DN1,DN2,SVD1,SVD2,DN3,DN4,SVD3,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Milis, Nazism, Tyskland, Belgien, Merkel,

 Nu kommer en saltad räkning

.

-Inte skära bara rispa, lyder ett förnedrande skämt från förr då finnarna ansågs alltid bära kniv.

-Inte rispa bara skära, passar inte som ett skämt men väl som en blodigt allvarlig beskrivning av nyliberala regeringars åtstramnings- och sparpaket.

.

-Vad kan jag nu hitta på för jävelskap?

.

Kapplöpningen mellan europeiska regeringar om vem som kan skära snabbast och djupast i den sociala omsorgen, kapa arbetskostnaderna mest för kapitalisterna och göra största skattesänkningarna för de välbeställda har inte vunnits av någon.

Målsättningen att öka konkurrenskraften i förhållande till grannarna och strävan att hålla alla kapitalägare oskadda genom att låta de arbetande betala räkningen håller på att kollidera med ett annat mål, nämligen att undvika en generaliserad recession över hela kontinenten. För kruxet är att i en allmän ekonomisk nedgång till skillnad från en begränsad finanskris så drabbas också kapitalisternas vinster.

Den nyliberala balansgången mellan oförenliga mål vinglar nu ordentligt. För den recession man vill undvika installerar sig nu i snart sagt varje tyngre EU-land, med undantag för Tyskland som dock fått se sin export minska de senaste kvartalen på grund av den recession som drabbar den tyska industrins exportmarknader.

För tre månader sedan pekade EU-kommissionens prognos på fortsatt tillväxt i hela EU förutom i den sargade kolonin Grekland. I dagarna visar en ny prognos från Kommissionen att inte en siffra var rätt.

.

.

-Det är mycket svårt att ställa prognoser, speciellt om framtiden, lär ett snille ha sagt. Så sant. För 2012 spår nu Kommissionen att Grekland backar med 4,4 procent. Sett till att recessionen 2011 nådde nästan minus 7 procent och sett till det fortsatta sociala raset i landet verkar prognosen ligga långt under vad som väntar 2012.

Portugal (-3,3 %), Italien (-1,3 %), Spanien (-1,0 %), Holland (-0,9 %), Belgien (-0,1 %) lyder Kommissionens prognos för flera av EUs kärnländer och med +0,4 % för Frankrike och +0,6 % för exportmaskinen Tyskland hamnar den samlade prognosen för hela eurozonen på minus 0,3 % i stället för plus 0,5 % som prognosen lydde så sent som i november.

De tuffa sparprogramen har lett till vad de inte skulle leda till. Recessionen installerar sig i accelererande tempo, ja så snabbt att bläcket på Kommissionens rapporter knappt hinner torka.

.

Media; DN1,DN2,SVD1,SVD2,SVD3,DN3,DN4,SVD4,AB1,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, EU, Grekland, Recession, Tyskland,

Fängslad utan dom ska släppas

.

Efter sextiosex dagars hungerstrejk segrade palestiniern Khader Adnan över den israeliska regeringen. Khader kommer att släppas ur sin ”administrativa fångenskap” i april. Han har överlevt utan mat i sextiosex dagar vilket läkare anser extremt ovanligt.

.

Solidariteten med Khader Adnan har spelat en stor roll för hans segerrika hungerstrejk.

.

Khader är liksom många andra palestinier offer för den israeliska regimens system som kallas ”administrativ fångenskap”. Det är bara en omskrivning av fångenskap på obegränsad tid utan att åtalas för något brott och utan domstolsbeslut. Säkerhetstjänsten Shin Beth begär någon häktad varpå personen i fråga fängslas.

Khader Adnan sitter fängslad sedan den 17 december 2011. Beslutet att släppa honom är en seger för rättvisan och ett nederlag för Netanyahu som kapitulerat inför den internationella opinionen och rädslan att Khaders död skulle leda till omfattande upplopp på Västbanken och i östra Jerusalem.

.

Enligt den israeliska fredsorganisationen B’Tselem sitter 309 palestinier i fängelse under den ”administrativa” form som beskrivits. En av dem har suttit fängslad i över fem år utan rättegång och åtal. Av resten är det 16 som suttit inne mellan två till fyra år, 88 mellan en till två år, 80 mellan sex till tolv månader och resten i mindre än sex månader.

.

.

Khader Adnan som kommer från en liten by på norra Västbanken har suttit fängslad under samma administrativa process förr och hans hungerstrejk var inte den första men däremot den första framgångsrika. Han är en talesman för gruppen Islamsk Jihad. Det räcker tydligen för att fängslas utan åtal och rättegång på obegränsad tid. Inte undra på att dessa radikala islamister har det lätt att rekrytera nya anhängare.

Inte alla i den israeliska regeringen är nöjda med frisläppandet av Khader. –Det är en kapitulation inför terrorismen, säger parlamentsledamoten Danny Danon känd som en av de mest extrema mörkermännen i Netanyahus parti Likud.

Israels sionister säger att deras stat är en ”demokratisk rättsstat”. Den ”administrativa fångenskapen” på obegränsad tid talar ett annat språk.

.

Media: SVD1,DN1,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Israel, Jihad, Islamist, Palestina, Netanyahu,

Lån med hög ränta är ingen välgörenhet

.

Grekland räddades i sista sekunden. Det är bilden media förmedlar i dramatiska redogörelser över de beslut som fattades häromdagen i Bryssel. Enligt medias rapportering får Grekland tillgång till 237 miljarder euro, 130 som hjälp från EU och 107 miljarder i en nedskrivning, så kallad hair-cut, av värdet på de grekiska statsobligationer som finns i privata händer.
I gengäld ska den grekiska regeringen och parlamentet inom nio dagar ta en rad utlovade beslut om nedskärningar av det mesta bland annat en sänkning av minimilönen med 22 procent från 751 euro till 586 euro. Redan nu finns 45 ”experter” från Bryssel på plats i Aten för att övervaka Trojkans intressen. Har Grekland blivit EUs första koloni?
Inför beslutet i Bryssel pågick en hård strid i ledande politiska läger om huruvida Grekland skulle släppas till gamarna eller inte. Starka krafter med tyske finansministern Wolfgang Schäuble i spetsen tillsammans med Hollands premiärminister Mark Rutte och ledare i Finland ville stoppa alla lån till Grekland och låta landet gå i ”konkurs”, det vill säga ställa in betalningarna av utestående statsobligationer. De förlorade striden mot Merkozy, ECB och IMF som fruktar konsekvenserna av en statsbankrutt. Många grekiska och några utländska banker kommer att gå i konkurs och risken för att den akuta krisen sprids till Portugal, Spanien och Italien bedömdes som för stor.
Men vad kommer de 130 miljarderna att användas till? Sätta fart på de ekonomiska hjulen och hindra att den sociala misären får trettiotalskaraktär? Nej, inte alls. De ska se till att landet kan betala de utestående statsobligationerna till deras ägare. Till att börja med handlar det om 14,5 miljarder euro som ska betalas den 20 mars.

.

Wolfgang Schäuble vill fälla Grekland

.
I tyska media finns det bara ett tema. –Vi är trötta på att betala för grekerna, heter det. Det är naturligtvis nonsens. Ingen ”betalar för grekerna”. Aten får låna pengar till en ränta långt över vad den tyska staten betalar för sina egna lån. Och sedan när blev ett banklån allmosor till behövande? Officiellt är målet att landets nuvarande statsskuld på 160 procent av BNP ska pressas ner till 120 procent innan 2020. Horisonten verkar avlägsen men det går redan nu att förutsäga ett totalt misslyckande om den nuvarande åtstramningspolitiken består.
För det går inte att spara sig till större inkomster. Den grekiska staten behöver mer inkomster för att kunna planera en minskning av statsskulden fram till 2020. Det kan den bara få på två parallella vägar. Den nuvarande djupa recessionen där BNP minskade med 7 procent på årsbasis måste vändas till tillväxt. Då ökar statens skatteinkomster eftersom hjulen i ekonomin som helhet snurrar snabbare.
Dessutom måste skatteflykten stoppas. I dag motsvarar den rikaste tiondelens skatteflykt inte mindre än 25 procent av statens skatteinkomster. Så snabbare tillväxt måste kombineras med indrivning av skatter från de som i dag placerar sina pengar i Schweiz och andra skatteparadis.

.

Men den tillväxten finns det inte en chans i helvetet att den förverkligas med den politik som i dag tvingas på den grekiska regeringen. I stället är det en helsäker garanti för att den aktuella ekonomiska situationen kommer att bli tio gånger värre.
Den europeiska borgerlighetens EU-projekt visar sig allt mer vara ett direkt hinder för förverkligandet av ett socialt och solidariskt Europa. EU går inte att reformera. Det måste rivas och ersättas. Bara det faktum att EUs ledare på allvar övervägde att kräva av den grekiska regeringen att skjuta upp de konstitutionellt fastställda parlamentsvalen i april räcker för att inse vad ett borgarnas Europas Förenta Stater kommer att likna –finanskapitalets makt över allt och alla.

Klicka här och skriv under ett solidaritetsuttalande med det grekiska folket

.

Media: DN1,SVD1,DN2,SVD2,AB1,DN3,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, EU, Bryssel, Merkozy,

Misrata gick till fria val

.
Misrata valde i måndags ett nytt stadsråd bestående av 28 personer. Det är det första fria valet i Libyen på 42 år. Att det hölls just i Misrata är symboliskt. Det var Misrata som under två månader belägrades av Khaddafis elitstyrkor. I två månader stod befolkningen emot stridsvagnsgranater och artilleri för att till sist segra.

.

Första fria valet i Misratas historia.

.

Stora delar av stadens centrala delar runt Tripoli Street är fortfarande i ruiner eller obeboeliga. Det hindrade inte den lokala valkommissionen att organisera det första valet av en kommunal ledning åtta månader efter den blodiga belägringen av staden.
-Det är en historisk dag. Vi hoppas att det här valet blir till ett exempel för de som följer på andra platser, sa valkommissionens ordförande Mohamed Balrouin till nyhetsbyrån AFP.
Av stadens 300 000 innevånare har 100 000 skrivit in sig på vallistorna. Eftersom omkring 40 procent är under 18 år och saknar rösträtt innebär det att över 60 procent av de röstberättigade satte upp sig på röstlängderna. De valde i måndags mellan 242 kandidater till de 28 platserna i stadens första valda ledning.

.

Misratas centrala delar bombades till ruiner av Khaddafis artilleri.

.

-Trots de omfattande skadorna är Misrata en säker bastion,  skriver Reuters reporter på plats och framhåller att det inte är så på många andra platser i landet.
-Den lokala regeringen är effektiv, regler följs och människorna har en känsla av att arbeta gemensamt, skriver Reuters vidare.
Misrata har tagit upp plats i internationella media av andra orsaker också. Att det hållits fria val har inte tagit stor plats på västliga medias framsidor. Det har däremot Amnestys rapporter om behandlingen av fångar och ”rebellgruppers” okontrollerade handlingar lite överallt i landet.
En av de mest framträdande ledarna för upproret i Misrata var Omar Shibani i sin funktion av chef för den brigad som fångade in Khaddafi. Shibani har sedan dess återgått till sitt civila yrke som chef i ett serviceföretag i oljebranschen.

.

Det var utefter huvudleden Tripoli Street som Khaddafis trupper stoppades och besegrades

.

Han säger till Financial Times reporter på plats i Misrata att ett par hundra ur hans brigad inte längre uppträder som revolutionära rebeller borde göra.
-Alla i min brigad är inte goda. När de kom till Tripoli ville några av dem utnyttja maktvacuumet och få sin vilja igenom, som att fånga så kallade Khaddafitjänstemän. Jag anser det inte acceptabelt. Arresteringar måste ske av regeringen och personligt skipande av rättvisa mot den ene eller andre upphöra, säger Omar Shibani.
De missförhållanden som Amnesty och andra NGO belyst är inget som kan försvaras. Tortyr är ur både humanistisk och socialistisk synvinkel ett barbari som despoter och tyranner använder sig av och som Vita Huset under George W. Bush till och med försökte ge en laglig grund.

.

-Ett litet steg för en man, en stor spark för mänskligheten.

.

Men situationen i Libyen måste också ses i sitt perspektiv. Enligt Amnesty och andra källor finns det åtta tusen fångar i landet varav många enligt samma källor utsätts för misshandel och i vissa fall tortyr. Samma källor säger också att minst fyra fångar har dött till följd av tortyr. Det är en skamfläck på revolutionen och det visar att den nya borgerliga demokratin långt ifrån stabiliserats.
De som i dag däremot använder Amnestys rapporter från Libyen till att förfasa sig över de som störtade den ”omtyckte Khaddafi” och som samtidigt ignorerar samma organisationers fördömanden av regimens brutala våld i Syrien har ingen rätt att tala. I Syrien har regimen fängslat minst 20 000 medborgare och torterat till döds betydligt fler än i Libyen. Endera erkänner man Amnestys integritet och respekterar deras rapporter eller så avfärdar man Amnesty som ett verktyg i imperialismens sold. Att sitta på två stolar som delar av ”vänstern” gör brukar sluta illa.

.

En av dem har tagit avsked. När följer den andre?

.

Hur färden framåt kommer att gestalta sig är ännu långt ifrån klart. Utvecklingen i Tunisien och Egypten visar att revolutionen attackeras hårt från många håll. Men det innebär inte att utgången är given. Samma sak gäller i Libyen och Syrien för den delen. Valet i Misrata är ett viktigt steg på vägen till ett friare samhälle.
Nästa steg till valurnorna ska tas i slutet av juni då en konstituerande församling ska väljas. Dess uppgift blir att skriva en konstitution som ersätter den gamla ”konstitutionen” –Khaddafis ”lilla gröna”.

.

Media: DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVD3,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Libyen, Khaddafi, Misrata, Syrien, Revolution,

Recept för hur man raserar ett samhälle

.

Alexia var bankanställd i 20 år och hennes make i 14 år. Nu är de båda arbetslösa.

-Våra liv har förändrats, säger Alexia och berättar att a-kassan som förr var 450 euro i månaden nu ska sänkas till 360 euro samtidigt som priserna stiger och i många fall kostar varorna i affärerna lika mycket som i Paris.

Helena är lärare i en privat skola i Aten. När vårterminen började sänktes hennes lön med 20 procent.

-I början av karriären är nettolönen 1 114 euro i månaden, nu ska den sänkas till 660 euro för 21 timmars undervisning i veckan. Under sommarmånaderna har jag inte betalt, berättar Helena och säger vidare att a-kassan som hon får under sommarlovet ska sänkas från 461 euro till 356 euro i månaden. Dessutom har det blivit svårare att få a-kassa. Till sommaren har hon inte längre rätt till ersättning.

.

.

Panagiota har diplom i främmande språk och arbetar sedan hon var 19 och är nu 39 år.

-Med fem åttatimmars arbetsdagar i veckan tjänar jag 700 euro i månaden och behöver fortfarande hjälp av mina föräldrar för lönen räcker inte till att hyra en lägenhet, berättar hon.

Kyriakos är en 42-årig lärare gift och har två barn.

-Vi hade 3 000 euro i nettoinkomst 2006. Nu är vår gemensamma nettoinkomst nere i 1 500 euro i månaden, säger Kyriakos och berättar att samhället faller samman. Alla byggplatser har slagit igen och kastat ut arbetarna i arbetslöshet. Ingenjörerna och arkitekterna följer nu efter.

.

.

Georges är en 53-årig forskare.

-Aten har blivit farligt och grått. Många gator är inte upplysta och på vissa är alla butiker igenbommade och fulla med klotter. De hemlösa ökar snabbt i antal och letar efter mat i soporna. Invandrarna som kommit för att söka arbete sitter nu fast här utan resurser att ta sig hem.

Dimitrios är 32 år och har doktorerat i grekiska.

-Tills i september tjänade jag 1 200 euro i månaden. Jag talar sex språk, jag har doktorerat i språk, det vill säga studerat i tolv år utöver grundskolan och nu tjänar jag 750 euro. När jag betalat hyran och andra fasta kostnader har jag 70 euro att leva på i månaden, säger Dimitrios uppgivet.

.

Atens gator kantas av stängda nertaggade butiker.

.

Det här är ett axplock av individuella öden som den franska dagstidningen Le Monde beskriver i en artikel om hur den grekiska krisen inte bara handlar om siffror utan i första hand om hur den av EU påtvingade åtstramningen stryper det grekiska samhället och krossar den sociala strukturen. Det är bara på landsbygden, där familje- och grannsolidariteten spelar en stor roll, som krisen inte ännu slår så hårt. Men i städerna sker ett brott mot mänskligheten i finansens och nyliberalismens namn.

Räddningspaket dödar

Kalla fakta bakom de enskilda personernas sociala misär är också skrämmande. Det så kallade räddningspaket som nu valsar fram och tillbaka mellan Aten och Bryssel är bara fortsättningen på den attack mot välfärden som redan ägt rum. Den grekiska ekonomin har sjunkit med 15 procent sedan 2007. Bara i fjol sjönk BNP med 6,8 procent och prognosen för 2012 pekar på över 7 procents nedgång. Det är recession i fyra år och med den arsenik som nu bjuds ut av EU talar vi om en depression som kan slå sönder det grekiska samhället. Ekonomiska experter säger att kring 30 procent av befolkningen nu lever under fattigdomsstrecket.

.

Diagrammet visar att en grekiska statsskulden inte steg under lång tid. Först när samhället tog över de privata bankskulderna rusade den iväg till dagens höjder. Plus att räntorna att betala på skulden ökade kraftigt.

.

Den hästmedicin som grekerna ska tvingas att svälja för att ”räddas” handlar om flera strama åtgärder som det grekiska parlamentet röstat för:

-Minimilönen ska sänkas med 22 procent från 751 euro i månaden till 586 euro. För nyanställda under 25 år ska minimilönen sänkas med 32 procent. Cirka 25 procent av de lönearbetande i landet berörs av sänkningen. Dessutom avskaffas det automatiska ålderstillägget.

-Alla pensioner sänks med 15 procent utöver de sänkningar som redan genomförts. Gamla ensamma förväntas leva på pensioner kring 500 euro i månaden. Pensionsåldern ska höjas.

-I år ska 15 000 avskedas från offentliga tjänster och fram till 2015 ska 150 000 tvingas lämna sina arbeten.

-En miljard euro ska sparas i den sociala sektorn. Sjukhusen är redan i en katastrofal situation. Mediciner saknas eftersom läkemedelsföretagen begär betalning i förskott.

Ett nyliberalt test i naturformat

Den stora frågan är varför? Varför köra det grekiska samhället i botten? EUs ledare med Merkel i spetsen vet mycket väl att med de sparprogram som tvingas på Grekland finns det bara ett tänkbart resultat- depression av trettitalssnitt. Vi kanske redan befinner oss där förresten. Arbetslösheten är 21 procent och stiger i snabb takt. Nästan hälften av alla unga är utan arbete. Samtidigt djupdyker BNP och med sänkningar av löner och pensioner måste konsumtionen sjunka ytterligare, det vill säga det ekonomiska raset bara skyndas på.

Så frågan kvarstår –varför? Rent finansiellt vill Trojkan –Merkozy, ECB och IMF, orsaka ägarna av de grekiska statsobligationerna minsta möjliga förluster. Genom att försöka undvika en grekisk statskonkurs kan problemen skjutas på framtiden i hopp om att konjunkturen ska vända uppåt i Europa och därmed sopa undan de statliga underskotten.

Men det finns en annan aspekt som jag tycker blir allt tydligare. Trojkan använder Grekland som ett socialt laboratorium. Hur långt kan man gå i den sociala nedrustningen och attackerna på de arbetandes realinkomster utan att samhället exploderar? Det är tydligen den fråga som Bryssel vill ha svar på. Det är naturligtvis ett farligt test i naturformat. Om den grekiska ekonomin faller ihop och går över i en katastrofal depression har i sig ingen ekonomisk betydelse för EU. Landets ekonomi väger knappt tre procent av EUs samlade ekonomi.

Risken finns där ändå. För om Greklands regering tvingas deklarera ”konkurs” och ställa in sina betalningar är det inte bara de grekiska bankerna som med säkerhet tvingas slå igen. Även stora europeiska banker, främst franska, riskerar att drabbas av så stora förluster att flera stater på nytt tvingas gripa in och låta det allmänna ta över privata kapitalägares förluster. I kölvattnet på en grekisk konkurs kan därför Portugal, Italien och Spanien stå i tur för en kur arsenik. Men då talar vi inte längre om en småtting som Grekland utan om EUs tredje största ekonomi –Italien.

Skydda bankerna – pressa de arbetande

-Hur man än vänder sig sitter ändan därbak, är ett uttryck som passar in på situationen. Trojkan försöker nämligen jämka oförenliga målsättningar: Grekerna ska betala krisen, kreditägarna ska hållas skadelösa, krisen ska begränsas till Grekland så att inte andra länder dras med och en recession i Europa som helhet ska undvikas. Detta går inte att förena. Med de ”sparpaket” som presentaras över hela kontinenten kan resultatet bara bli än värre – Grekland kan inte betala av sina skulder, andra länder kommer att följa i Greklands spår och en ny och djup recession breda ut sig. Just vad man vill undvika.

.

Papandreou sålde sin själ till bankerna och skrotade Pasok.

.

I själva verket råder det inte enighet inom Trojkan om hur krisen ska skötas. Barroso, Olli Rehn, bankirer och andra höjdare driver på hårt för att undvika en grekisk inställning av betalningarna och varnar för ”drastiska” konsekvenser för hela EU om det inträffar. Samtidigt verkar det som att ledare som Luxemburgs premiärminister Junker och tyske finansministern Wolfgang Schäuble bestämt sig för att se fan i vitögat och vill låta Grekland falla –gå i konkurs och tvingas lämna eurozonen. Schäubles position dikteras också av inhemska hänsyn. Han anpassar sig till den närmast rasistiska hetskampanj som slaskpressen med Bild-Zeitung i spetsen driver mot den grekiska befolkningen.

Är Grekland ännu en del av Europa? Frågan är berättigad för den sociala situationen och miljön i Aten börjar mer likna en storstad i ett fattigt land söder om Medelhavet. Efter fyra år av ”räddningspaket” är patienten på randen till kollaps. Situationen liknar allt mer den som många fattiga länder upplevde under den så kallade skuldkrisen i början av 80-talet. Då hade de rika eliterna i fattiga länder under ett antal år kunnat låna pengar till mycket låg ränta på den internationella finansmarknaden. När sedan den amerikanska centralbanken rekordhöjde räntan följde resten av världen med och i ett huj satt ett stort antal länder fast i en skuldfälla där de inte ens kunde betala räntorna på sina lån. Den mexikanska finanskrisen 1982 höll så när på att kasta hela finansvärlden i kaos.

IMF och Världsbanken tvingade på de fattiga länderna en ”strukturanpassning” som likt dagens arsenikkur för Grekland skapade social misär, enorm arbetslöshet och flera hungerkatastrofer.

Det enda som saknas i Grekland är svält i någon omfattning. Dit har inte landet drivits –ännu. Aten är i dag oigenkännligt för de som inte besökt huvudstaden på ett antal år. Nu påminner staden allt mer om förfallna megapoler i Syd. Ett otal butiker är stängda och uteliggare syns på allt fler platser.

.

.

Val i kaos

Den grekiska statsapparaten, utom polis och militär, är också i rent förfall. Elementär service fungerar inte längre, skolorna saknar undervisningsmateriel, sjukhusen saknar mediciner och utrustning, investeringar i infrastruktur är nere på noll. Kort sagt –förfallet accelererar i högt tempo.

Mitt i detta kaos ska det hållas val. I april väljer landets befolkning ett nytt parlament. Utgången av valet kan bli en kalldusch för hela Europas borgerlighet inklusive den marknadsvänliga socialdemokratin. Hela den politiska eliten i landet föraktas i dag av de som valde dem 2009. Papandreous ”socialistiska” parti Pasok har stått i centrum för alla sparprogram sedan krisens början. Räkningen för Pasok kommer att bli saftig. I valet 2009 fick Pasok 44 procent av rösterna. Nu får det mellan 8-10 procent i opinionsundersökningarna. Samtidigt ges vänstern till vänster om Pasok kring 40 procent. Där hittar vi det ortodoxa kommunistpartiet KKE, den radikala vänsterkoalitionen Syriza och det antikapitalistiska Antarzya. På den borgerliga sidan är det bara det konservativa Ny Demokrati som håller ställningarna med cirka 30 procent. Men det är mätningar som gjordes innan partiet röstade för EUs ”räddningspaket”.

.

Finansministern gör sitt bästa för att glädja Merkozy

.

De tre vänsterpartierna går kraftigt fram i opinionen men de har inte en gemensam syn på hur krisen ska lösas. Oenigheten gäller i första hand frågan om euron och medlemskapet i EU. KKE är av tradition mot EU och driver tyvärr oftast en sekteristisk politik på sin egen kant. När de stora fackförbunden demonstrerar organiserar KKE en egen demonstration med sin fackförening. Syriza är emot att släppa euron och medlemskapet i EU som partiet i stället menar ska demokratiseras i grunden. Antarzya å sin sida för fram antikapitalistiska krav som skuldavskrivning. Partiet säger också att Grekland ska lämna euron.

Solidariskt Europa eller konkurrenskraft

Euro eller inte euro är ett knivigt problem. Rent ekonomiskt finns det inget att hämta för den arbetande befolkningen om den grekiska borgarklassen ansluter sig till ett brott med den gemensamma valutan. Men det finns en politisk aspekt som inte alls är lika enkel.

Jag tror att det finns två scenarion för att hoppa av från euron som skiljer sig stort åt.

Det första är om det motiveras med idén att Grekland ska öka sin konkurrenskraft genom att införa en ny drachm och sedan devalvera sig ur krisen. Det är ett teknokratiskt och snävt nationellt perspektiv som kommer att kräva minst lika stora uppoffringar av den arbetande befolkningen som vad som nu sker. I grunden innebär det att be de arbetande att ge kapitalägarna sitt förtroende för att de inom några år och efter stora reallönesänkningar ska lyckas sätta fart på den grekiska kapitalismens hjul igen. Det är ett scenario som också Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt talar sig varm för i snart varje artikel han skriver.

.

.

Det andra scenariot är antikapitalistiskt. Om det djupa föraktet för landets politiska elit går över i en grekisk vår kan allt hända. Ett regelrätt uppror mot EUs och regeringens hästkur är inte alls att utesluta. Det har redan börjat. Blir det generaliserat kommer det obönhörligen i direkt konflikt med diktaten från Bryssel och den enda utvägen är i så fall att helt bryta med storkapitalets EU. Men då sker det i en revolutionär process och inte som ett teknokratiskt projekt för att stärka den grekiska kapitalismens konkurrenskraft. Då blir det nödvändigt att den regering som kastas upp av de arbetandes kamp omedelbart socialiserar banker och finansväsendet och inför en valutakontroll för att skydda sig mot spekulation och de egna kapitalisternas sabotage i form av kapitalflykt och nedläggningar. Då kan brottet med den nuvarande kapitalistiska diktaturen i Bryssel också bli ett första steg på vägen mot att annat Europa – ett socialt och solidariskt Europa, inte ett illusoriskt och nostalgiskt steg tillbaka inom nationsgränserna.

.

Media:DN1,DN2,DN3,ETC,SVD1,AB1,SVD2,DN4,SVD3,SVD4,AB2,DN5,SVD5,DN6,SVD6,SVD7,SVD8,GP1,

DN7,SVD9,SR1,SVD10,SVD11,SVD12,

Bloggare: Röda Malmö,Svensson,Internationalen,Röda Malmö,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, EU, Euro;Tyskland, Merkel, SarkozynECB

Wolfgang Hansson spyr galla

över Greklands arbetare

.

Ett bottennapp är nått i slaskmedia. För dit hör numera Aftonbladet, en gång de svenska fackföreningarnas stolta tribun. Numera med LO som bara delägare och ansvarig ledarskribent.

.

.

”Stjärnreportern” Wolfgang Hansson gick i gårdagens spalter till vidrig attack mot den arbetande befolkningen i Grekland.

-Grekerna har förköpt sig men vill inte själva betala notan, skriver svinpälsen Hansson. På ett fåtal rader lyckas han bryta halsen av sanningen och spy högfärd och förakt över en arbetande befolkning utan att göra skillnad mellan offer och brottsling.

-Greklands kris på 30 sekunder, är underrubrik till Hanssons journalistiska mästerverk. Det gäller att ha självförtroende och vara helt okunnig om sin egen renons på kunskap för att börja en artikel om den ”grekiska” krisen på det sättet. En kris som egentligen inte är en grekisk kris utan en kris till följd av att Europas regeringar tagit över det privata bankkapitalets skuldberg.

När Grekland gick med i euron ”inledde grekerna en enorm lånefest” skriver Hansson i oefterhärmlig stil. Vem kan inte låta bli att reta upp sig på ”lata greker” som konsumerat över sina tillgångar? Nu är det så att inte en rad i den övermaga artikeln stämmer.

Vare sig den privata eller den statliga skuldsättningen var en ”enorm lånefest” efter anslutningen till eurozonen.

I diagrammet nedan syns att den grekiska statsskulden var låg och stabil fram till 2007. Då slår den internationella finanskrisen till. Den kan inte ens pösmunken Hansson anklaga grekerna för att ha orsakat.

.

Det turkosblå smala fältet visar den grekiska statsskuldens utveckling som en del av EUs.

.

Däremot hade grekiska banker likt andra europeiska banker roat sig med att spekulera och likt andra skaffat sig stora skulder när den amerikanska finansbubblan sprack. Likt i resten av Europa lösta den grekiska staten ut bankerna och gjorde om de privata skulderna till offentlig ”egendom”.

Wolfgang Hansson gör sitt bästa för att spela med i det tyska mediedrevet mot greker i allmänhet som om det är grekiska arbetare med månadsinkomster som inte ens skulle räcka till Hanssons krognotor som är ansvariga för den ”enorma lånefesten”.

-Usel skattemoral och ett genomkorrumperat samhälle underlättar inte reformerna, är det enda i Hanssons artikel som närmar sig en sanning. För hans egen klass av gräddfilsspecialister, journalister, advokater, läkare, butiksägare är de enda som kan fuska med skatter och andra avgifter och som gör det i en omfattning som överstiger det mesta i resten av Europa.

-Grekerna var inte pigga på att betala priset i form av högre pensionsålder, lägre löner och lägre pensioner, skriver i stället Hansson som svar på varför de första krispaketen inte fungerade.

.

Den verkliga orsaken till krisen i Europa är lika mycket

det tyska exportberget som underskotten i andra länder.

.

Det verkliga problemet bakom det allt mer katastrofala läget i Grekland antyder ”stjärnreportern” inte ens. Nämligen att landet nu är inne på sitt fjärde år i rad av en ekonomi i recession. Det är de så kallade räddningspaketen som är orsaken till den långa recessionen. Inkomsterna sjunker, konsumtionen minskar och statens skatteinkomster minskar automatiskt som en följd av åtstramningen.

Nu ska den arbetande och skattebetalande befolkningen tvingas till ännu större uppoffringar. Att det kommer att driva landets ekonomi in i en djup recession under många år bryr inte Merkozy därför att deras prioritet är att hålla de privata bankerna skadelösa.

.

Parhästarna som styr EU.

.

-Skattebetalarna i Europa står för en del av notan i och med nödlånen, skriver Hansson när han ska förklara vem ”som egentligen betalar för grekernas vidlyftiga leverne?” Oavsett den vidrigt uppnästa tonen är dessutom påståendet om vem som ”betalar” helgalet. Sedan när blev ett lån en gåva. När du går till en bank för att ta ett lån är det ingen välgörenhet din bank ägnar sig åt. Pengarna ska betalas tillbaka med ränta. Samma sak gäller för lånen till Grekland.

Men Hanssons artikel hade inte som syfte att med trettio sekunders läsning förklara den grekiska krisen. Den bara ställer in sig i det tyska mediedrevet mot ”lata greker”. Ett drev som Reinfeldt och Borg också deltar i. Att den svenska fackföreningens gamla flaggskepp Aftonbladet tillåter sig att också den spy galla över Greklands arbetare är en skam.

.

Media; AB1,DN1,DN2,SVD1,SVD2,SR1,SVT1,SR2,DN3,SR3,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, Aftonbladet, Kris, Tyskland, LO

Ny tysk revanschism?

.

Om den tyska borgerligheten inte ännu börjat klä sig i styva läderstövlar så verkar det som att hårda skor blir allt vanligare. Åtminstone känns det nog så i baken på de arbetande människorna i Grekland

För egentligen är den verkliga krisen i Europa inte orsakad av ”lata greker” utan av allt mer sturska tyska politiker och företagsledare som från toppen av sitt höga exportberg kräver allt större uppoffringar av ”lata” sydeuropéer. Tyska media och vissa politiker bidrar villigt till ett osunt klimat genom grov hets mot grekerna med en tydlig rasistisk underton.

.

Tysklands Europa?

.

Att de tyska överskotten i varuhandeln till 70 procent går till resten av EU och motsvaras av ett lika stort importunderskott viftas undan som en detalj. När det i själva verket är det grundläggande problemet i den ekonomiska obalansen i Europa.

Med extrem lönepress och en villigt samarbetande facklig byråkrati har de tyska kapitalisterna lyckats hålla tillbaka lönekostnaderna i exportindustrin och på tio år skapat den grundliga obalans som nu rider EU som en mara.

.

-Tyskland är för stort för Europa men för litet som stormakt, stod det att läsa i Financial Times häromdagen. Det ligger mycket i den formuleringen. I två världskrig har den tyska borgerligheten misslyckats att ”ena” Europa under sin hegemoni. Nu blir det allt tydligare att de tyska ledarna tillsammans med klicken Sarkozy styr EU. Det är inte längre i Bryssel som besluten tas. Det är när Merkozy bänkar sig med centralbanken ECB och IMF som besluten fattas.

Den tyska borgerlighetens nya försök att ena Europas kapital under den tyska örnens vingar kan bara mötas på ett sätt och det är de ”lata” grekerna som visar vägen.

Vägra att betala den kapitalistiska krisen!!

Det är inte de arbetande som skapat den!!

Gör uppror mot finansens diktat!

.

Media;DN1,DN2,DN3,SVD1,SVD2,SVT1,SVD3,SVD4,DN4,DN5,GP1,SVT1,SVT2,GP2,DN6,SVD5,DN7,SVD6,

Bloggare:Röda Malmö,Röda Malmö,Svensson,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Grekland, Aten, Merkel, Tyskland, Kris, Sarkozy

Läkare utan gränser anklagar Assad för tortyr i sjukhusen

.

-I Syrien förföljs sårade och läkare, de riskerar att fängslas och torteras av säkerhetstjänsten, säger Doktor Marie-Pierre Allié som är ordförande för franska Läkare utan gränser. Médecins Sans Frontières, som det heter på franska, publicerade onsdag den 8 februari en dramatisk rapport över hur regimen i Damaskus använder sjukvården som ett vapen i förtrycket av upproret mot Assads despoti.

.

.

Alla offentliga sjukhus måste rapportera identiteten på de intagna och deras skadors natur till säkerhetstjänstens män närvarande på sjukhusen så att de kan skilja ut de som skadats av kulor och granatsplitter. Det verkar bekräfta en ny taktik från de arabiska diktaturernas sida för att krossa uppror och för att skrämma medicinsk personal till underkastelse.  I upproret i Bahrain strömmade mängder av rapporter in om hur säkerhetsstyrkorna invaderade sjukhusen och fängslade eller dödade personal som vårdade sårade demonstranter.

Mönstret går nu igen i Syrien. Barbariet saknar inga gränser när isolerade diktaturer gör allt för att klamra sig fast vid makten. Förebilden kommer från Tjetjenien och Bosnien där angrepp mot sjukhus och sårade var legio. Ryske utrikesministern Sergej Lavrov hade kanske några tips med sig till Damaskus under besöket hos Assad häromdagen. Moskva saknade ju inte uppfinningsrikedom i sitt krig mot tjetjenerna.

.

.

-De flesta sårade tar sig inte till de offentliga sjukhusen i rädsla för att arresteras och torteras. Ibland, när en skadad skrivs in på ett sjukhus, sker det under falskt namn och läkaren skriver en falsk diagnos för att undvika säkerhetstjänsten som letar efter sårade, skriver MSF i sin rapport.

Den syriska Röda Halvmånen, motsvarigheten till Röda Korset, lyder under regeringen och inrikesministeriet har tagit kontroll över landets blodbanker vilket gör att alla skadade undviker kontakt med den offentliga sjukvården.

I stället organiserar oppositionen ”mobila sjukhus” som bara är sjukhus till namnet. Sårade tas om hand i bondgårdar, garage, källare, hangarer, badrum och kontor som för några timmar omvandlas till vårdcentraler och operationsrum. Nästan all medicinsk utrustning saknas och läkare opererar utan bedövning och under hygieniska förhållanden som riskerar patienternas hälsa. De ”mobila” sjukhusen måste byta plats ofta för att undkomma regimens blodhundar som inte drar sig för att skjuta skarpt mot obeväpnade och sårade människor.

-Sjukhus ska vara skyddade platser där skadade vårdas utan diskriminering, där de inte utsätts för misshandel och tortyr och där vårdpersonalen inte riskerar livet för att de valt att respektera sitt yrkes hederskod, skriver MSF.

MSFs rapport om diktaturens övergrepp ger mig tyvärr anledning till att ta upp ett tråkigt och bedrövligt faktum          –nämligen att delar av de som kallar sig vänster inte har ett uns av medkänsla för det syriska upproret mot diktaturen eller den minsta förståelse för vad som pågår i landet. De före detta maoisterna som numera finns grupperade i Kommunistiska Partiet (Proletären), SKP, FiB-Kulturfront och Clarté tar i stället öppet ställning för regimen i Damaskus och försvarar den skamlöst genom att bara upprepa regimens propaganda om ”utländska terrorister” som angriper civilbefolkningen som Assad gör sitt bästa för att försvara.

Idén att mina fienders fiender är mina vänner har här drivits till sin spets. Samma maoister som inte för så länge sedan talade om ”socialimperialisterna” i Moskva citerar nu gladeligen Rysk teves ”sanningsreportage” som om ryska media till skillnad från Fox News och CNN skulle vara mer ”objektiva”.

Bottennappet från dessa organisationers sida gjordes i Rinkeby den 28 januari. Då talade den före detta kongresskvinnan Cynthia McKinney som sanningssägare om Libyen. Hon har en lång ”meritlista” som organisatörerna antagligen lusläste innan de bjöd in henne.

-Bland annat påstår McKinney att hon visste om 11/9 innan attacken skedde och att ingen i CIA ville lyssna till henne. Hon är en aktiv medlem i den så kallade Sanningsrörelsen vars specialitet är konspirationsteorier kring 11/9.

-Under stormen Katrina som ödelade New Orleans påstod lögnerskan McKinney att den amerikanska armén sköt fem tusen fångar som dumpades på okänd plats. Att ingen hört sig för var deras anhöriga tagit vägen är inget som stör McKinneys logik.

-För bara några veckor sedan påstod hon att det fanns 12 000 amerikanska GIs på Malta som inom kort ska invadera Libyen. Det hela avfärdades som ett dåligt skämt av bloggare på ön som påpekade att Malta är så pass liten att öns egen armé på 2 600 soldater syns överallt. I Maltas hamn ligger en amerikansk jagare med 450 matroser.

Men för sanningssägare som McKinney har hårda fakta ingen plats i berättandet om den ena konspirationen efter den andra. Att delar av de som kallar sig för vänster i Sverige bjuder in en modern Münchhausen för att berätta ”sanningen” om Libyen och Syrien kan ses som slutpunkten för dessa organisationers anspråk på att vara en röst från vänster. Att det nazistiska och öppet judehatande Nationell.nu fanns på plats på mötet och dessutom kunde göra en intervju med ex-maoisternas hedersgäst McKinney störde tydligen inte Jan Myrdals fanclub. Själv bryr hon sig inte om vem hon pratar med.

.

Media:DN1,DN2,SVD1,SVD2,SR1,SVD3,DN3,SVT1,

Bloggare; Röda Malmö,Svensson,Röda Lund,

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, Politik, Syrien, Assad, Homs,